Kontakta oss Varumärkesportal Kurser & seminarier Webbshop In English

Arbetsrätt & arbetsmarknad

En konkurrenskraftig och väl fungerande arbetsrätt och arbetsmarknad är avgörande för att teknikföretagen ska vara framgångsrika på en global marknad. Utöver att utveckla kollektivavtal arbetar vi därför också med arbetsmarknadspolitiska frågor för att främja medlemmarnas konkurrenskraft både i Sverige och EU.



Senaste nytt


Arbetsgivar-guiden

Teknikföretagens medlemsföretag kan besöka Arbetsgivarguiden för att ta del av praktiska hjälpmedel för arbetsgivare. I Arbetsgivarguiden finns bland annat checklistor, blanketter, kollektivavtal och kommentarer till dem.

Läs mer

Om sakområdet

Klimatomställning, ny teknik och AI ställer höga krav på arbetsgivare och arbetstagare att följa med i utvecklingen. Därför behöver arbetsmarknadens ramverk i Sverige och EU möjliggöra snabb omställning, ge grogrund till nya arbetssätt och nyttjandet av ny teknik.

Det kan ske genom bra och förutsägbara regler. Konkurrenskraftiga regler och starkt rättighetsskydd för arbetstagare kan gå hand i hand. Teknikföretagen värnar den svenska partsmodellen med fria förhandlingar och samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Vi tror på branschanpassade villkor och att reglerna utformas av dem som berörs. 

I flera konkurrentländer finns ett tryck på att regeringar att stärka den egna industrins konkurrenskraft med regelförenklingar och kostnadssänkningar. Sverige har i det sammanhanget halkat efter. Som ett första steg behöver reglerna på arbetsmarknadsområdet vara effektiva, ändamålsenliga och inte öka den administrativa bördan eller leda till ökade kostnader för företagen.

Teknikföretagen arbetar för:

- En flexibel arbetsmarknad där företagens verksamhetsbehov kombineras med möjligheter till utveckling för arbetstagarna.

- Stärkta drivkrafter som motiverar fler att arbeta genom bland annat justering av skatte-, socialförsäkrings- och bidragssystem.

- Regler som ger företagen möjlighet att bedriva och anpassa verksamheten efter hur behoven ser ut.

- Lagförslag som påverkar arbetsmarknaden ska genomgå en konkurrenskraftsanalys som också beaktar den administrativa bördan för företagen.

- Lagregler som ger arbetsmarknadens parter utrymme att anpassa lagstiftningen i kollektivavtal.


Arbetsrätt

Arbetsrätten – reglerna för arbets- och anställningsvillkor – har stor påverkan på svenskt företagande. Anställningsskyddet utgör en stor del av arbetsrätten och ska möjliggöra för arbetsgivare att ställa om verksamheten samtidigt som det skyddar arbetstagare mot godtyckliga uppsägningar.

Nyligen har lagen om anställningsskydd genomgått förändringar som kommer att gynna Sverige. Tillsammans med det nya Huvudavtalet är syftet ökad flexibilitet och omställningsförmåga på arbetsmarknaden med fortsatt trygghet för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Teknikföretagen var initiativtagare till reformen och följer dess utveckling för att säkerställa att syftet med reformen uppfylls.

Ett stort problem för företagsklimatet i Sverige är den kraftigt ökade regelbördan och onödigt komplicerade regelverk som påverkar företagandet i Sverige. Det är viktigt att regelbördan på arbetsrättens område inte är större i Sverige än i andra jämförbara länder.

Även om delar av arbetsrätten nyligen ändrades krävs ytterligare utveckling av regelverket. Företag behöver en förutsägbar arbetsrätt som gör det enklare att bedriva verksamhet på ett effektivt sätt, exempelvis genom att göra det mindre riskabelt att anställa.

När EU-lagstiftning införs ska undantagsmöjligheter nyttjas och överimplementering undvikas. Dessutom behöver svenska regler både reformeras och bli mindre omfattande när allt fler regler kommer från EU. Det kan ske genom en gedigen analys av lagförslagens konsekvenser för företagens konkurrenskraft och via samråd med industrin.


Facken och den svenska modellen

Som medskapare av Industriavtalet och tecknare av konkurrenskraftiga kollektivavtal för 4 400 medlemsföretag är Teknikföretagen en grundbult i den svenska modellen. Långsiktiga relationer till de fackliga organisationerna och samförståndsanda bidrar till branschanpassade villkor och effektiva tvistelösningsmodeller. Detta gynnar svensk industri.

