Forskning och innovation

Sveriges roll som ledande forsknings- och kunskapsnation är stark, men kan inte tas för given. Sverige behöver öka investeringarna i forskning och innovation och inta en mer strategisk inriktning för att säkra Sveriges plats i den globala kapplöpningen om framtidens teknik.

Forskning och innovation
"Sveriges konkurrenskraft är uppbyggt på avancerade tekniska tillämpningar som har sin grund i ett högteknologiskt kunnande."
Cecilia Warrol
PROGRAMCHEF PRODUKTION2030
Forskning och innovation
"Statens satsning på industriinriktade strategiska innovationsprogram är viktiga för innovationssystemet."
Peter Johansson
ENHETSCHEF FORSKNING, INNOVATION & INDUSTRIELL UTVECKLING
Forskning och innovation
"Samverkansforskning mellan akademi, industri och institut är kärnan i utvecklingen av ny kunskap."
Teresa Jonek
Expert forskning, kompetensförsörjning och innovation


Senaste nytt


Om sakområdet

Sverige är sedan flera generationer tillbaka en av världens ledande industrinationer. Svenska företag har kunnat upprätthålla sin konkurrenskraft genom att jobba smartare, utveckla nya metoder och från tid till annan göra rejäla tekniksprång. Det har också bidragit till att Sverige har ett modernt och hållbart näringsliv som står sig stark i den internationella konkurrensen. För att detta ska kunna fortsätta krävs ökade investeringar och strategiska satsningar på forskning och innovation. Det är en förutsättning för att Sverige ska kunna delta i den globala teknikutvecklingskapplöpningen och skapa framtidens välstånd.

Sverige behöver en forsknings- och innovationspolitik som skapar förutsättningar för industrin att fortsätta sina satsningar i Sverige och därmed kunna bidra till att ta fram den kunskap som behövs för fortsatt konkurrenskraft, förmågan att genomföra den gröna och digitala omställningen samt bygga ett resilient samhälle med ett starkt totalförsvar. Hur vi säkerställer vår förmåga att uppfinna, förnya och använda teknologier är avgörande för att Sverige som land står sig framöver.  

Teknikföretagen verkar för att:

  • Ambitionsnivån i forsknings- och innovationspolitiken höjs. Staten behöver öka den offentliga finansieringen till forskning och utveckling så att den motsvarar minst 1 procent av BNP, med en ambition att detta ska katalysera totala FoU-satsningar i Sverige omfattande 4–5 procent av BNP, där näringslivets investeringar svarar för merparten.
  • Sverige får en nationell teknik- och innovationsstrategi. En nationell teknik- och innovationsstrategi behövs för att besluta om vilka kunskapsområden Sverige som land ska blir bäst på. En strategi gör att den kunskap som behövs för att stärka Sveriges konkurrenskraft och bidra till omställning och resiliens kan tas fram fortare. 
  • Forskningsfinansieringssystemet tillgodoser behovet av behovsmotiverad forskning. För industrin är alla delar av forskningsfinansieringssystemet viktiga, från grundforskning, tillämpad forskning till innovation. Men särskilt viktigt är tillgången på finansiering för behovsmotiverad forskning.
  • Strategiska innovationsprogram ges långsiktiga förutsättningar. Olika former av strategiska innovationsprogram, samverkansplattformar där akademi, institut och industri kan samarbeta för att lösa gemensamma utmaningar, är mycket viktigt för att industrin ska kunna ligga i framkant. Innovationsprogrammen måste få långsiktiga finansiella förutsättningar för att lyckas.
  • Teknik- och forskningsinfrastrukturer tillgängliggörs för industrin. Sveriges forskningsfinansiärer måste få mer resurser för att kunna göra större nationella investeringar i teknikinfrastrukturer samt arbeta för att tillgängliggöra användning av forskningsinfrastrukturer för industrin.
  • Samordningen mellan civil och försvarsforskning ökar. Det behövs ökad samordning mellan civil och försvarsforskning, exempelvis genom att samarbeta i innovationsprogram, för att den teknik som tas fram i civil teknikindustri kan komma till nytta inom försvarssektorn – och tvärtom. På så sätt får Sverige ut mer av de investeringar som görs.  

Forsknings och innovationssystemet

Forsknings- och innovationssystemet behöver hålla en genomgående hög kvalitet och ha rätt förutsättningar för att kunna ta fram den kunskap som samhället och industrin efterfrågar.

Både det europeiska och svenska forsknings- och innovationssystemet behöver hålla genomgående hög kvalitet och ha rätt förutsättningar för att kunna ta fram den kunskap som samhället och industrin efterfrågar. För svensk industri är det viktigt att alla aktörer som ingår i forsknings- och innovationssystemet, från akademi, forskningsfinansiärer och forskningsinstitut, har goda villkor för att kunna spela sin viktiga roll i systemet väl. Det är viktigt för att industrin tillsammans med andra ska kunna lösa komplexa utmaningar och bidra till Sveriges konkurrenskraft.

