Det var till största delen höjda boendekostnader och prisuppgångar på livsmedel och alkoholfria drycker som drog upp takten i januari. Även elpriserna steg relativt mycket i årstakt och bidrog till uppgången.
Inflationstakten i januari lyfte också som följd av att priser på kläder föll mindre än vanligt i januari, delvis av en minskad andel reor. Även för utrikes flyg var nedgången mindre än normalt. Priserna på utrikes flygresor har fallit sedan april förra året. I januari i år fortsatte fallet då priserna var 8,3 procent lägre än i januari förra året. Eftersom utlandsresandet föll kraftigt under 2020 på grund av pandemin och restriktioner kring resandet har utrikes resor fått en mindre vikt i beräkningen av inflationen från och med januari i år. Därmed får de fallande priserna på utlandsresor ett mindre genomslag på inflationstakten totalt.
I januari påverkas inflationstakten av att den ”korg” av varor och tjänster som ingår i beräkningen av KPI uppdateras med nya vikter. KPI-korgen består av ett urval av varor och tjänster som speglar hushållens konsumtion. Vid varje årsskifte uppdateras KPI-korgen efter hur konsumtionsmönstret har förändrats. Ju större del hushållen konsumerar av någon vara eller tjänst, desto större vikt får produkten i KPI-korgen. Inaktuella varor och tjänster tas bort samtidigt som nya tillkommer. I år baseras KPI-korgen på förra årets konsumtionsmönster, som till hög grad påverkades av Coronakrisen (se vidare vår artikel ”Coronapåverkat konsumtionsmönster ändrar vikterna i KPI-korgen”). Den sammantagna effekten av det förändrade konsumtionsmönstret förra året på inflationstakten i januari i år enligt KPIF blev en höjning med 0,16 procent.
Det var en relativt kraftig korg-effekt som beror på att SCB valde att räkna om vikterna i KPI-korgen efter förra årets förändrade konsumtionsmönster i stället för att basera uppdateringen på konsumtionsmönstret för två år sedan. Då förra årets konsumtion skiljer sig relativt kraftigt från tidigare år skiljer sig även korg-effekten relativt kraftigt jämfört med tidigare. SCB uppskattar att korgeffekten i år hade varit -0,02 procent om vikterna i stället baserats på konsumtionsmönstret 2019. Med andra ord blev effekten en högre inflationstakt.
Utöver den positiva “korgeffekten” räknar vi med att den underliggande inflationen kommer vara fortsatt svag under 2021. Vi räknar visserligen med att inflationen tar mer fart då elpriserna stiger i början av året i samband med kallare vinter samt i jämförelse med ovanligt låga elpriser i början av förra året. Dessutom räknar vi med en spik uppåt för inflationstakten i april då jämförelsen görs mot en ovanligt låg inflation i april förra året. Därefter kan inflationstakten förväntas falla tillbaka.
Något som dragit ned inflationen under de senaste 20 åren
En del av KPI som sedan 1990-talet vuxit i betydelse i mätningen av inflationen är priserna på post och telekommunikation. På 90-talet kom varor som PC och mobiltelefoner samt mobil- och internettjänster in i mätningen av KPI. Hushållens konsumtion av sådana varor och tjänster har milt uttryckt skjutit i höjden från mitten av 1990-talet, se diagram nedan till vänster. Vikten för post och telekommunikation i KPI-korgen har ökat, från 1,6 procent 1991 till 3,8 procent i år och har gradvis fått ett ökat genomslag på inflationen.
Med ökad efterfrågan på teletjänster och teknikutveckling har priserna på kommunikationstjänster vänt från tidigare uppgång på 1980- och 1990-talet till närmast konstant prisfall på 2000-talet, se diagram nedan till höger. Räknat från en topp i slutet på 1990-talet har priserna på dessa tjänster minskat med nära 60 procent till och med januari i år.
Med ökad vikt i KPI och fortsatta prisfall har teletjänsterna år från år fortsatt att dra ned inflationen. Under förra året drog priserna på dessa tjänster ned inflationstakten med 0,2 procentenheter. Något som under 2000-talet motverkat Riksbankens strävan att nå inflationsmålet, och något som Riksbankens penningpolitik inte kan rå på, vilket inte heller borde vara meningen, då prisfallet beror på teknikutveckling och ökad kvalitet på teletjänster.
Under pandemiåret 2020 ökade hushållens konsumtion av post och telekommunikation ytterligare i samband med omfattande hemarbete och social distansering. Eftersom KPI-korgen för 2021 speglar förra årets konsumtionsmönster har vikten i KPI-korgen för post och telekommunikation nu ökat ytterligare, från 3,6 procent förra året till 3,8 procent, se diagram till höger ovan. Även hemelektronik och hushållsvaror har fått större vikter i årets KPI-korg.
Vi kan nog räkna med att trenden med fallande priser på teletjänster kommer fortsätta att dra ned inflationen även i år. I januari föll priserna på post och telekommunikation med 3,2 procent jämfört med januari förra året, och bidrog negativt till inflationstakten totalt, med 0,1 procentenhet.
