Framåt finns planer på elektrifiering av basindustrin och nyetablering av industri i norr. Tillsammans med ökad efterfrågan på el från transportsektorn bedöms elbehovet i Sverige fördubblas inom 25 år.
För att svensk industri ska kunna fortsätta bidra med klimatnytta och för att de viktiga gröna investeringarna ska förverkligas krävs tilltro till elsystemet och en fortsatt stabil tillgång till el till ett rimligt pris. I takt med ökad elektrifiering blir denna konkurrensfaktor allt viktigare.
Allt högre elpriser i södra delen av landet
De höga elpriserna, framför allt i södra Sverige, har uppmärksammats mycket efter sommaren och under hösten. Som framgår av det vänstra diagrammet nedan har det rörliga elpriset under 2021 varit betydligt högre än tidigare i södra Sverige. Däremot inte i norra delen av landet. Skillnaden i elpris mellan landsdelarna har ökat kraftigt sedan början av 2020, vilket framgår av det högra diagrammet.
Högsta noteringen hittills i landet inträffade den 7 oktober då dygnsmedelpriset i Skåne (dvs. elområde 4) var 2,2 SEK/KWh. Priset en enskild timme var ännu högre än så – eller 3,50 SEK/KWh mellan klockan sju och åtta aktuell morgon. Ovanpå det kommer nätavgifter och skatt. Såväl naturgaspriset som förändringar i kraftsystemet i Sverige och utomlands förklarar utvecklingen, vilket vi utvecklar nedan.
Vattenkraft, kärnkraft och alltmer vindkraft
Under 50-talet byggdes stamnätet ut i Sverige och landet gjordes till en ledande vattenkraftnation. Under 70- och 80-talen visade sedan Sverige för resten av världen att det gick att göra ett lands elproduktion fossilfri genom en omfattande plan för utbyggnad av kärnkraft. Decennierna därefter stod vattenkraft respektive kärnkraft för nära hälften av den svenska elproduktionen vardera.
Sedan 2010 har nu återigen den svenska elproduktionen förändrats i snabb hastighet. Ett antal kärnkraftsreaktorer har stängts, bland annat till följd av den stundtals billiga el som tillförts från vindkraftens snabba utbyggnad. Vissa blåsiga timmar står nu vindkraften för nästan 50 procent av den totala elproduktionen. Andra vindstilla timmar kommer enbart någon eller några få procent från vindkraft.
Bilderna nedan visar dels årsgenomsnitt för elproduktionen från olika kraftslag, dels produktionen timme för timme under kvartal 2 och 3 i år. Den nuvarande toppnoteringen för vindkraften inträffade natten mellan den 25 och 26 augusti i år – då vindkraften svarade för 48,2 procent av elproduktionen i landet.
De stora variationerna leder till utmaningar med att få systemet i balans. Hittills har dock vattenkraften relativt väl kunnat parera vindkraftens svängningar. Den ökade andelen vindkraft har dock bidragit till de allt större prisvariationerna. Stängningen av reaktor 1 i kärnkraftverket Ringhals har även bidragit till de höga elpriserna sedan början av 2021.
Ökad el-export samtidigt som nätkapaciteten inom landet brister
Det svenska elsystemet är dock inte en isolerad ö – utan är sammankopplat med näten i grannländerna, vilket gör att export och import av el ständigt sker i olika riktningar via de olika anslutningarna. Trenden är att vi i genomsnitt exporterar mycket mer el än tidigare samtidigt som importbehovet inte har ökat.
Allt är ändå inte frid och fröjd eftersom elproduktionen i södra Sverige tillsammans med överföring norrifrån sammantaget inte motsvarar behovet lokalt och exportefterfrågan söderifrån. Kapaciteten i det svenska stamnätet är helt enkelt för liten. Förenklat kan man säga att det svenska elnätet är byggt med ett nationellt perspektiv i fokus. I norr har vi vattenkraft och i söder har vi kärnkraft. Nedstängningen av två reaktorer i Ringhals under senare år har minskat den lokala produktionen i söder. Därtill innebar nedstängningen att överföringsproblematiken förvärrades eftersom mer överföringskapacitet nu behövs som backup för att säkerställa stabiliteten i elsystemet.
Södra Sveriges elpriser bestäms allt oftare av el från naturgas utomlands
Prissättningen på elmarknaden sker på så sätt att den dyraste produktionen eller importförbindelsen styr priset i ett elområde, så kallad marginalprissättning. När överföringskapaciteten norr ut genom Sverige slagit i kapacitetstaket sätts därmed elpriset i södra delen av landet allt oftare via någon av utlandsförbindelserna.