Industrin

Svensk industri är mycket forsknings- och innovationsintensiv och bygger sin konkurrenskraft på möjligheten att ta fram ny kunskap och göra teknikskiften. På grund av detta står näringslivet idag för 70 procent av investeringarna i forskning och innovation i Sverige. Av dessa står industrin för hälften. Men att teknikindustrins investeringar förläggs i Sverige kan inte tas för givet. Företagens investeringar i forskning och innovation är hårt konkurrensutsatt, både på europeisk och global nivå. Därför krävs att staten ökar investeringarna i forskning och innovation och intar en mer strategisk inriktning. Ökade finansiella resurser behövs framför allt för att aktörerna i systemet, så som akademi och institut, ska ha möjlighet att samarbeta med näringsliv och industri och vara internationellt konkurrenskraftiga.

När andra länder satsar och bygger strategiska forsknings- och innovationssystem som industrin kan verka och samarbeta inom, behövs att Sverige gör detsamma.

Akademin

En välfungerande akademi är en mycket viktig del i forsknings- och innovationssystemet. Om inte akademin har förutsättningar att säkra en väl fungerande kompetensförsörjning och en utbildning som håller hög internationell kvalitet och relevans kan inte industrin fortsätta ligga i framkant. Möjligheten för akademin att kunna mäta sig med toppuniversitet utomlands är en grundförutsättning för att förbättra Sveriges kompetensförsörjning. En stark akademi med fakulteter i världsklass krävs för att kunna locka hit de bästa forskarna och studenterna. En världsledande forskning är också direkt relaterad till utbildningens kvalitet. Utan excellenta forskarmiljöer kan inte utbildningens kvalitet förbättras och stå sig internationellt. Akademin behöver också tillräckliga resurser för att kunna arbeta med att få ut ny kunskap till relevanta målgrupper.  
När industrin efterfrågar en finansiell ambitionsökning i forsknings- och innovationspolitiken är det särskilt för att säkerställa att aktörerna i systemet, och akademin i synnerhet, har förutsättningar att vara internationellt konkurrenskraftig.

Akademin behöver kunna vara med och bedriva relevant forskning tillsammans med industrin samt att forma utbildningar inom de kunskapsområden som bedöms särskilt viktiga för samhällsutvecklingen. Akademin spelar också en viktig roll i att bygga upp intressanta forskarmiljöer, där forskare kan träffas över disciplingränser och arbeta med gemensamma problem. 

Svensk industri är internationellt framgångsrik för att det finns goda möjligheter att samverka med akademi och institut, exempelvis inom ramen för olika innovationsprogram, men också andra forum. Samverkan behöver stimuleras genom det statliga anslagssystemet och genom lärosätena själva. Akademin behöver också ha resurser för att delta i forskningsprojekt med industrin.  Genom att främja samarbete mellan akademi och industri får företagen tillgång till akademisk spetskompetens samtidigt som forskningen vid akademin utvecklas eftersom den får tillgång till praktiskt tillämpningar. 

Forskningsinstitut

En stark institutssektor behövs för att stärka industrins konkurrenskraft. Med institut avses här industriforskningsinstitut som RISE och Swerim. En välfinansierad och stark institutssektor är viktigt för att industrin snabbt kunna testa nya produkter och lösningar, få tillgång till ny kunskap samt få bättre utväxling av de möjligheter som finns inom EU:s forsknings- och innovationsprogram.

Instituten har kompetens inom flertalet discipliner samt erfarenhet av samverkan och kan därför bidra till att den kunskap som genereras vid lärosätena når industrin och på så vis gör direkt nytta. Detta är av stor betydelse inom olika samverkansprojekt såsom innovationsprogram, där akademi, institut och industri arbetar tillsammans. Instituten bedriver också egen värdefull samverkansforskning med företag vilket genererar ny kunskap och lösningar till industrin, vilket är ett viktigt komplement till akademin.

En grundläggande roll för instituten är att utveckla teknik- och forskningsinfrastrukturer (testbäddar) i verklig miljö, d.v.s. anläggningar där företag kan testa nya produkter och lösningar för att se vad som fungerar samt utveckla dessa tillsammans med industrin för att säkerställa att det motsvarar de behov som finns. Instituten bidrar också till att, genom internationella samarbeten, skapa tillgänglighet för industrin vid utländska teknik- och forskningsinfrastrukturer.

