Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 11 dec 2020

Merchanting slår till igen

Under Coronakrisen har intäkter från det som kallas merchanting åter rasat och påverkat Sveriges BNP, se diagram nedan. Raset i år har varit kraftigt, vilket det var även under finanskrisen 2008-2009.

Till saken hör att merchanting vuxit markant under 2000-talet, och uppgick till omkring 124 miljarder kronor under 2019, enligt SCB.[1] Som andel av BNP uppgick merchanting till 2,8 procent förra året, en avsevärd ökning från en andel på 1,2 procent 2004.[2]

Under andra och tredje kvartalet i år låg merchanting drygt 14 miljarder lägre än motsvarande period 2019. Eftersom en stor del av merchanting räknas in i industrins produktion och även delar av tjänstesektorn då Sveriges BNP beräknas, slår så stora förändringar av merchanting även på BNP-tillväxten. Här följer en kort förklaring av vad merchanting handlar om och varför det är bra att känna till dess utveckling.

merchanting-har-rasat-under-coronakrisen.png

Till att börja med räknas merchanting in i Sveriges BNP, dels i varuexporten, dels då BNP summeras utifrån förädlingsvärden. Vad är då merchanting? Kortfattat är det exportintäkter från försäljning av varor som producerats utomlands och som aldrig passerat den svenska gränsen. Det kan röra sig om vidareförsäljning av varor som producerats av dotterbolag utomlands eller av ett kontrakterat fristående företag utomlands. Det svenska företaget köper varan av bolaget som producerat den utomlands för att sedan sälja den vidare på exportmarknaden utan att varan passerar den svenska gränsen. Skillnaden mellan köp och vidareförsäljningspriset, marginalen, tillfaller då företaget i Sverige. Denna marginal räknas till merchanting.

Merchanting räknas alltså till Sveriges export respektive produktion då företag tar hem marginalen till Sverige. En ytterligare koppling till Sverige är att de varor som produceras utomlands och genererar merchantingintäkter ofta har ett ursprung från tidigare forskning och utveckling i Sverige. Man kan se det som att företagen tar hem intäkter från att tidigare investerat i att få fram och utveckla produkterna som numera produceras och säljs direkt utomlands.

SCB har vid flera tillfällen framfört att merchanting vuxit markant som andel av exporten och även påverkat BNP-tillväxten, särskilt vid konjunkturnedgångar, såsom under finanskrisen. Då föll intäkterna från merchanting och bidrog negativt till BNP-förändringen med 0,5 procentenheter.[3] Merchanting har förstås även dragit upp BNP-tillväxten under konjunkturuppgångar.[4]

Tyvärr redovisas merchanting aldrig för sig som andel av varuexporten eller som andel av olika branschers förädlingsvärde. Det beror på att det är ett fåtal multinationella företag som står för merparten av Sveriges merchanting och det rör sig om både industri- och tjänsteföretag. Det vore ändå önskvärt om SCB kunde redovisa i vilken grad merchanting påverkar BNP-tillväxten, vilket användare av statistiken inte kan göra på egen hand, eftersom vi inte har tillgång till värdet på merchanting i BNP-beräkningen, varken i löpande eller i fasta priser.

Vi vet dock att merchanting rasat under Coronakrisen i samband med minskad försäljning på exportmarknader, vilket ser ut att ha dragit ned industrins förädlingsvärde enligt nationalräkenskaperna jämfört med vad som syns i månadsstatistiken över industriproduktionen. Där ingår nämligen inte merchanting. Enligt SCB:s produktionsvärdeindex för perioden 1-3 kvartalet i år minskade industriproduktionen med knappt 5 procent jämfört med motsvarande period 2019. Enligt nationalräkenskaperna minskade industrins förädlingsvärde under perioden med motsvarande 7,8 procent. Det ser alltså ut som om merchanting förklarar en stor del av skillnaden mellan dessa två källor.

Det hade varit till stor hjälp om SCB åtminstone kunde redovisa hur förändringen av merchanting påverkar dels BNP och dels industrin respektive tjänstesektorns tillväxt, utan att behöva avslöja enskilda branscher eller företag. Det skulle också underlätta analyser av industrins respektive tjänstesektorns produktivitetsutveckling, som ofta beräknas utifrån förädlingsvärde per arbetad timme eller per sysselsatt. Det vore ju värdefullt att veta hur stor del av produktivitetsutvecklingen som förklaras av produktion utomlands respektive av produktion och arbetade timmar inom Sverige.

 

 

[1] SCB redovisar merchanting i sin databas över bytesbalansen, i miljarder kronor per kvartal och i löpande priser.

[2] Beräknat som andel av summa förädlingsvärdet i totala ekonomin och i löpande priser.

[3] Se Riksbanken, Staff memo, ”Merchanting och de multinationella bolagen – viktiga förklaringar till Sveriges bytesbalansöverskott”, april 2017.

[4] Se exempelvis Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv nr 1 2014 respektive nr 2 2015.