Idag på fredagsmorgonen (den 12 november) mellan klockan åtta och nio exporterade exempelvis Sverige totalt sett relativt mycket el – eller 3,8 GW (vilket motsvarar fyra normalstora kärnreaktorer). Merparten av exporten gick söder ut via kablarna till Danmark, Polen och Tyskland. Ändå drog det skånska elpriset i väg och var 15 gånger högre än i norra Sverige. Samtidigt importerades nämligen el från Litauen som i sin tur importerade från Lettland. Därmed satte Lettland elpriset såväl för Litauen som Skåne. Under den aktuella timmen kom ungefär en fjärdedel av elen i Lettland från naturgas. Det förefaller dock varit ännu dyrare elimport från Ryssland som satte elpriset.
Trenden är tydlig att elpriserna i södra Sverige allt oftare samvarierar med elpriserna i grannländerna söderut, istället för med priserna i norra Sverige. Den vänstra figuren nedan visar elpriset i norra och södra Sverige samt i Tyskland. (För att det ska vara lättare att se skogen för alla träden är serierna utjämnade med 15 dagars glidande medeltal). Trendbrottet då elpriset i södra Sverige började samvariera med det tyska skedde i början av 2020.
Eftersom vindkraften byggts ut i stor skala, inte minst i Tyskland, är elmarknaderna i hela norra Europa väderberoende. När det blåser dåligt i Tyskland produceras mycket el med hjälp av naturgas – vilket är ett kraftslag med mycket hög rörlig produktionskostnad. På grund av marginalprissättning, där det dyraste kraftslaget avgör elpriset, blir naturgaskraft styrande för elpriset. Därtill har ökade priser på utsläppsrätter inom EU ETS bidragit till de höga elpriserna. Utvecklingen för elpriset i Tyskland, naturgaspriset och priset på utsläppsrätter visas i det högra diagrammet nedan där samvariationen mellan elpriset och naturgaspriset framgår tydligt. Likt vad som framgår av kartan ovan sprider sig elpriser från elområde till elområde, när ledig överföringskapacitet finns. Sammantaget förklarar detta de höga elpriserna i södra Sverige under september och oktober.
Med allt detta har vi också komponenterna för att kunna förklara varför elpriset i Skåne slog i taket mellan klockan sju och åtta på morgonen den 7 oktober. Aktuell morgon inträffade nämligen en perfekt storm – eller rättare sagt en perfekt stiltje – i och omkring Tyskland. På grund av svaga vindar levererade den tyska vindkraften aktuell timme och morgon bara 300 MW sammantaget, vilket är mindre än 0,5 procent av den installerade vindkrafteffekten i landet. Dessutom var det betydligt mindre blåsigt än normalt även i övriga norra Europa. Tyskland efterfrågade el från angränsande länder samtidigt som vindkraftsproduktionen var kraftigt begränsad i hela regionen. Därmed kördes gaskraften rejält såväl i Tyskland som i länderna runt omkring, vilket fick naturgaspriset att gå i taket. Toppnoteringen för gaspriset i det högra diagrammet ovan inträffade just vid detta tillfälle. Allt detta sammantaget utgör den perfekta stormen som fick elpriset i Skåne att gå i taket.
Sedan slutet av oktober har naturgaspriset fallit tillbaka något samtidigt som vinden tilltagit – vilket inverkat positivt på elpriset. Det är dock tydligt att blåsigt väder i Tyskland i allt större utsträckning blivit en förutsättning för ett rimligt elpris i södra Sverige.
Inte elbrist i genomsnitt – men elen finns inte där och när den behövs
I genomsnitt är det inte elbrist i Sverige eftersom tillräckligt med el (med god marginal) produceras i sammantaget under året för att täcka såväl efterfrågan i landet som via utlandsförbindelserna. Det hjälper dessvärre inte den som behöver el på en viss plats vid ett givet tillfälle – till ett rimligt pris.
Situationen under sensommaren och hösten visar med all tydlighet att överföringskapaciteten inom landet behöver förstärkas. För att elsystemet ska tillhandahålla de nyttor som krävs för acceptans i samhället och för att industrin ska kunna bedriva verksamheten konkurrenskraftigt även fortsättningsvis krävs dessutom ett utbud av planerbar el i tillräcklig utsträckning. Nyttorna som den planerbara kraftproduktionen bidrar till behöver därmed säkerställas – dock med ett teknikneutralt förhållningssätt så att även energilagring, vätgassystem etc. har möjlighet att bidra med nyttorna.
Stabil tillgång till fossilfri el till ett rimligt pris är en central konkurrensförutsättning för svensk industri. I takt med ökad elektrifiering blir denna konkurrensfaktor allt viktigare. De utmaningar som det svenska elsystemet står inför måste därmed tas på största allvar – för en fortsatt framgångsrik industriell verksamhet i Sverige. Produkter och tjänster från teknikindustrin kan dock på många sätt bidra med lösningar – såväl på kort som lång sikt.
Läs också
Växande svensk industri bra för klimatet
Val 22: Industripolitik för 2020-talet
