Nya rekord för elpriset var och varannan dag
Elpriset har slagit nya rekord gång på gång under hösten och början på vintern. Senast i måndags (den 6 december) då elpriset mellan klockan 16 och 17 på eftermiddagen toppade på extremhöga 6,50 kronor/kWh i södra Sverige. Nästan lika anmärkningsvärt är att elpriset en vecka innan toppade på 3,70 kronor/kWh ända upp i norr – där priserna annars efter sommaren och under hösten varit betydligt lägre än i söder. Ovanpå dessa priser kommer skatter och nätavgifter.
Dygnsmedelpriserna har varit något lägre än enligt ovan – men fortfarande på rekordnivåer, vilket framgår av diagrammen nedan. Inte minst i Norrland var de mer än dubbelt så höga som vid tidigare toppnoteringar.
Förklaringar som nämnts är kyla och svaga vindar i kombination med isläggning på tre norrlandsälvar, vilket tillfälligt begränsade vattenkraftproduktion. Dessutom höga elpriser i övriga Europa.
Nedstängning av planerbar kraft i söder – en huvudförklaring
Isläggning på älvarna och att det ibland blir kallt och vindstilla i Sverige på vintern är samtidigt inget nytt. Inte heller höga elpriser i grannländerna söderut. Istället har låga elpriser och stabil elförsörjning i Sverige tidigare lyfts fram som en av landets viktigare konkurrensfördelar.
En närmare analys av elmarknaden vid tidpunkterna då de aktuella prisrekorden inträffade visar istället att bristen på planerbar elproduktion i södra Sverige är huvudproblemet.
I samband med att priserna toppade i måndags eftermiddag (den 6 december kl. 16-17) hade överföringen till Sveriges båda södra elområden slagit i kapacitetstaket såväl från norra Sverige som från Norge och Tyskland. I alla dessa omkringliggande områden var priserna betydligt lägre. Elpriset i södra och mellersta Sverige hamnade nästan 3 kronor högre per kWh än i Tyskland och Polen – trots att merparten av elen i dessa grannländer producerades med kol eller naturgas vid tillfället. Överföringskapaciteten slog samtidigt inte i taket för kablarna mot Baltikum och Finland vilket innebar att elpriset i södra och mellersta Sverige samvarierade med den extremhöga prisnivån där. Detta eftersom marginalprissättningen på elmarknaden innebär att priset bestäms av den dyraste elproduktionen som är i drift i ett elområde eller via den dyraste överföringsförbindelsen som inte slagit i kapacitetstaket. I såväl Baltikum som Finland kom en betydande del av elen från fossil naturgas den aktuella timmen. På grund av den ansträngda situationen på elmarknaden drev därmed gaskraften där upp priset på rekordnivåer. Se kartbilden nedan för priser och flöden på elmarknaden aktuell drifttimme.
Situationen bedömdes även så ansträngd aktuell dag att Svenska kraftnät beordrade effektreserven – i form av det oljeeldade Karlshamnsverket – från stabsläge till aktiv drift. Verket eldade alltså hundratusentals liter olja för att stödja elsystemet den aktuella dagen – vilket inte känns optimalt givet klimatutmaningen.
Frågan är då om situationen hade varit annorlunda under den ovan beskrivna timmen i måndags om de två nedlagda reaktorerna i Ringhals fortfarande hade varit i drift? Slutsatsen är att reaktorernas sammanlagda effekt på 1800 MW hade inneburit att elexporten såväl via kablarna till Baltikum som till Finland hade nått kapacitetstaket. Prisert hade då istället (sannolikt) samvarierat med det betydligt lägre tyska elpriset. Troligen hade det dessutom räckt med enbart en av de nedlagda reaktorerna i drift igen för att uppnå detta – eftersom ytterligare överföringskapacitet från norra Sverige och Norge då också funnits att tillgå. Reaktorstängningarna innebar nämligen inte bara att mycket planerbar elproduktion försvann från södra delen av landet – utan även att överföringskapaciteten norrifrån begränsades för att säkerställa stabiliteten i elsystemet. Det sistnämnda har därtill nyligen fått Norge att vidta motåtgärder – vilket märkbart förvärrat läget.
Ofta nämns ytterligare vindkraft i södra Sverige som lösningen på problemet. Vid andra tillfällen hade det absolut hjälpt – men inte i någon större utsträckning under aktuell drifttimme eftersom det var relativt vindstilla i denna del av landet då. Det sistnämnda visar tydligt behovet av tillräckligt med planerbar elproduktion i elsystemet.
Utländsk elproduktion från fossil naturgas får priserna att spränga taket
Under en mindre extrem drifttimme skulle tillgång till mera elproduktion i södra Sverige därtill inneburit att elpriserna i södra Sverige samvarierat med priserna i norra Sverige istället för med priserna i de södra eller östra grannländerna. Vi har tidigare konstaterat (bl.a. i nyhetsbrevet för en månad sedan) att trendbrottet då elpriset i södra Sverige började samvariera med det tyska skedde i början av 2020 – kort efter nedstängningen av den första reaktorn i Ringhals. Därtill hur den omfattande utbyggnaden av vindkraft – inte minst i Tyskland och Danmark – gjort elmarknaderna i hela norra Europa väderberoende och beroende av fossil naturgas för att säkerställa elproduktionen när det inte blåser så mycket.
Det är just det sistnämnda som gjort att elpriserna inte bara slagit i taket – utan sprängt sig rakt genom taket och fortsatt långt därutöver.
