Industriavtalet och lönebildningen i Sverige
Utbudsstörningar i spåren av Coronapandemin har följts av ett ryskt anfallskrig mot Ukraina. Stigande inflation bekämpas av centralbanker med räntevapnet samtidigt som Sverige och stora delar av Europa kastats in i en energikris. Inverkan på hushåll, byggande och industri visar sig mer och mer och ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur.
Den lönebildningsmodell som gäller för svensk arbetsmarknad och som arbetsmarknadens parter följt sedan tecknandet av Industriavtalet år 1997 utgår ifrån att den internationellt konkurrensutsatta sektorn, som är avgörande för Sveriges välstånd tecknar avtal först. Det avtalet utgör ett ”kostnadsmärke” som sedan utgör en norm inom vilken övriga parter på arbetsmarknaden ska hålla sig. I tider av stor osäkerhet har Industriavtalet varit en stabiliserande faktor.
Modellen med ett normerande Industriavtal som sluts mellan Industrins arbetsgivarorganisationer och dess fackliga motparter, stöds av både arbetsgivare och ledande fackförbund på svensk arbetsmarknad. Innan Industriavtalets tillkomst präglades lönebildningen i Sverige under flera årtionden av höga nominella löneökningar, otaliga arbetsmarknadskonflikter, förlorad konkurrenskraft för företagen och mycket låga reallöneökningar. För att säkerställa att avtalen på den övriga arbetsmarknaden håller sig inom ramen för industrins normerande avtal har Medlingsinstitutet en nyckelroll.
Så fungerar kollektivavtal
Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om anställningsvillkor och annat som rör förhållandet till personalen. Ett viktigt syfte med kollektivavtal är att få arbetsfred, det vill säga att förhindra konflikter på arbetsmarknaden.
Varje kollektivavtal är ett resultat av en förhandling mellan avtalets parter och reglerar bland annat löner, allmänna villkor om formerna för anställning, arbetstid, sjukdom, semester och övrig ledighet samt försäkringsskydd.
Det finns fler än 680 kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor tecknade mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer, inom såväl det privata näringslivet som inom stat, kommuner och landsting.
Visa mer Visa mindre
Våra kollektivavtal
Teknikföretagen tecknar konkurrenskraftiga kollektivavtal för våra 4 300 medlemsföretag. Våra kollektivavtal för arbetare och tjänstemän innehåller bestämmelser om löner, arbetsvillkor, pension och mycket annat. Hos oss på Teknikföretagen finns kollektivavtal som passar både produktfokuserade teknikföretag och företag fokuserade på tekniktjänster.
I Teknikföretagen ingår två arbetsgivarföreningar, Teknikarbetsgivarna och Tekniktjänstearbetsgivarna. Teknikarbetsgivarna tecknar kollektivavtal med IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna (Teknikavtalen). Tekniktjänstearbetsgivarna tecknar kollektivavtal med Unionen och Sveriges Ingenjörer (Tekniktjänsteavtalet).
Medlemmar i Teknikföretagen kan ladda ner kollektivavtalen från Arbetsgivarguiden.
Länkar
Mer på Teknikföretagen
/Arbetsgivarguiden/
Arbetsgivarguiden
Mer på Internet
https://www.industriradet.se/
Industrirådet
Mer på Internet
https://www.mi.se/
Medlingsinstitutet
Vid frågor, kontakta