För industrin är ökat deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram en viktig målsättning. Där spelar forskningsinstituten en viktig roll genom att agera partner till svenska företag i syfte att bistå för att få fler EU-finansierade projekt. Små och medelstora företag har ofta liten eller ingen vana av internationellt samarbete och behöver ges särskilt stöd för att kunna navigera exempelvis i det europeiska ramprogrammet Horisont Europa. 

Inkubatorer och Science Parks  

Inkubatorer och Science Parks är en viktig del av innovationsstödssystemet eftersom de har en grundläggande funktion som arenor för regional utveckling och nationell samverkan. Det är viktigt att dessa miljöer har förmåga att fånga upp ny kunskap som genereras vid lärosätena för att exempelvis kunna erbjuda stöd för vidareutveckling av idéer. Det är viktigt både för Sveriges framtida ledande företag och för att befintliga företag ska kunna hitta framtidens innovationer eftersom aktörerna främjar tekniksprång, nya affärsmodeller och snabbare marknadsintroduktion av nya lösningar.

Inkubatorer och inkubatorsprogram är betydelsefulla för att ta fram ny kunskap, särskilt så kallad deep tech, eftersom inkubatorer bidrar till att skapa förutsättningar för nya bolag att skala upp och växa till nästa nivå. Dock måste inkubatorerna få förbättrade förutsättningar att göra detta eftersom dessa bolag har en viktig innovationsdrivande roll i den gröna och digitala omställningen.


Teknik och innovationsstrategi

Det övergripande syftet med en nationell teknik- och innovationsstrategi är att accelerera kunskapsuppbyggnaden och öka tillgången till såväl spetsteknologier som systeminnovation inom de områden som är särskilt relevanta för framtidens konkurrenskraft, omställning och säkerhet.

Teknikföretagen efterfrågar en mer strategisk inriktning på det forsknings- och innovationspolitiska området. Detta bör ske genom framtagandet av en nationell teknik- och innovationsstrategi i syfte att besluta om vilka kunskapsområden Sverige som land ska bli bäst på. Detta genomförs nu i en rad länder som Finland, Norge och Nederländerna och finns redan i bland annat Israel, Sydkorea och Tyskland.

Ytterst handlar en nationell teknik- och innovationsstrategi om att bättre prioritera och satsa på befintliga industriella styrkor och forskningsområden. Det fungerar inte att satsa lika mycket på allt.

Det är viktigt att det är industrin, akademin och forskningsinstitut som pekar ut vilka kunskapsområden som behöver satsas på. Då säkerställs att samtliga aktörers perspektiv fångas upp i utformandet av strategin; företagens behov i fokus, forskningens kvalitet som bas samt tillämpningar och innovation i fokus. Politikens roll bör vara att skapa konkreta förutsättningar för en nationell kraftsamling genom att legitimera innehållet i strategin och sedan anslå medel utefter de kunskapsområden som pekas ut. Särskilt viktigt för att företagen ska kunna tillgodogöra sig den kunskap vi investerat i är mer pengar till tillämpad och behovsmotiverad forskning.  

En nationell teknik- och innovationsstrategi skulle innebära:

  • Ökad resiliens för samhället i betydelsen en utvecklad förmåga att stå emot oväntade förändringar.
  • Stärkt konkurrenskraft. Ny kunskap inom spetsteknologier, till exempel deeptech, är grunden för Sveriges framtida export, tillväxt och välstånd.
  • Hållbar omställning, bland annat genom utveckling av innovativa miljömässigt hållbara, säkra, cirkulära industriella produkter och tjänster. Det är särskilt viktigt eftersom klimatfrågan kopplad till industriell omställning växer med EU:s Net Zero Industry Act och USA:s Inflation Reduction Act. Sverige har som exportland med lång tradition på klimatområdet en viktig roll i att bidra till utvecklingen.
  • Förbättrad kvalitet och attraktivitet för svenska universitet, högskolor och institut.

samt:

  • Ökade investeringar i avancerad, industrirelevant forskning och innovation.
  • Ökade investeringarna i utveckling och produktion i Sverige.
  • Fler arbetstillfällen inom teknik- och tillverkningsindustrin.
  • Stärkta exportintäkter genom kommersialisering av innovationer och teknologier.

För att dessa kunskapssatsningar ska kunna göras behövs ordentligt med finansiering till behovsmotiverad och tillämpad forskning. En finansiell ambitionshöjning och en nationell teknik- och innovationsstrategi är också en förutsättning för att öka framtagandet av teknologier med dubbla användningsområden, så kallad dual use, och som kan användas i både civilt och militärt syfte. Det är därför också ett effektivt sätt att stärka den svenska totalförsvarsförmågan och beredskapen på.


Internationalisering

Svensk forskning och innovation behöver internationaliseras för att nationella programinsatser ska matcha initiativ som genomför på EU-nivå. Det är därför helt centralt att Sverige är med och påverkar den europeiska forsknings- och innovationspolitiken utifrån svenska intressen.

