På sistone har ett ytterligare hot kopplat till energisituationen seglat upp: flera företag inom industrin rapporterar att anställda har svårt att bära reskostnaderna till jobbet när bränslepriserna har skjutit i höjden. Priserna på bensin och, i synnerhet diesel, har stuckit iväg kraftigt under 2022. Delvis speglar detta de kraftiga globala prishöjningarna på fossila bränslen i spåren av Rysslands angreppskrig på Ukraina. Exempelvis har råoljepriset på världsmarknaden fallit en del sedan i somras men är i skrivande stund fortfarande drygt 30 procent högre än i december förra året. Konsekvensen har blivit att svenska drivmedelspriser också skjutit i höjden även om också dessa fallit en del på sistone (se bilden nedan).
Kriget är dock långt ifrån hela förklaringen, politiska beslut fattade i Sverige har också haft en betydande påverkan. Inte minst bidrog ökningen av reduktionsplikten vid årsskiftet, som innebar kraftigt ökade krav på inblandning av biobränsle i drivmedlen, till prisökning i synnerhet på diesel:
- Från 26 procent till 30,5 procent för diesel
- Från sex procent till 7,8 procent för bensin
Reduktionsplikten innebär att den som säljer diesel/bensin måste minska utsläppen med 30,5/7,8 procent jämfört med utsläppen från en liter fossil diesel/bensin. Eftersom biodrivmedel är betydligt dyrare än fossila innebar ökningarna en betydande prisökning. Ökningen vid pump får dessutom en turboeffekt av att det utgår moms på drivmedelspriset.
Det svenska bensinpriset avviker inte dramatiskt ifrån merparten av övriga EU-länder även om det ligger i överkant. Däremot ligger det svenska dieselpriset långt över EU-snittet. I nuvarande extrema situation innebär högre bränslekostnader en tydlig konkurrensnackdel för svenska företag, om inte personalen har råd att ta sig till jobbet och i värsta fall tvingas säga upp sig, kan inte verksamheten bedrivas på ett effektivt sätt eller inte alls. Industrin drabbas extra hårt av höga bränslekostnader eftersom företagen ofta ligger utanför storstäderna och inte sällan i glesbygd. Där är avstånden mellan hem och arbetsplats ofta stora och tillgången till alternativa färdmedel begränsad. Sverige är ett stort och glesbefolkat land och svenska industriföretag och deras anställda drabbas därför extra hårt av stigande bränslepriser.
Snabba åtgärder krävs…!
Moderaterna noterade i somras att EU:s bränslekvalitetsdirektiv endast kräver en inblandning av biodrivmedel på sex procent i diesel. Man beräknade att en anpassning till EU-kravet skulle innebära en sänkning av dieselpriset med minst 5 kr/liter vid pump. Detta skulle kunna vara en rimlig åtgärd i en ekonomi som är påverkad av hybridkrigföring.
Dessutom finns det anledning att se över avdragsrätten för arbetsresor. Milersättningen för egen bil på 18:50 kr per mil har varit oförändrat sedan 2009, vilket innebär en mycket kraftig minskning i reala termer. Den avgående regeringen har föreslagit att milersättningen ska höjas till 25 kr per mil. Detta är ett steg på vägen men knappast tillräckligt för att täcka de kraftigt ökade bränslekostnaderna. En ytterligare betydande höjning av reseavdraget för att mildra effekterna är rimlig.
Det finns ingen anledning att Sverige ska ta till gold-plating vad det gäller beskattning och regelverk kring bränslen, i synnerhet inte om det äventyrar svensk industris internationella konkurrenskraft. Visserligen skulle en sänkning av reduktionsplikten och mer generösa reseavdrag i sig sannolikt bidra till fler bilresor till och från jobbet – och därmed ökade CO2-utsläpp i Sverige - detta är ju de facto syftet. Däremot är den totala effekten på utsläppen mer oklar: svensk industri gör mindre klimatavtryck än motsvarande på andra håll, trycks svenska företag tillbaka och lämnar utrymme för företag i andra länder, innebär det en i sig ökning av globala utsläpp.
Någon kan hävda att föreslagna åtgärder ökar efterfrågan på fossila bränslen och fördröjer omställningen till ett fossilfritt samhälle. Borde inte Teknikföretagen vara konsekventa med tidigare förslag om stöd till företag som drabbats av höga elkostnader, och föreslå klumpsummestöd? Svaret är att i detta fall är syftet med åtgärden enkom att se till att människor kan åka till jobbet, varför en riktad insats är ändamålsenlig. Vi vill således inte att folk ska använda en allmän inkomstförstärkning till energibesparingar, krogbesök, etcetera.
Sammanfattningsvis kräver säkerställande av svensk industris konkurrenskraft och bevarandet av svenska industrijobb att bränslekostnaderna för arbetsresor sänks ordentligt så att företagens anställda har råd att ta sig till jobbet.
