Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 05 feb 2021

Svensk ekonomi klarar Coronakrisen bättre än de flesta

I november 2020 analyserade Teknikföretagen hur Sverige klarat Coronakrisen så långt jämfört med andra likartade länder. Nu har viktiga ekonomiska data för ytterligare ett kvartal redovisats vilket möjliggör en uppföljning av tidigare analyser.

De senaste veckorna har såväl Sverige som flera andra industriländer – dock inte Danmark, Finland, Nederländerna, Norge och Storbritannien – rapporterat BNP-utfallet för det fjärde kvartalet 2020. För Norges del, som redovisat BNP-mått på månadsbasis till och med november, kan vi dock göra en hyfsat pricksäker gissning för fjärde kvartalet i sin helhet.

Redan efter det tredje kvartalet konstaterade vi att Sverige tillhörde de länder med minst BNP-tapp jämfört med pre-Corona (se bilden nedan). Skillnaderna mellan länderna var dock i allmänhet små, endast länder med mycket stora besök-/tjänstenäringar som Spanien och Storbritannien stack ut med väsentligt sämre utveckling. Vi kunde också konstatera att svängningarna i svensk ekonomi dittills varit betydligt mindre våldsamma än i de flesta andra länder. Mycket tyder på att den lugnare svenska utvecklingen kan kopplas till den, jämfört med andra länder, något mindre drakoniska nedstängningen och sedermera upptiningen under våren/sommaren. Samtidigt finns det självklart andra skillnader länder emellan som kan ha bidragit till de skilda förloppen.

sverige-har-klarat-sig-battre-an-de-flesta-lockdownare.png

Samtliga länder drabbades av en andra våg under hösten och skärpte därför återigen sina restriktioner. Efter att statistiken för fjärde kvartalet har rapporterats kan vi dels konstatera att skillnaderna mellan länderna har ökat, dels att Sveriges samlade utveckling post-Corona är märkbart bättre än alla rapporterade länders utom USAs. Sveriges BNP-tapp var 2,6 procent sedan pre-Corona, att jämföra exempelvis med Eurozonens -5,1 procent. Av hittills rapporterade länder hade Sverige för övrigt den starkaste BNP-utvecklingen fjärde kvartalet.

Än är inte tid att göra definitivt bokslut över BNP-effekterna av Coronakrisen, allt pekar på att pandemin och åtgärderna för att få stopp på smittspridningen, kommer att sätta sin prägel på världsekonomin åtminstone under första halvåret 2021. Vi kan därför inte heller dra några definitiva slutsatser om vilket lands ekonomi som klarat sig minst skadeskjuten ur krisen. Just nu finns det dock ingenting som tyder på att den svenska ekonomin skulle lida mer än de flesta av likartade länder heller under inledningen av 2021. Exempelvis visar konjunkturindikatorer som PMI och EU-kommissionens barometer på ett betydligt bättre stämningsläge i svensk ekonomi – liksom i USAs – jämfört med i Eurozonen (se bilden nedan). En gissning så god som någon är därför att BNP-gapet mellan Sverige och flertalet likartade länder snarare kommer fortsätta att öka de närmaste kvartalen.

battre-stamningslage-i-svensk-ekonomi.png

När väl politiken för att hantera Coronakrisen ska utvärderas ordentligt – man får utgå ifrån att detta kommer att ske i flertalet länder – kommer säkerligen de ekonomiska skadeverkningarna att väga tungt i analysen. Detta måste bli en viktig faktor när strategier inför kommande kriser ska formuleras.

Vår analys från 27/11-2020 om hur Sverige har klarat Coronakrisen kan du läsa här.