Näringslivets intäkter från merchanting föll kraftigt under förra året i samband med nedstängningar av verksamhet och restriktioner utomlands för att minska smittspridningen av COVID-19. Därmed påverkades Sveriges BNP-tillväxt negativt även av att merchanting minskade kraftigt, med nära 16 procent i löpande priser jämfört med 2019. Nedgången i merchanting under 2020 bidrog negativt med 0,4 procentenheter till minskningen av Sveriges BNP under 2020, då BNP föll med 2,8 procent.
Merchanting har vuxit markant som andel av varuexporten i nationalräkenskaperna och har följaktligen fått en ökad betydelse i BNP. Särskilt under konjunktursvängningar kan merchanting påverka BNP, både uppåt och nedåt. Med andra ord är det svängningar i efterfrågan på världsmarknaden som påverkar intäkterna från merchanting.
Företagens intäkter från merchanting minskade alltså kraftigt under 2020 och förklarar drygt hälften av nedgången i Sveriges varuexport under året. Varuexporten minskade med 2,2 procent i fasta priser jämfört med 2019, enligt nationalräkenskaperna.
I vilken grad industrins merchanting föll under 2020 känner vi inte till, men vi antar att den föll kraftigt särskilt i början av pandemin i samband med produktions- och leveransstörningar som noterades i många länder. Vi antar också att tjänstesektorns intäkter från merchanting också föll under året till följd av nedstängningar och restriktioner som påverkade bland annat detaljhandeln i många länder. Industrins merchanting bör däremot ha återhämtat sig i någon mån under andra halvåret, i samband med en relativt snabb uppgång i efterfrågan och leveranser. Däremot antar vi att fortsatta restriktioner i samband med den andra vågen av smittspridning fortsatte att hålla nere tjänstesektorns intäkter från merchanting runt om i världen.
Vi har tidigare förklarat vad som ligger bakom utvecklingen av merchanting, eller så kallad trepartshandel, men ger här en kort summering och lite till.
Merchanting räknas in i Sveriges BNP, dels i varuexporten, dels då BNP summeras utifrån förädlingsvärden. Skillnaden mellan köp och vidareförsäljningspriset på de varor som säljs via trepartshandeln, marginalen, tillfaller företaget i Sverige. Denna marginal räknas till merchanting. Denna trepartshandel har ökat markant som andel av näringslivets förädlingsvärde under 2000-talet, och uppgick till drygt 120 miljarder kronor under 2019 i löpande priser enligt nationalräkenskaperna. Som andel av BNP uppgick merchanting till 2,7 procent 2019, en avsevärd ökning från en andel på 1,2 procent 2004.[1]
Ett fåtal multinationella företag står för merparten av Sveriges merchanting och det rör sig om både industri- och tjänsteföretag. Tidigare har tjänstesektorns merchanting överstigit industrins, men under perioden 2011-2018 ökade industrins merchanting stadigt för att 2018 överstiga motsvarande merchanting i tjänstesektorn. Då uppgick industrins merchanting till hela 9 procent av industrins totala förädlingsvärde som räknas in i Sveriges BNP.[2] Resten av merchanting, dvs. den som räknas till tjänstesektorn, var nästan lika omfattande som industrins 2018, och har förstås också räknats in i Sveriges BNP.
Det vore önskvärt om SCB kvartalsvis eller åtminstone årsvis skulle kunna redovisa hur förändringar av merchanting påverkat Sveriges BNP och om möjligt även industrins respektive tjänstesektorns förädlingsvärde. Det skulle underlätta tolkningen av hur mycket merchanting inverkat på BNP och även underlätta tolkningen av produktivitetsutvecklingen. Det vore ju värdefullt att veta hur stor del av produktivitetsutvecklingen som kan förklaras av produktion utomlands respektive av produktion och arbetade timmar inom Sverige.
I vår tidigare artikel om merchanting belyste vi också att det kraftiga fallet i merchanting under förra året bidrog till att dra ned industrins förädlingsvärde. Nedgången i industrins produktion var djupare enligt nationalräkenskaperna (NR) jämfört med SCB:s månadsstatistik enligt Produktionsvärdeindex (PVI). Vi utgick då från att merchanting inte ingår i PVI och att det skulle kunna vara en förklaring till det mindre fallet i industrins produktion enligt PVI. Den gissningen var dock felaktig, eftersom vi nu fått veta att merchanting faktiskt ingår i PVI. Skillnaden berodde i stället på olika korrigeringar som gjorts i NR. Även fast det inte står uttryckligen i SCB:s information[3] att merchanting ingår i PVI framgår det underförstått eftersom en handelsmarginal inkluderas. Även detta är bra att känna till, även fast merchanting inte särredovisas där heller.
[1] Beräknat som andel av summa förädlingsvärdet i totala ekonomin och i löpande priser.
[2] Se SCB, ”Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv”, nummer 3 2021.
[3] Se vidare SCB här. Se även fördjupad information om PVI på SCB:s hemsida.