För den svenska forskningsintensiva teknikindustrin är deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram helt centralt för att vara med och påverka den europeiska forsknings- och innovationspolitiken i enlighet med Sveriges intresse. Här krävs bland annat att nationella programsatsningar matchar de satsningar som genomförs på EU-nivå och som är av strategisk vikt för Sverige. Deltagandet är också viktigt för att kunna bygga internationella partnerskap och på så vis accelerera teknologiutvecklingen.

Detta kan ske bland annat genom att:

  • Öka Sveriges inflytande över utformningen av EU:s forsknings- och innovationssatsningar för att säkerställa att de matchar nationella prioriteringar och mål
  • Säkerställa att de nationella forskningsfinansiärerna, som Energimyndigheten, Vinnova och Formas, har tillräcklig finansiering för att medfinansiera de EU-projekt som kräver det.
  • Öka uppkopplingen av svenska innovationsprogram till europeiska forsknings- och innovationssatsningar.

Sverige möjligheter att ta del av EU-medel för att finansiera forsknings- och innovationsprojekt

De svenska forskningsfinansiärerna, så som Vinnova, Formas och Energimyndigheten, måste ha tillräckliga resurser för att säkerställa att Sverige kan delta i EU:s forsknings- och innovationssatsningar.

En begränsning i finansiärernas resurser vore problematiskt ur en internationell synpunkt eftersom det kraftigt begränsar Sveriges möjlighet att ta hem medel från de EU-projekt som vi redan är med och finansierar genom medlemskapet. Detta eftersom det ofta krävs nationell medfinansiering för att hämta hem EU-medel. För att underlätta en ökad internationalisering genom finansiering och samarbeten behöver också tolkningen av statsstödsregler och avtal ses över för att underlätta detta.


Innovationsprogram

Teknikföretagen arbetar aktivt med strategiska innovationsprogram i syfte att bidra till fortsatt teknikutveckling och möta gemensamma utmaningar för samhället och industrin. Arbetet sker i samarbete mellan akademi, institut och industri.

Olika former av innovationsprogram kommer bli allt viktigare som arenor där morgondagens kunskap kan tas fram, då den kunskap som krävs behöver tas fram i samarbete med andra för att vara excellent. De strategiska innovationsprogrammen är också viktiga för en fortsatta satsning på forskning och innovation som möter industrins behov och ger förutsättningar för att företag ska välja att lägga sin FoU-verksamhet och tillverkning i Sverige.

Svensk forskning och innovation behöver få en internationell uppkoppling för att vi ska kunna ta del av de samarbeten som inte minst  möjliggörs genom EU:s programsatsningar såsom Horisont Europa. Det är därför helt centralt att Sverige är med och påverkar den europeiska forsknings- och innovationspolitiken utifrån svenska intressen. Staten har en viktig roll som finansiär, men också som möjliggörare för att programmen ska bli verklighet.

Ett vanligt missförstånd är att strategiska innovationsprogram är riktade statliga satsningar som innebär att företagen tillförs ekonomiska resurser. I själva verket används den statliga finansieringen till att bekosta akademins och institutens medverkan i programmen. Företagen betalar för sin egen medverkan in-kind och bidrar således genom sin arbetstid och med material och/eller utrustning. En viktig utgångspunkt för programmen är att de präglas av öppenhet och transparens samt genomförs i offentlig-privat samverkan där problemformuleringen sätts av industrin.

Programmens fokus

Programmen adresserar flera utmaningar kopplat till sina respektive områden:

  • Stärka förmågan i svensk industri och det svenska innovationssystemet
  • Öka samverkan och effektivitet i värdekedjorna
  • Vidareutveckla svensk spetskompetens och accelerera innovationskraften inom industrirelevanta områden
  • Säkra kompetensförsörjningen

Teknikföretagen är huvudman för tre innovationsprogram med fokus på avancerad digitalisering, elektronik och hållbar produktion:

Finansieringsmodell

Principen för finansiering är att staten, i form av Vinnova, går in med 50 procent och industrin bidrar med 50 procent. Den statliga finansieringen går till forskare vid universitet, högskolor och institut genom att projekt utlyses i konkurrens. Industrins bidrag består av in-kind deltagande i projekten.

Programmens arbetssätt

Innovationsprogrammen tar fram agendor och strategier för att möta områdets utmaningar. De har en organisation som speglar områdets aktörer, från industrin, universitet, högskolor och institut till andra samhällsaktörer. Programmen fattar själva beslut om insatser som utvecklar området utifrån de behov och utmaningar som industrin identifierat och bidrar till hållbara lösningar på samhällsutmaningar.

Målsättningarna och arbetssättet präglas av långsiktighet och gemensamma visioner och mål.