Såväl priset på naturgas som på utsläppsrätter inom EU ETS har nämligen flerdubblats under hösten och början på vintern, vilket framgår av figurerna nedan. För naturgaspriset syns två toppar. Dels i början av oktober under den perfekta stiltjen den 7:e oktober. Dels nu i början av december när det varit lite kallare än normalt och inte blåst så mycket. I båda fallen toppade prisnivån ungefär 10 gånger högre än snittet för 2020.
Nytt på sistone är att utländsk gaskraft satt elpriset ända upp i norra Norrland
Låt oss även titta lite på elmarknaden veckan innan – då elpriset toppade på 3,70 kronor/kWh ända upp i norra Sverige. Denna vecka hade vi alltså en situation när isläggningen på älvarna resulterade i mindre elproduktion från vattenkraften än normalt. Detta samtidigt som vindarna var svaga med liten vindkraftsproduktion som följd. Kylan gjorde även att elbehovet lokalt i norr ökade. En konsekvens av detta var att det inte fanns lika mycket el som vanligt att skicka söder ut – vilket i sin tur innebar att överföringskapaciteten genom landet inte slog i taket. Därmed rörde sig också det högre elpriset i söder upp genom landet elområde för elområde – vilket resulterade i att utländsk gaskraft satte elpriset ända upp i norra Norrland. Detta både den aktuella timmen som vid många andra tillfällen aktuell vecka.
Den kraftiga inverkan på elpriserna i norr när vattenkraftproduktionen tillfälligt minskade samtidigt som vindkraften levererade dåligt – ger en föraning om att låga elpriser i norr inte är någon naturlag. Det är alltså helt centralt med planerbar elproduktion även i norr i tillräcklig utsträckning.
Månadsgenomsnitten – också mycket höga under andra halvan av 2021
Hittills i artikeln har vi främst fokuserat på toppnoteringar vissa timmar. En relevant fråga är samtidigt hur års- och månadsgenomsnitten påverkats? I diagrammen nedan visas dessa. För december i år har genomsnittet för de första 10 dagarna i månaden använts eftersom enbart dessa finns att tillgå i skrivande stund. Förhoppningsvis kommer priset för hela månaden dock bli något lägre än vad som framgår av diagrammen. Årsgenomsnittet för södra Sverige (SE4) ligger grovt räknat dubbelt så högt 2021 som åren dessförinnan. För norra Sverige (SE1 och SE2) ligger det ungefär på motsvarande nivå som åren innan. För mellersta Sverige (SE3) däremellan.
Månadsgenomsnitten ger samtidigt en mer dramatisk bild. Nivåerna är betydligt högre för hela andra halvan av 2021 än för tidigare perioder – inte minst för södra Sverige. För december (dvs. de 10 första dagarna) är prisnivåerna kort och gott extrema jämfört med tidigare – dessutom i hela landet.
Bristen på planerbar elproduktion i södra Sverige behöver åtgärdas
Stabil tillgång till fossilfri el – där den behövs och när den behövs – till ett rimligt pris, är avgörande för svensk industris internationella konkurrenskraft. I takt med ökad elektrifiering blir denna konkurrensfaktor därtill allt viktigare. Redan idag är dock svensk industri betydligt mer klimatsmart, med betydligt lägre CO2-utsläpp per producerad enhet, än industrin i de flesta andra länder. Sveriges fossilfria elproduktion är kraftigt bidragande till detta. Framåt finns omfattande planer på såväl omställning av befintlig industri som nyetablering av verksamhet. Sammantaget bedöms elbehovet i Sverige fördubblas på 25 år. För att detta ska kunna förverkligas krävs tilltro till elsystemet.
Situationen under hösten och början på vintern visar samtidigt att utvecklingen går åt helt fel håll. Det är uppenbart att den planerbara delen i energimixen behöver säkerställas. Utgångspunkterna bör vara att elproduktionen ska vara fossilfri, att nyttorna som den planerbara elproduktionen bidrar med säkerställs och att detta sker med ett teknikneutralt förhållningssätt, vilket vi skrivit om på debattsidan i Dagens industri denna vecka.
All fossilfri och planerbar kraft behövs. Betydelsen av kärnkraften framgår tydligt i denna artikel. Därtill är det helt avgörande att vattenkraften värnas. En central del i detta är att säkerställa att de omprövningar av miljötillstånd som vattenkraften står inför inte leder till produktionsbortfall eller till försämrad möjlighet att reglera elsystemet. Vattenkraften har nämligen en unik förmåga att balansera den ökande vindkraftsproduktionen – som också kommer att ha en helt avgörande roll när elproduktionen behöver fördubblas.
Grön vätgas producerad med hjälp av elektrolys kommer därtill få en allt viktigare roll framöver – såväl inom basindustrins gröna omställning som för att balansera den ökande vindkraftsproduktionen. Dessutom sker en snabb utveckling av andra typer av energilager. För att möjliggöra framväxten även av dessa tekniker är det viktigt att planerbarheten premieras på ett teknikneutralt sätt.
Läget är samtidigt nu så akut i södra Sverige att mer planerbar elproduktion behövs i princip omgående. Kraftvärmen har bäst förutsättningar att bidra med mer planerbar kraft här och nu. Ett borttagande av den svenska dubbelbeskattning av anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandelssystem är då en viktig åtgärd. En fråga som samtidigt ligger nära till hands att ställa sig är också om det trots allt inte vore möjligt att få fart på åtminstone en – men gärna båda – av de nedlagda reaktorerna i Ringhals igen? Utöver den uppenbara dämpande effekten på elpriserna som detta skulle ha – skulle även klimatnyttan vara betydande eftersom behovet av fossil kraft i grannländerna då skulle minska.
Läs också
Blåsigt väder i Tyskland – en förutsättning för rimligt elpris i södra Sverige
Val 22: Industripolitik för 2020-talet
