teknikforetagen.se väntas ligga nere måndag 29 april 08:30-09:00 pga en planerad uppdatering.

Kontakta oss Varumärkesportal Kurser & seminarier Webbshop In English

PMI-tjänster i Sverige avviker från euroområdets

Inköpschefsindex (PMI) för tjänstesektorn i Sverige fortsätter att sticka ut jämfört med motsvarande i euroområdet, som pekar fortsatt nedåt i november, se diagram till vänster nedan. Även i Storbritannien pekar tjänste-PMI fortsatt nedåt.


Ekonomisk analys
04 dec. 2020
Sakområde:

I Sverige pekar det däremot uppåt. Det överraskar eftersom den andra vågen av smittspridning samt tuffare restriktioner helt klart påverkat en rad tjänstebranscher negativt i november (se vår sammanfattning av KI:s extraundersökning i november).

Inom eurozonen ser tjänstesektorn ut att drabbas ännu hårdare än i Sverige, då de införda restriktionerna där är ännu tuffare än i Sverige. Även under våren blev effekten på tjänstesektorn av nedstängningar i eurozonen klart hårdare jämfört med utvecklingen i Sverige, vilket även PMI visar, se diagram nedan. I såväl Sverige som i många andra länder har samma branscher inom tjänstesektorn drabbats extra hårt av restriktionerna kring pandemin, exempelvis transporter, hotell och restaurang, delar av detaljhandeln, kultur och nöjen. Med de tuffare restriktionerna som regeringen nyligen infört i Sverige påverkas efterfrågan åter för dessa branscher.

Swedbank, som tar fram PMI, påpekar att de hårdare restriktionerna ”inte smugit sig in i de större tjänsteföretagen”. PMI-tjänster mäter aktiviteten i de största tjänsteföretagen som är verksamma i Sverige. Det är alltså möjligt att PMI inte fångat upp nedgången för de mindre företagen som nu åter drabbas av restriktioner. Sannolikt drivs uppgången i tjänste-PMI av branscher som inte direkt påverkas av de hårdare restriktionerna, men PMI visar inte vilka de i så fall är.

Inköpschefsindex för den privata tjänstesektorn i Sverige steg till 58,6 i november från uppreviderade 55,3 i oktober. Uppgången tyder på att tjänsteproduktionen ökade jämfört med oktober. Delindex för affärsvolymen/produktionen steg jämfört med oktober, men uppgången i indexet har dämpats under de senaste tre månaderna efter den kraftiga uppgången under sommaren.

Vi har tidigare uppmärksammat att PMI bör, särskilt i år, tolkas i relation till hårda data. PMI-index fick ett kraftigt uppsving efter raset i våras, men det indikerar snarare en gradvis förbättring från det djupa fallet. Även om index nått över 50-nivån, som tyder på ökad produktion från föregående månad, betyder det inte att den faktiska produktionsnivån är tillbaka på pre-coronanivåer. Exempelvis låg PMI för tjänstesektorn på cirka 55 i september, vilket i ”hårda data” från SCB visar att tjänsteproduktionen samtidigt låg 4 procent lägre än ett år tidigare, se diagram till höger nedan. 

pmi-tjanster-i-sverige-avviker.png

PMI-tjänster visar för övrigt ett grundare fall i tjänstesektorn jämfört med nedgången under finanskrisen, men i praktiken har tjänsteproduktionen fallit ännu mycket djupare under Coronakrisen än under finanskrisen, se diagram ovan till höger. Det visar även tjänsteproduktionens utveckling enligt våra nationalräkenskaper, det vill säga räknat på förädlingsvärdet i fasta priser, se diagram nedan till vänster.

djuare-fall-an-under-finanskrisen.png

Sveriges BNP föll historiskt djupt under andra kvartalet, med drygt 7 procent i årstakt. Den privata tjänstesektorn bidrog med hela 4 procentenheter till denna nedgång i BNP. De tjänstebranscher som i sin tur främst drog ned tjänstesektorns förädlingsvärde var hotell och restaurang, transporter och magasinering, företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster. De drog sammantaget ned BNP med drygt 3 procentenheter andra kvartalet. Diagrammet ovan till höger visar hur djupt dessa branscher föll i årstakt räknat i förädlingsvärde i fasta priser enligt nationalräkenskaperna.

De ovan nämnda, hårdast drabbade tjänstebranscherna skiljer sig åt i storlek räknat som andel av BNP, men sammantaget svarar de för cirka 16 procent av BNP. Då förädlingsvärdet faller så kraftigt för dessa branscher får det därmed ett stort genomslag på BNP-förändringen. Även om hotell och restaurang för sig har en andel av BNP på knappt 1,5 procent kan ett så djupt fall för branschen som i år påverka BNP relativt kraftigt. Under andra kvartalet drog dess djupa fall på nära 50 procent ned BNP med nära en procentenhet.

I vår senaste konjunkturprognos (19 november) räknar vi med att Sveriges BNP åter kommer att falla under årets fjärde kvartal från nivån tredje kvartalet. Nedgången blir visserligen inte alls lika djup som mellan första och andra kvartalet i år, men vi räknar med att de tjänstebranscher som framför allt drog ned BNP under andra kvartalet åter kommer att bidra till att BNP faller.