I slutet av december 2020 presenterades regeringen propositionen ”Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” som anger inriktningen för Sveriges forsknings- och innovationspolitik de kommande fyra åren. Målet är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings-och innovationsländer. Detta kräver dock att kunskap kan skyddas och att medvetenheten kring industrispionage och cybersäkerhet stärks.
– Sverige har länge haft en tydlig betoning på öppenhet och samarbete inom ett flertal politikområden, däribland för forskning- och innovation. Denna inställning får dock inte övergå i omdömeslöshet när allt mer verksamhet övergår till digitala former, säger Patrik Sandgren, näringspolitisk expert på Teknikföretagen, och fortsätter:
– I princip alla, såväl privatpersoner som näringsliv och offentlig aktör, som är anslutna till internet är i dagsläget utsatta för risker gällande informations- och cybersäkerhet. De potentiella konsekvenserna av att inte hantera de digitala hoten är omfattande såväl i ekonomiska termer som för samhällets funktionalitet och för den personliga integriteten.
I forsknings- och innovationspropositionen riktar regeringen särskilt fokus på att medvetenheten kring informations- och cybersäkerhet behöver utvecklas. För att hantera denna utmaning ser regeringen att det behövs mer forskning inom informations- och cybersäkerhet.
"Givet den snabba teknikutvecklingen, där dess påverkan många gånger är svår att överblicka, behöver säkerhetsaspekter integreras redan från början i forskning, utveckling och innovation."
– En ökad säkerhet är helt fundamentalt för näringslivets förmåga att bidra till svensk tillväxt och konkurrenskraft. Givet den snabba teknikutvecklingen, där dess påverkan många gånger är svår att överblicka, behöver säkerhetsaspekter integreras redan från början i forskning, utveckling och innovation. Det är därför välkommet med mer forskning runt säkerhet i allmänhet och cybersäkerhet i synnerhet, säger Patrik Sandgren
I propositionen framhåller regeringen tydligt att forskning kring hur äldre system och produkter kan bli motståndskraftiga behöver främjas. Det noteras särskilt att kunskap krävs kring hot och risker med digitala säkerhetsbrister, handhavandefel och cyberattacker mot bland annat näringslivet.
– Cyberattacker är dock bara en del av en större repertoar för industrispionage. Den större verktygslådan inkluderar även exempelvis påverkanskampanjer, fientliga uppköp och informationskrigföring. Dessa hot utgör en särskild utmaning då de rör sig i en gråzon, menar Patrik Sandgren
Ett exempel på gråzonsproblematiken är Sveriges omfattande internationella samarbete och forskningsutbyte inom exempelvis EU:s ramprogram. EU:s nästa ramprogram för forskning, Horisont Europa som sträcker sig över perioden 2021–2027 erbjuder stora möjligheter att bygga kopplingar till starka miljöer. Detta är avgörande för konkurrenskraften och Sveriges ställning som innovationsnation. Samtidigt finns en påtaglig risk att utbyten och samarbeten medför att affärshemligheter och forskningsresultat hamnar i orätta händer.
– Statliga och statsunderstödda aktörer från andra länder bedriver idag omfattande spionage på svenska lärosäten och forskningsinstitut för att komma över information om innovationer från företag i Sverige och drar nytta av vårt öppna innovationssystem. Det är därför positivt att regeringen i propositionen betonar att det är av största vikt att det bedrivs ett strukturerat förebyggande skyddsarbete så att samarbeten kan bli gynnsamma, säger Patrik Sandgren
I propositionen framhålls exempelvis betydelsen av att lärosäten och forskningsinstitut vidtar åtgärder utifrån säkerhetsskyddslagen och att kontinuerliga analyser görs om forskningsverksamheter är att betrakta som skyddsvärda.
– Forskningssamarbeten och forskningsresultat kan i många fall omfattas av exportkontrollregelverket. Detta kan inkludera krav på exporttillstånd vid kunskapsöverföring av teknologier som identifierats som känsliga. Att regeringen tydligt framhåller att internationella forskningssamarbeten kan innebära utmaningar är en viktig signal om att säkerhet måste beaktas i FoU-verksamhet, särskilt när den rör samarbete där näringslivet är involverat, berättar Patrik Sandgren och fortsätter:
– Forskningsresultat är en strategisk resurs för Sveriges ekonomiska välstånd och tillväxt. Vi delar därför propositionen ställningstagande om behovet och resurser för att upprätthålla ett adekvat skydd av forskningsverksamhet.
Skrivningarna i propositionen följer i spåren av den utredning som pågår om ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. I uppdraget ingår frågan om bolag som hanterar kritisk infrastruktur och kritiska teknologier. Regeringen har även gett Inspektionen för strategiska produkter (ISP) i uppdrag att upprätthålla kontakter med berörda universitet och högskolor i syfte om att informera om riskerna med spridning av känsliga teknologier.
– Regeringen är tydliga med att skydd av svensk forskning vilar på universitet och institut och det forskningsintensiva näringslivet. Det är dock viktigt att statsmakten inte kapitulerar från sitt ansvar. Regeringen behöver därför omgående se över behovet av ytterligare åtgärder i syfte att säkerställa skydd av nyckelverksamheter och kunskap, avslutar Patrik Sandgren.
Vid frågor, kontakta
Läs mer
Bra att samverkan är centralt i forskningspropositionen – nu krävs en effektiv resurstilldelning
Avancerad forskningsinfrastruktur avgörande för forskning i framkant
Rätt riktning i Forsknings- och innovationsproposition - men resurserna fördelas fel
Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige
