Digitalisering & Cybersäkerhet

Teknikföretagens prioriteringar på området:  

• Sverige behöver en ny bredbandsstrategi med ökad betoning på mobilitet
• Robusthet och redundans i näten behöver öka. Det är centralt att sårbarheter och svaga punkter i näten identifieras och avhjälps fortlöpande.
• Myndigheter, kommuner och regioner behöver öka sitt intresse för digital infrastruktur och se det som en utvecklingsfråga, jämställd med annan infrastruktur.

Bredband - inte bara en uppkoppling för hemmet

Bredband består både av trådbunda och trådlösa nät, och utgör den digitala fysiska infrastrukturen som såväl samhället i stort som teknikindustrin förlitar sig på.

Ur ett politiskt perspektiv har den trådbundna uppkopplingen till enskilda fastigheter premierats, som exempelvis hushåll och verksamhetsställen. Den trådlösa uppkopplingen har ofta begränsats till en möjlighet att använda mobiltelefoner. Det har lett till att det idag saknas möjlighet att använda snabba digitala tjänster i ett mer kommersiellt perspektiv på stora delar av Sveriges yta. Detta skapar hinder för inte minst mobila tillämpningar där produkter, lastbilar och arbetsmaskiner rör sig över landet och samtidigt har behov av ständig uppkopplade.

Den digitala utvecklingen har gått snabbt och därmed ökat behovet av bredband. Historiskt har få tjänster haft krav på den digitala infrastrukturen, och länge kunde industrin i stort sett lista vilka digitala tjänster de hade och använde. Så är det inte längre. Allt har blivit digitalt vilket har skapat stora trafikökningar som förväntas fortsätta.

Borde klassas på samma sätt som annan samhällsviktig infrastruktur

Trots den snabba digitaliseringen betraktas den digitala fysiska infrastrukturen inte på samma sätt som annan samhällsviktig infrastruktur som exempelvis vägar och järnvägar. Digital infrastruktur inkluderas inte i sammanhängande offentlig planering. Ur teknikindustrins perspektiv borde utbyggnad av såväl trådbunden som trådlös digital infrastruktur vara en fråga av högsta politiska prioritet eftersom det är en förutsättning för att genom digitalisering öka konkurrenskraften, ge möjlighet till utveckling i hela landet och är en drivkraft för en grön omställning.

Säkerheten i den digitala infrastrukturen behöver också prioriteras upp. Avgrävningar, elavbrott och sabotage är reella hot mot tillförlitligheten, och de fasta näten är byggda under olika tidsperioder och därmed med väldigt varierande krav på anläggningsteknik och robusthet.

Teknikföretagens prioriteringar på området är:

• Medvetenheten om cyberattacker mot teknikföretag behöver öka genom kontinuerliga informationsinsatser i samarbete med relevanta aktörer.
• Ansvariga myndigheter bör prioritera skydd av teknikföretag hos ansvariga myndigheter.
• Det behövs långsiktiga satsningar på kompetensförsörjning och utveckling för att öka och fördjupa kunskapen på området.

Cybersäkerhet är en bred term, men i begreppet inkluderas försvar av datorer, servrar, mobila enheter, elektroniska system, nätverk och data mot skadliga angrepp och manipulation.

I takt med en ökande digitalisering ökar också cyberhoten. Det sker en kontinuerlig ökning av angrepp för att stjäla, manipulera eller förstöra digital information och system. Här är svensk teknikindustrin en primär måltavla och attacker sker mot alla typer av företag – såväl större bolag som mindre underleverantörer.

Ett hot mot konkurrenskraften

Många teknikföretag lagrar forskningsresultat, utvecklingsprojekt och kunduppgifter på sina servrar eller molntjänster. Informationen och materialen har stora värden för de aktörer som vill ta genvägar i sin egen utveckling. Volymen, frekvensen och komplexiteten gör att dessa attacker hotar att försvaga konkurrenskraften. Därför har myndigheterna en viktig roll att bistå företagen och minimera skadeverkningar.

För att minimera risken för cyberattacker behövs kompetens på alla nivåer. Det handlar både om behov av spetskompetens och om mer generell kunskap inom säkerhetsområdet. Sådan kompetens är idag en bristvara. En annan utmaning är att system och produkter som finns på marknaden kan innehålla sårbarheter eftersom de primärt inte har designats för att vara säkra, utan snarare för att vara enkla att förstå och använda. Dessutom har investeringar i cybersäkerhet under en lång tid varit underdimensionerade.

Teknikföretagens prioriteringar på området:

• Säkerställa att immateriella rättigheter och skyddet av företagshemligheter upprätthålls.
• Underlätta för svenska teknikföretag att använda data för att innovera och utveckla produkter. Datadelning ska i första hand bygga på kommersiella överenskommelser.
• Underlätta internationella dataöverföringar.
• Lagstiftning ska åtföljas av gedigna konsekvensutredningar där effekterna på företagen är tydligt utredda.
• Att EU-direktiv genomförs på ett sätt som inte försämrar teknikindustrins konkurrenskraft.

En effekt av den pågående digitaliseringen är den stora ökningen av mängden insamlad data. Tillverkare och användare kan få tillgång till stora mängder data genom sensorer och uppkopplade produkter. Datan har i sig ofta inte något värde, men kan vid analys och tolkning – inte minst med hjälp av AI-teknik - ge insikter och kunskap som kan ligga till grund för beslut.

Ett av EU-kommissionens prioriteringar är "Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern". De senaste åren har en mängd olika lagstiftningsförslag tagits fram inom området. Många av förslagen fokuserar särskilt på hur tillgången till och användning samt delning av just data ska regleras, men och hur AI ska får utvecklas och användas inom EU.