Ofta missar man att räkna alla jobb som skapas bland underleverantörer till de företag som investerar och ökar sin produktion tack vare satsningarna. I denna artikel har vi däremot räknat fram antalet nya jobb som skapas både direkt inom företagen som gör investeringarna och indirekt bland företagens underleverantörer. Vi har också delat upp de satsande företagen på respektive bransch de tillhör, som batteritillverkning, gruvindustrin och övrig industri. Då växer en helhetsbild fram av hur många jobb som de gröna investeringarna faktiskt kan leda till.
Denna artikel är en del i Industriekonomernas projekt om de grundläggande förutsättningar som behöver komma på plats för att industrisatsningarna ska kunna förverkligas. De förutsättningar vi bedömt som mest grundläggande att tillgodose är tillräckligt med fossilfri el, råvaror och kompetens, vilket tagits upp i tidigare artiklar. För att hantera utmaningarna på alla dessa områden krävs väl fungerande tillståndsprocesser, vilket också beskrivits.
Hur många jobb kan industrins hittills planerade satsningar på grön omställning skapa?
I en tidigare artikel i vårt nyhetsbrev i år (17/3) gjorde vi en preliminär uppskattning av hur många fler jobb som hittills planerade industrisatsningar för grön omställning kan komma att skapa. Då utgick vi dels från de satsande företagens egna uppskattningar av hur många fler anställda de kommer att behöva för de gröna satsningarna under de närmaste åren, dvs. cirka 25 000. För att kunna räkna ut hur många fler jobb som därmed skulle behövas bland de satsande företagens underleverantörer använde vi en tumregel för hela gruv- och tillverkningsindustrin som innebär att en sysselsättningsökning med en person inom industrin skapar jobb för lite mer än en person bland industrins leverantörer. Den så kallade multiplikatorn för industrins sysselsättning uppgår alltså till 2,1. Utifrån denna tumregel kom vi fram till att om industrins nuvarande satsningar på grön omställning fullföljs skulle de skapa sammanlagt omkring 55 000 nya jobb i industrins värdekedja. I följande avsnitt har vi gjort motsvarande beräkning, men utgått från att multiplikatorerna skiljer sig åt mellan de branscher som de satsande företagen tillhör. Vi har hämtat multiplikatorerna från Statistiska centralbyrån. Härmed får vi en ännu klarare bild av det ökade behovet av arbetskraft för de gröna satsningarna inom respektive industribransch.
Hur många nya jobb kan satsningar inom batteritillverkning i Sverige för elfordon skapa?
Vi utgår alltså dels från uppgifter hämtade direkt från industriföretag över hur många fler sysselsatta som de uppskattar att de behöver för de hittills planerade satsningarna på grön omställning. Till att börja med utgår vi från att företagen räknat fram behovet av arbetskraft, dels för produktion av produkter för exportmarknaden eller slutprodukter för konsumtion eller investeringar bland kunder i Sverige. För det andra utgår vi från att företagen också räknat med hur många fler sysselsatta de behöver för produktion av insatsvaror som efterfrågas av andra företag i Sverige för deras egen produktion, exempelvis av fordon.
Med utgångspunkt från företagens uppgifter har vi använt de samband som Statistiska centralbyråns Input-Output-statistik[1] visar för att kunna räkna ut hur många indirekta jobb bland underleverantörer som satsningarna på grön omställning kan leda till. Med andra ord har vi kunnat dela upp företagens uppgifter på deras samlade behov av sysselsatta inom produktionen efter I/O-statistikens uppdelning på direkt och indirekt sysselsatta. Vi har utgått från SCB:s senaste I/O-tabeller som sträcker sig till och med år 2020.
Vi kan börja våra beräkningar med de hittills planerade investeringarna i Sverige för produktion av batterier för elfordon. Effekterna av denna produktion är än så länge svår att spåra i SCB:s statistik över förädlingsvärden och sysselsättning, men utifrån de kända samband som finns mellan den bransch där batteritillverkning ingår och branscher som levererar insatsvaror till denna bransch, kan vi ge en grov uppskattning av i vilken grad en ökad produktion i branschen skulle generera ökad produktion samt sysselsättning bland underleverantörer till batteriindustrin.
Med andra ord kan vi med hjälp av företagens uppskattning av arbetskraftsbehovet för satsningarna på batteritillverkning för elfordon samt I/O-statistik uppskatta den utväxling på antal sysselsatta som kan förväntas mellan ökad direkt produktion av batteritillverkning och indirekt produktion bland leverantörer till batteriindustrin. Därtill kan vi göra en uppskattning av hur många ytterligare jobb som kommer behövas inom batteritillverkning som beror på andra branschers efterfrågan på batterier som insatsvara för sin egen produktion.
I/O-statistiken redovisar branschen ”Tillverkning av elapparatur” (SNI 27) där batteritillverkning ingår (i undergruppen 27.2 Batteri- och ackumulatortillverkning). Branschen (SNI 27) som helhet har en relativt stor ”multiplikator” både vad gäller förädlingsvärde som sysselsättning. Om förädlingsvärdet i den direkta produktionen i denna bransch skulle öka med en enhet visar multiplikatorn att förädlingsvärdet bland branschens underleverantörer skulle öka med lika mycket. Multiplikatorn för förädlingsvärdet uppgår alltså till 2,0. Sysselsättningsmultiplikatorn är något mindre, 1,8, dvs. om det tillkommer en direkt sysselsatt i branschen genererar det ytterligare 0,8 jobb indirekt.
Bland leverantörerna till batteritillverkningen finns bland annat gruv-, järn- och stål-, metallvaru- och maskinindustri. Varuproducenter dominerar i produktionen medan tjänsteleverantörer utgör omkring 1/3 av det samlade förädlingsvärdet inom hela branschen ”Tillverkning av elapparatur” (SNI 27). Med andra ord skulle en ökad produktion inom batteritillverkning leda till ökad indirekt produktion inom gruvnäring, järn- och stålindustrin, flera delar av teknikindustrin och även bland tjänsteproducenter i Sverige, enligt de samband som I/O-statistiken nu visar.
Företag inom produktionen av batterier för elfordon i Sverige uppskattar nu att de sammantaget kommer att behöva cirka 10 500 fler sysselsatta för den produktion de hittills planerat att investera i med koppling till grön omställning. Vi utgår från att de 10 500 kommer att arbeta med både produktion av batterier som går till kunder för konsumtion eller investeringar samt till kunder på exportmarknaden. Dessutom utgår vi från att en del av arbetskraften kommer arbeta med produktion av batterier som levereras som insatsvara till kunder i Sverige, såsom till motorfordonsindustrin för sin produktion av elfordon.
För att kunna räkna ut hur många ytterligare jobb som skulle skapas bland underleverantörer till batteriindustrin behöver vi få fram hur stor andel av de 10 500 som kommer bli direkt sysselsatta. Enligt I/O-sambanden är 76 procent av samtliga sysselsatta inom branschen SNI 27 direkt sysselsatta. Alltså skulle cirka 8000 bli direkt sysselsatta (0,76*10 500). Därmed kan vi räkna fram antalet indirekt sysselsatta genom att använda multiplikatorn för sysselsättningen i branschen enligt I/O-statistiken som uppgår till 1,8. Ett direkt jobb inom batteritillverkningen kan alltså skapa ytterligare 0,8 jobb bland underleverantörer. Tillskottet av cirka 8000 direkt sysselsatta med batteriproduktion kan med andra ord generera ytterligare 6400 indirekt sysselsatta bland underleverantörer till batteriindustrin. Sammantaget skulle satsningarna på produktionen av batterier som kommer att säljas för konsumtion, investeringar eller export generera 14 400 sysselsatta.
Därtill kommer ännu fler nya jobb inom batteritillverkningen, dvs. för produktion av insatsvara som behövs för andra branschers produktion inom Sverige, inte minst för bilindustrins produktion av elbilar. Enligt nuvarande samband skulle ökad efterfrågan på batterier som insatsvara generera cirka 2500[2] fler sysselsatta inom batteriindustrin.
Om vi summerar alla nya jobb som skulle skapas av de hittills planerade satsningarna på grön omställning inom batteritillverkning landar siffran på nära 17 000 nya jobb (se tabell nedan).
Observera att de I/O-samband som vi bygger vår beräkning på i denna artikel återspeglar äldre samband mellan branscher, och inte de starka samband som nu håller på att byggas upp mellan batteritillverkning och produktion av elbilar i Sverige. Då vi utgår från de samband som I/O-statistiken hittills visar, dvs. att 24 procent av dem som jobbar inom branschen SNI 27 är sysselsatta tack vare efterfrågan från andra branscher på insatsvara, hamnar vi alltså på endast cirka 2500 sysselsatta med produktion av insatsvara inom batteritillverkningen. Denna siffra kommer sannolikt visa sig bli betydligt större då I/O-statistiken väl börjar fånga in de starka samband som nu är på väg att etableras mellan batteriindustrin och särskilt bilindustrin i Sverige.
Även gruvindustrin kan skapa tusentals jobb i sin gröna omställning
På motsvarande sätt som vi räknat fram effekten på sysselsättningen av industrins satsningar på batteriproduktion för elfordon har vi räknat på gruvindustrins satsningar inom grön omställning av produktionen. I nuläget uppskattas behovet av arbetskraft för sådana planerade satsningar uppgå till cirka 4300 fler direkt anställda, och betydligt fler indirekt sysselsatta, hela 7300. Sveriges gruvindustri genererar nämligen 1,7 ytterligare jobb bland leverantörer kopplat till ett direkt jobb i gruvindustrin, enligt I/O-statistiken. Multiplikatorn för gruvindustrins sysselsättning uppgår med andra ord till hela 2,7.
