Uppgången från den djupa bottennivån i april förra året har dessutom gått betydligt snabbare jämfört med uppgången efter finanskrisen 2008/09. Främst bidrog en fortsatt uppgång för industrins orderingång i april. Även fortsatt uppgång för produktion, leveranstider och sysselsättning bidrog.
Delindex för leveranstider från industrins underleverantörer har ökat kraftigt under det senaste halvåret. I april fortsatte leveranstiderna att stiga och till en rekordhög nivå enligt detta delindex i PMI. En uppgång i leveranstiderna beror normalt på att det tar längre tid att möta ökad efterfrågan med befintlig produktionskapacitet. Den senaste tidens ökade störningar i leveranser av insatsvaror utmed globala värdekedjor bidrar nu till att leveranstiderna ökar extra mycket. Det har uppstått brist på en rad insatsvaror, vilket också rapporterats från leverantörer till teknikindustrin.
Även för tjänsteföretagen ökade deras leveranstider, med hela 7,9 indexenheter i april till rekordhöga 78,8 jämfört med mars, enligt PMI-tjänster. I första hand tolkar vi uppgången som ett resultat av ökad efterfrågan från industrin och att tjänsteföretagens kapacitet inte riktigt räcker till för att snabbare möta den ökade efterfrågan. När det gäller tjänsteföretag som levererar till industrin handlar kapaciteten i hög grad om tillgång till arbetskraft och främst högkvalificerad sådan. Företagstjänster av olika slag domineras nämligen av kunskapsintensiv tjänsteproduktion.
Företag som producerar företagstjänster har ett relativt mindre behov av insatsvaror för produktionen. Med andra ord berörs de inte i lika hög grad av bristen på olika insatsvaror som nu drabbat industrin. Företagen inom företagstjänster har sammantaget drygt 170 000 indirekt sysselsatta bland sina underleverantörer. Endast omkring 6 procent av denna indirekta sysselsättning finns inom industrin, motsvarande knappt 10 000 sysselsatta, enligt SCB:s input-output-statistik. Visst behöver även företagstjänster en del insatsvaror för att producera sina tjänster, såsom till produktionen av IT-system eller nya tekniska innovationer, men i huvudsak består deras underleverantörer av tjänsteföretag. Företagstjänster är å andra sidan väsentliga leverantörer av insatstjänster till industrin och svarar för drygt 1/5 av industrins indirekta förädlingsvärde bland dess underleverantörer.
Det nära sambandet mellan industrin och företagstjänster ser särskilt starkt ut i Sverige jämfört med många andra länder, där andra tjänster än företagstjänster väger tyngre inom tjänstesektorn jämfört med i Sverige.
PMI-tjänster i Sverige har stigit uppåt i tillväxtzonen (över index 50) sedan juni förra året medan motsvarande index för Eurozonen halkade ned under 50 i september, för att först i april i år nå upp till strax över 50. Att Sveriges PMI-tjänster utvecklats så mycket starkare sedan andra halvåret 2020 förklaras främst av industrins ökade efterfrågan på tjänster som används som insatser i industrins produktion (se vidare i vår tidigare artikel Sveriges och USA:s tjänstesektor i en annan liga).
Varför Sveriges industri nu agerar primus motor i ekonomin och sticker ut med en starkare utveckling jämfört med en lång rad andra länder går vi in på djupare i vår konjunkturrapport som presenteras den 11 maj.