Den svenska modellens legitimitet förutsätter en hög organisationsgrad på såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan – i arbetsgivarorganisationer respektive fackförbund. Under lång tid har organisationsgraden på arbetsgivarsidan legat på stabilt höga nivåer medan den på arbetstagarsidan har sjunkit under de senaste årtiondena. Modellen kan därför till större del sägas bäras upp av arbetsgivare.

Det fackliga inflytandet genom medbestämmandelagen har bidragit till en samsyn i många viktiga frågor som rör arbetsplatserna och konflikterna mellan arbetsgivare och arbetstagare har minskat. Men dessa regler växte fram i en tid när förutsättningarna för företagen och de anställda såg helt annorlunda ut. Reglerna behöver nu anpassas till dagens förhållanden och bland annat ta hänsyn till den lägre fackliga organisationsgraden och företagens behov av effektiva processer.


Europeisk arbetsmarknad

EU:s inre marknad och dess fyra friheter – fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital – har bidragit till ekonomisk tillväxt och stark konkurrenskraft för medlemsländerna. Det gäller inte minst för Sverige där exporten motsvarar hälften av landets BNP och huvuddelen går till EU:s inre marknad.

Utmaningar och påfrestningar i EU-samarbetet saknas inte. Unionens utvidgning har resulterat i större skillnader mellan medlemsländernas ekonomiska utveckling och rättighetsskydd. EU har därför en ambitiös agenda inom många områden med potentiellt stora konsekvenser för den inre marknaden och unionens framtid. Det handlar bland annat om en arbetsmarknadspolitik som inte sätter konkurrenskraften i främsta rummet och som inte i tillräckligt stor utsträckning tar hänsyn till nationella förutsättningar.

De globala utmaningarna, i form av väpnade konflikter i EU:s närområde och ett accelererande handelskrig, illustrerar dock att många utmaningar måste lösas på EU-nivå. Det kan ske genom ett förnyat fokus på det som utgör grunden för EU-samarbetet, nämligen ekonomiskt samarbete med de fyra friheterna i fokus och konkurrenskraften i främsta rummet.

Reglera arbetsmarknaden smart – även på EU-nivå

De senaste årens lagstiftningsiver på arbetsmarknadsområdet har satt stor press på företagens förmåga att konkurrera globalt. Ett omtag krävs.

Medlemsstater och arbetsmarknadsparter behöver ges ett stort utrymme på det sociala området. EU-lagstiftning kan göras mer anpassningsbar genom nationell lag och kollektivavtal. Det kan till exempel ske genom att tillåta arbetsmarknadens parter att avvika från arbetsmarknadsdirektiv i kollektivavtal. På så vis säkerställs ett harmoniserat grundläggande rättighetsskydd parallellt som konkurrenskraften värnas.

Initiativ krävs även på det sociala området för att lindra den administrativa bördan för företag. EU måste göra verklighet av löftet om att minska rapporteringsskyldigheterna med 25 % även på det sociala området. Ambitionen om lagstiftningsprincipen en-in-en-ut måste verkställas i praktiken. Konsekvensanalyser och konkurrenskraftscheckar behöver även göras i samband med att ett lagförslag slutförhandlas – inte bara innan EU-kommissionen presenterar förslaget.

Underlätta tillgång till kompetens

EU måste göra mer för att underlätta rörligheten för arbetstagare inom unionen. Det gynnar såväl arbetstagares jobbmöjligheter som företags kompetensförsörjning. De administrativa hindren när företag skickar arbetstagare inom EU behöver undanröjas, exempelvis genom att undanta korta affärsresor från anmälningsskyldigheten enligt socialförsäkringsregelverket. Genom ett snabbt införande av ESSPASS kan dessutom arbetstagares socialförsäkringsstatus lättare förutses och nyttjas, vilket minskar osäkerheten vid gränsöverskridande arbete.

Tillgång till rätt kompetens är också helt avgörande för industrins möjlighet att växa och investera i Sverige och Europa. Teknikföretag uppger fortfarande att en av de störa verksamhetsutmaningarna är kompetensbristen. Det påverkar inte bara företagens verksamhet utan även möjligheten att klara den gröna och digitala omställningen. Därför krävs också en framåtsyftande inriktning för att locka kompetens och talang utanför EU genom att skapa smidigare processer för arbetstillstånd med kortare handläggningstider, med beaktande av nationella regelverk för arbetskraftsinvandring.