Bra att samverkan är centralt i forskningspropositionen – nu krävs en effektiv resurstilldelning
Samverkan mellan industri, akademi och forskningsinstitut är nyckeln till framgångsrik forskning och innovation i Sverige. Teknikföretagen välkomnar därför att samverkan har en framträdande roll i regeringen forsknings- och innovationsproposition. Nu krävs konkreta åtgärder för att realisera det som regeringen har aviserat.

Före jul presenterade regeringen forsknings- och innovationspropositionen för 2021–2024. Propositionen ligger till grund för regeringens riktning och ambition för svensk forskning och innovation.
– Svensk innovationskraft står sig väl i den internationella konkurrensen, men vår position som ledande kunskapsnation kan inte tas för given. Kontinuerlig kunskapsutveckling genom samverkan mellan näringsliv och akademi är avgörande om vi ska behålla en stark position, säger Frida Andersson, expert inom kompetensförsörjning på Teknikföretagen, och fortsätter:
– Den starka resurs som universitet och högskolor utgör genom att skapa ny kunskap tillsammans med näringslivet bidrar till ett innovativt och hållbart samhälle. Teknikföretagen är glada att detta perspektiv återfinns i propositionen och välkomnar att både forsknings- och utbildningssamverkan har en framträdande roll.
I propositionen har regeringen presenterat förslaget att högskolans ansvar för samverkan med det omgivande samhället ska förtydligas i högskolelagen. Det är något som Teknikföretagen har efterfrågat sedan tidigare.

För åstadkomma en långsiktig effekt är det viktigt att uppdraget i högskolelagen också kompletteras med en styr- och resurstilldelning som stärker samverkan. Teknikföretagen vill se att lärosäten, forskargrupper och lärare som är duktiga på samverkan premieras.
– Ekonomiska incitament har ett viktigt signalvärde. Teknikföretagen uppmanar regeringen att skyndsamt presentera konkreta åtgärder för hur styrningen ska utvecklas för att främja kvalité och samverkan med det omgivande samhället samt att det kopplas till resurstilldelningssystemet, menar Frida Andersson och fortsätter:
– Det finns stora variationer mellan lärosäten och det finns många goda exempel på samverkan, men för att få en genomgripande förändring krävs tydliga incitament för samverkan på systemnivå. Det måste också finnas individuella incitament för forskare och lärare att samarbeta med näringslivet.
Regeringen föreslår också att ge forskningsråden i uppdrag att i ökad utsträckning inkludera krav på samverkan vid fördelning av generella forskningsmedel.
– Personer som rör sig mellan olika miljöer tar med sig kunskap och sprider den på ett naturligt sätt. Meriteringssystemet för lärare och forskare inom akademin behöver premiera samverkan bättre, säger Frida Andersson.
Teknikföretagen delar därför regeringens ambition att mobiliteten mellan akademi och näringsliv bör öka och att lärosätena ska främja mobilitet vid exempelvis rekrytering och meritering. Teknikföretagen välkomnar också förslaget att se över eventuella hinder för att förena en anställning vid ett universitet eller en högskola med en annan relevant anställning.
– Det ska löna sig, inte straffa sig, för lärare och forskare att röra sig mellan akademi och näringsliv, avslutar Frida Andersson.
Läs också
Rätt riktning i Forsknings- och innovationsproposition - men resurserna fördelas fel
Ett innovationssystem i världsklass - Teknikföretagens förslag inför regeringens forsknings-, innovationsoch högre utbildningsproposition 2020
Högre utbildning i världsklass - Teknikföretagens prioriterade frågor för högre utbildning
Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige