Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 01 okt 2021

Sveriges merchanting faller igen

Under Coronakrisen 2020 rasade näringslivets försäljningsmarginal från det som kallas merchanting. Den uppstår då ett företag köper en vara utomlands och säljer den vidare direkt på exportmarknaden utan att den passerat den svenska gränsen.

Den räknas ändå in i Sveriges varuexport. Vi har i tidigare nyhetsbrev belyst hur merchanting vuxit kraftigt under 2000-talet och påverkat Sveriges BNP-tillväxt under både upp- och nedgångar i konjunkturen. Nu visar data för andra kvartalet i år att merchanting åter faller.

Under förra året föll exportintäkterna från merchanting kraftigt i samband med nedstängningar av verksamhet och restriktioner utomlands för att minska smittspridningen av COVID-19. Med andra ord minskade efterfrågan kraftigt under 2020 på de varor som räknas till Sveriges merchanting. Fallet drog ned Sveriges BNP-tillväxt med 0,4 procentenheter 2020, då BNP föll med 2,8 procent.

Efter det djupa fallet under andra kvartalet förra året syntes tecken på en återhämtning för merchanting under tredje och fjärde kvartalet, men hittills i år har intäkterna åter pekat nedåt, se diagram till höger nedan. Här baseras statistiken på bytesbalansens siffror i löpande priser som nu finns till och med andra kvartalet i år. Här framgår att det är transaktioner både med länder inom och utanför EU som fallit.

Siffrorna är visserligen inte säsongsrensade, men ser vi tillbaka på tidigare år visar merchanting inte en återkommande nedgång andra kvartalet som vi nu ser i år. Nedgången i år avviker alltså från det normala och tyder på att efterfrågan på exportmarknader utomlands åter minskat av andra förklaringar än säsongsmönster.

I vilken grad industrins merchanting föll under 2020 känner vi inte till, men vi antar att den föll kraftigt särskilt i början av pandemin i samband med produktions- och leveransstörningar som noterades i många länder. Vi antar också att tjänstesektorns intäkter från merchanting föll under året till följd av nedstängningar och restriktioner som påverkade bland annat detaljhandeln i många länder. Industrins merchanting bör däremot ha återhämtat sig i någon mån under andra halvåret i fjol, i samband med en relativt snabb uppgång i efterfrågan och leveranser. Däremot antar vi att nya vågor av smittspridning och återinförda restriktioner i flera länder fortsatt att påverka exporten negativt i år, inklusive merchanting.

merchanting-graf.png

Vi har tidigare förklarat vad som ligger bakom utvecklingen av merchanting, eller så kallad trepartshandel, men ger här en kort summering och lite till nedan.

Ett fåtal multinationella företag står för merparten av Sveriges merchanting och det rör sig om både industri- och tjänsteföretag. Merchanting räknas in i Sveriges BNP, dels i varuexporten, dels då BNP summeras utifrån förädlingsvärden. Skillnaden mellan köp och vidareförsäljningspriset på de varor som säljs via trepartshandeln, marginalen, tillfaller företaget i Sverige. Denna marginal räknas till merchanting. Trepartshandeln har ökat markant som andel av näringslivets förädlingsvärde under 2000-talet, och uppgick till drygt 120 miljarder kronor under 2019 i löpande priser enligt nationalräkenskaperna. Som andel av BNP uppgick merchanting till 2,7 procent 2019, mer än en fördubbling jämfört med andelen 2004.[1]

[1] Beräknat som andel av summa förädlingsvärdet i totala ekonomin och i löpande priser.