Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop Avtal 2023 In English
Ekonomisk analys 20 jan. 2023

Arbetsmarknaden mattas av

Förra veckan kom data som visade på fallande produktion och orderingång i november. Och nu visar arbetsmarknadsdata för december på en fortsatt försvagning på arbetsmarknaden.

Antal varsel i tillverkningsindustrin ökade ytterligare och uppgick i december till 1415 säsongsrensat, vilket är högre än snittet mellan 2010 och 2019 på 600 (som är mer av ett mer normalläge). Varslen i hela ekonomin har också ökat under 2022 men dämpades något i december. Ökade varsel visar att stigande kostnader i form av framförallt höga energipriser och en svagare ekonomisk utveckling nu påverkar de som redan har en anställning.

fig 1

Varsel är en indikator på den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden, även om inte alla som varslas blir arbetslösa. Data från Arbetsförmedlingen visar att cirka 60 procent av de som varslas blir uppsagda och cirka 20 procent av de varslade blir arbetslösa. Varslen säger alltså något om företagens syn på framtiden och deras planer på att avskeda och sysselsätta. En annan faktor som påverkar arbetslösheten är såklart utbudet av arbetskraften.

I diagrammet nedan till vänster visas utvecklingen av antalet varsel och antalet arbetslösa under perioden 2010 och 2022. Det ser ut som att det finns ett positiv samband; när varslen ökar stiger även antalet arbetslösa. I diagrammet nedan till höger kan man se att så också är fallet. Där visas korrelationen mellan antalet varsel under en månad och den månatliga förändringen av antalet arbetslösa samt sysselsatta. Vid tidpunkten noll visas den samtida korrelationen. Vid tidpunkt ”1” visas korrelationen mellan förändringen i antalet sysselsatta respektive arbetslösa en månad fram och varsel innevarande månad. Diagrammet nedan till vänster visaren att korrelation mellan varsel i dag och förändringen av antalet arbetslösa under de kommande 1–2 månaderna är högst. Om varslen ökar i dag så korrelerar det som mest med en uppgång i antalet arbetslösa kommande 1–2 månader. Liknande resultat fås för sysselsättningen, men där är korrelationen negativ, det vill säga ökade varsel idag korrelerar med minskad sysselsättning de kommande två månaderna.

fig 2

Antalet lediga jobb minskar

En annan temperaturmätare på arbetsmarknaden är antalet lediga jobb. Nedgången i antalet kvarstående och nyanmälda lediga som inleddes i somras fortsatte i december. Utsikterna för de som redan är arbetslösa eller kan komma att bli det mörknar därmed. Nivåerna är dock än så länge fortsatt relativt höga.

fig 3

Arbetslösheten väntas stiga

Arbetslösheten uppgick i december 6,7 procent, säsongsrensat, enligt Arbets-förmedlingen. Stigande varsel och färre lediga jobb pekar mot att arbetslösheten fortsätter att öka framöver när den ekonomiska utvecklingen försvagas i spåren av olika kostnadschocker som snabbt stigande priser på energi och livsmedel samt högre räntor. Om lönetrycket blir högre både i Sverige och vår omvärld än under senare år samtidigt som konjunkturen viker driver det såklart upp arbetslösheten ytterligare via försämrad konkurrenskraft och ytterligare stigande räntor.