I Teknikföretagens barometerundersökning för andra kvartalet i år har bristen sammantaget ökat till en tredjedel av företagen. Visserligen en ökning, men fortsatt lägre än under högkonjunkturen 2018-2019. Trots att det var länge sedan det var lag på att anmäla lediga platser till Arbetsförmedlingen redovisar den nu den högsta nivån av lediga platser på femton år som teknikindustri anmält för andra kvartalet i år enligt våra skattningar. Korrelationen mellan brist på arbetskraft och lediga platser är hög och eventuella skillnader är tillfälliga slumpstörningar eller en följd av institutionella trögheter på arbetsmarknaden, se diagram nedan.
I vilka delbranscher i teknikindustri är det nu hög efterfrågan på arbetskraft? Generellt är efterfrågan högre nu än för ett år sedan över i stort sett hela linjen, men påfallande hög för underleverantörer till maskin- och fordonsindustrin samt i metallvaruindustrin. En delbransch som seglat upp på senare tid är delbranschen elteknik. Här säger vi Skellefteå. Det är tydligen någon form av batteriteknik på gång där uppe. Inom elteknik är lediga platser den högsta sedan år 2006 enligt Arbetsförmedlingen. Siffrorna inom denna delbransch är samtidigt i någon mån inte så mycket ett konjunkturfenomen just nu, utan snarare ett strukturfenomen.
Förra året minskade antalet anställda med 10 000 personer i Sveriges teknikindustri varav hälften var tillfälligt anställda. Både före detta tillfälligt och tillsvidareanställda kan vara svåra att få tillbaka. De kan ha bytt bransch, studerar, pensionerat sig eller lever halvhyggligt med någon form av kollektivt finansierat ekonomiskt understöd. Utbildningssystemet klarar därutöver inte riktigt med att leverera extremt många yrken som teknikindustri efterfrågar, som till exempel svetsare eller högskoleingenjörer. För den senare yrkeskategorin kommer det exempelvis in ungefär 2000 personer per år på hela arbetsmarknaden, men det pensioneras ungefär lika många varje år.
Ökar produktionen ökar efterfrågan på arbetskraft på kort och medellång sikt. Detta är ett trivialt fenomen. Efterfrågan på arbetskraft börjar också avta när konjunkturläget försämras och produktionstillväxten avtar eller börjar minska. Efter det senaste årets expansion kommer en försämrad efterfrågan infinna sig även denna gång vad det lider, men vi hoppas att det rullar på ganska bra ett litet tag till.
Vad är det som tar död på expansionen och efterfrågan på arbetskraft? Vanligtvis är det ökade kostnader som inte kan föras över på kund eller trollas bort genom produktivitet. Som följd kommer vinsterna under press. Därom är vi ganska säkra, då företag måste visa ett rimligt ekonomiskt överskott och vidtar kvantitetsanpassningar snarare än prisanpassningar om så inte är fallet.
Likartat mönster utanför Sveriges gränser
Industrin inom EU är intimt sammanlänkad via utrikeshandel och förädlingskedjor. Affärsläget länderna emellan tenderar därmed att variera på ett likartat sätt och i förlängningen också efterfrågan på arbetskraft. Detta är också något som återspeglas i EU:s harmoniserade konjunkturundersökning, även om det finns undantag. Den gemensamma frågan i EU:s undersökning för arbetskraft är om den är den främsta orsaken till att ett företag har svårt att expandera.
Tittar vi på utfallet i denna dataserie för Teknikindustri utvecklas framförallt Sverige, Tyskland och Polen relativt likartat. I övriga större länder som Italien och Frankrike är mönstret ungefär detsamma, men nödvändigtvis inte lika drastiskt i toppar respektive bottnar i affärsaktiviteten som t.ex. i Sverige eller Tyskland.
I det fall det börjar bli eller är överhettat för Teknikindustri i Sverige med resursbrist, vare sig det är brist på arbetskraft, produktionskapacitet eller insatsvaror eller alla tre, är så även fallet för i stort sett övriga företag i EU. Detta vare sig de är kunder, egna dotterbolag eller underleverantörer. I goda tider blir det därmed svårt att hitta företag inom samma bransch utanför Sveriges gränser som inte har så mycket att göra.
Fotnot: Sverige har flera frågor om behov av arbetskraft. Dels brist på arbetskraft för närvarande, dels andelen företag som anser att arbetskraft begränsar företagets expansion. Den sistnämnda frågan är EU-harmoniserad. På senare tid eller från 2019 har också IFO-institutet infört den första frågan i sin undersökning. Arbetsförmedlingens data sträcker sig till och med maj 2021. Med diverse ekonomisk statistiska finurligheter går det att med hög sannolikhet skatta data för hela andra kvartalet.