Om vi utgår från det hittills planerade tillskottet av sysselsatta med ”grön” produktion inom gruvnäringen som beror på slutlig efterfrågan kommer totalt cirka 11 600 fler jobb skapas, direkt och indirekt. Dessutom kommer drygt 6000 fler jobb inom gruvindustrin behövas för produktion av insatsvara till andra branscher. Sammanlagt kan de hittills planerade satsningarna på grön omställning inom gruvindustrin följaktligen generera cirka 17 800 nya jobb, se tabell nedan.
Satsningar på grön omställning inom övrig industri ger ytterligare jobb
Om vi även räknar med den gröna omställning som planeras inom annan industri (utöver batteri- och gruvindustri) uppskattas den skapa drygt 3000 direkta jobb och 3500 indirekt bland leverantörer. För denna beräkning har vi använt den samlade industrins multiplikator för sysselsättningen, dvs. 2,1, som innebär at ett direkt jobb inom industrin skapar 1,1 ytterligare jobb bland industrins leverantörer. Därtill kan nära 2000 ytterligare jobb skapas i produktion av insatsvaror till andra branscher. Det summerar alltså till totalt 8500 nya jobb tack vare de gröna satsningar inom annan industri som hittills planerats och ligger i pipeline för att genomföras.
Hur många jobb skulle industrins hittills planerade investeringar i grön omställning kunna skapa?
Antal sysselsatta
Summa summarum
Om vi summerar samtliga nya jobb som skulle kunna skapas tack vare de hittills planerade satsningarna på grön omställning inom ovan nämnda branscher hamnar summan på drygt 43 000 nya jobb (se tabell ovan). Drygt 43 000 nya jobb måste ändå ses som en underskattning. Här räknas alltså inte de ytterligare jobb som skulle kunna skapas av fler investeringar i grön omställning i Sverige, som exempelvis i utvinning av kritiska mineraler. Vi har dessutom inte utgått från en heltäckande kartläggning av samtliga hittills planerade investeringar i grön omställning i landet utan begränsats av uppgifter från ett antal enskilda företag i ett fåtal branscher.
Utöver det tillskott av sysselsatta som ovan nämnda industrisatsningar skapar kommer ännu fler sysselsättas i ett ytterligare led tack vare efterfrågan på varor och tjänster bland dem som sysselsätts tack vare satsningarna. Med andra ord skapas ännu fler jobb ”nedströms”, det vill säga i det nätverk av handel, tjänster, etcetera som växer fram parallellt med en växande industriell värdekedja. Dessa effekter är inte möjliga att skatta utifrån den I/O-statistik vi använt, men lär bli betydande: det är ingen djärv gissning att även de människor som i framtiden kommer att jobba i de framväxande gröna företagens näringskedja kommer att gå på krogen, handla i de lokala butikerna och vilja utnyttja ett utbud av diverse tjänster.
Slutligen skapas dessutom förutsättningar för ökad sysselsättning inom offentlig sektor, främst den kommunala - eftersom den verksamheten till mycket stor del finansieras av skatteintäkter i näringslivet - och även på statlig nivå. Detta är inte minst viktigt då industrin främst expanderar utanför storstadsregionerna.
Det omfattande jobbskapande som industrins gröna omställning skulle kunna leda till kan dock inte tas för givet. Tillgången på personal med den kompetens som behövs för de gröna industrisatsningarna måste öka kraftigt. Detta gäller även i hög grad industrins leverantörer av varor och tjänster, som beräknas svara för en stor del av de nya jobb som industrin skapar indirekt genom sina investeringar i grön omställning. För att kunna tillgodose det stora behovet av arbetskraft för de gröna industrisatsningarna krävs en politik inriktad på att ytterligare öka såväl arbetskraftsdeltagande som sysselsättningsgrad. Arbetskraft som finns i Sverige behöver ställa om till de kompetensbehov som krävs för industrins gröna omställning. Det krävs bland annat omfattande utbildningssatsningar för att arbetskraften ska kunna matcha den kompetens som företagen behöver.
[1] Input-output-statistiken fångar upp såväl de direkta som indirekta effekterna av verksamheten i en bransch. Direkta och indirekta effekter visar den förädlingsvärdekedja som behövs för att leverera produkter för slutlig användning. Den direkta effekten avser det sista steget i produktionskedjan, den indirekta de tidigare stegen. Slutlig användning, eller med andra ord, slutlig efterfrågan på den studerade branschens produkter, genererar alltså både direkt produktion i branschen och indirekt produktion bland leverantörer från olika branscher.
[2] 10 500 minus 8000 direkt antal sysselsatta med produktion för slutlig användning (konsumtion, investeringar eller export) blir cirka 2500 som återstår för produktion av insatsvara för inhemsk industri.
