Regeringen presenterar varje mandatperiod en samlad proposition för att peka ut den forskningspolitiska inriktningen de kommande åren. Propositionen är viktig för det svenska näringslivet som består av en rad kunskapsintensiva och forskningstunga företag. Redan i samband med budgetpropositionen i höstas kunde vi se en förstärkt budget för forskningsinstitutet RISE och innovationsmyndigheten Vinnova - två välkomna satsningar på aktörer som spelar en avgörande roll för den samhällsrelevanta forskningen i Sverige. Samtidigt som många relevanta satsningar presenteras, finns en oro över att helheten inte är tillräcklig.
– För industrin finns ett viktigt signalvärde i prioriteringen av RISE och Vinnova, aktörerna är helt centrala för den behovsmotiverade forskningen och därmed betydelsefulla för den svenska konkurrenskraften. Men vi är tveksamma till att ambitionsnivån räcker i relation till de utmaningar vi nu står inför vad gäller innovationskapacitet, säger Klas Wåhlberg, VD på Teknikföretagen.
Sverige har en global tätposition gällande investeringar i FoU. 2019 motsvarade landets FoU-investeringar 3,4% av BNP. Vi vill understryka att 70% av landets FoU-investeringar kommer från näringslivet, varav en försvarlig andel kommer från teknikindustrin. Vi befarar att propositionen inte tillräckligt balanserar satsningarna inom områden som fortsätter stärka industrins investeringar i Sverige.
– Lyfts blicken mot omvärlden är det påtagligt att olika länder konkurrerar om FoU-investeringar och utvecklingsresurser i en globalt teknologirace. De svenska ambitionerna behöver därför relateras till de ansträngningar som pågår i andra länder, exempelvis Kina och USA. Vi menar att Sverige behöver en mycket tydligare strategi med fokus på att bibehålla konkurrenskraft och öka attraktionskraften för investeringar. Det handlar i själva verket handlar om att investera i framtida innovationskapacitet, menar Klas Wåhlberg.