Från november till december steg emellertid KPIF med hela 0,7 procent, vilket är den största månadsförändringen historiskt under december månad, vilket SCB påpekar. Accelerationen förklaras främst av ökade priser på transporter och drivmedel samt på el. Under de närmaste månaderna räknar vi med att fortsatt stigande elpriser, i kombination med att de var ovanligt låga i början på förra året, kommer att driva upp inflationen. Exklusive energi låg inflationstakten i december på 1,2 procent.
Fortsättningen på pandemin in i det nya året, med fortsatta restriktioner som hämmar konsumtionen, påverkar hur KPI kommer att mätas under 2021. SCB har beslutat att frångå den normala rutinen[1] att uppdatera KPI-korgens vikter. Normalt ändras vikterna efter hur konsumtionsmönstret såg ut under helåret två år tillbaka. I år kommer i stället vikterna baseras på hur konsumtionsmönstret såg ut under 1-3 kvartalet 2020, eftersom konsumtionsmönstret i år kan förväntas mer likna förra årets mönster än det för två år sedan.
Coronapandemin och olika typer av restriktioner för att motverka smittspridningen har i hög grad påverkat hushållens konsumtionsmönster. Då konsumtionen av vissa produkter bitvis närmast upphörde under vissa perioder under förra året gick det inte heller att mäta prisutvecklingen för dessa på ett normalt sätt. I stället använde SCB en särskild metod för att skatta prisutvecklingen där det saknades uppgifter. Andelen av KPI-korgen som ”imputerats” har varierat från månad till månad. I december skattades 2,2 av KPI-korgen då det saknades prisuppgifter för bland annat biljetter till bio, teater och idrottsevenemang.[2]
Vi kan alltså förvänta oss att den konsumtion som minskade särskilt mycket under 2020 till följd av pandemin och restriktioner kommer väga mindre än normalt i den KPI-korg som kommer att presenteras då SCB släpper inflationssiffror för januari i år (18/2). Samtidigt kan man förvänta sig att andra varugrupper, som under förra året ökade som andel av hushållens konsumtion, får en större vikt i KPI. Hur vikterna kommer se ut får vi veta först den 18 februari, men vi kan redan nu ta reda på hur hushållen fördelade sin konsumtion under 1-3 kvartalet förra året och hur konsumtionen förändrats jämfört med för två år sedan.
Vi har sorterat ut vilken typ av konsumtion som minskade särskilt mycket till följd av pandemin och olika restriktioner under 1-3 kvartalet 2020, se tabell nedan. Här framgår att det framför allt var konsumtionen av kläder och skor, transporter, rekreation och kultur, restaurang och hotell samt konsumtion utomlands som minskade. Då vi räknat fram hur stora andelar denna typ av konsumtion fick av den totala konsumtionen under 1-3 kvartalet framgår att andelarna minskat om vi jämför mot de mer normala andelarna som rådde under 2019, se tabell nedan.
Vidare framgår att hushållen under pandemin ökade sin konsumtion av exempelvis möbler, inredningsartiklar, post och telekommunikation, livsmedel och alkoholhaltiga drycker. Därmed ökade denna typ av konsumtion som andel av den totala konsumtionen då vi jämför med motsvarande andelar 2019, se tabell.
Vi kan följaktligen förvänta oss att prisutvecklingen för de varor och tjänster som fick större vikt i konsumtionen under förra året kommer att påverka inflationen 2021 i högre grad än om SCB beräknat KPI med mer ”normala” vikter som speglat ett mer ”normalt” pre-coronamönster. På motsvarande sätt kommer priserna på de produkter som under förra året minskade relativt mycket som andel av konsumtionen få ett mindre genomslag på inflationen i år än om SCB använt vikter som speglar pre-coronamönster. Återstår att se hur de nya vikterna kommer påverka den kommande inflationen under 2021. Den minskade vikten för utlandsresor, vars priser normalt svänger kraftigt över året, kan hur som helst väntas leda till en lite högre inflation sett över helåret 2021.
Säkerligen kommer även Riksbanken analysera vikternas betydelse för hur inflationen kommer att utvecklas. I vilken grad den nya KPI-korgen kommer få en positiv effekt på inflationen återstår att se, men det är bra att känna till i vilken mån ”korgeffekten” kommer dra upp inflationen 2021.
Utöver en positiv “korgeffekt” på inflationen i år räknar vi med att den underliggande inflationen kommer fortsätta att vara svag. Vi förväntar oss visserligen att inflationen kommer ta mer fart under de närmaste månaderna då elpriserna väntas stiga, i kombination med att de jämförs mot ovanligt låga elpriser i början av förra året. Dessutom räknar vi med en spik uppåt för inflationstakten i april då jämförelsen görs mot en ovanligt låg inflation i april förra året i samband med coronakrisen. Efter april räknar vi med att inflationstakten faller.
Hushållens konsumtionsutgifter, procentuell förändring 1-3 kvartalet 2020 samt andelar av konsumtionen 1-3 kvartalet 2020 och 2019
Låt oss avrunda med fascinerande perspektiv på hur KPI-korgen förändrats från 1950-talet och framåt. På 50-talet utgjorde mat och dryck ungefär 40 procent av konsumtionskorgen. Under förra året låg motsvarande andel på lite drygt 13 procent. På 1950- och 60-talet kom varor som färg-TV, kanelsnäcka och hårspray in i KPI-korgen. På 1970- och 80-talet exempelvis diskmaskin, elspis, flygresor, CD-spelare, tält, joggingskor, jeans in i KPI-korgen. På 90-talet, varor som PC och mobiltelefoner och på 2000-talet, exempelvis film- och musikstreaming, surfplatta, digital kamera och även akvariefisk. Under de senaste decennierna har även utgifter för bland annat kultur och rekreation, transport samt hotell och restaurang ökat, som i dag utgör relativt stora andelar av konsumtionen, trots förra årets nedgång, se tabellen ovan. För vidare läsning om den historiska tillbakablicken på KPI-korgen, se SCB:s rapport Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv (september 2020).
[1] Vid varje årsskifte ändras den varukorg som ligger till grund för beräkningen av KPI och andra närliggande inflationsmått. Inaktuella varor och tjänster tas bort samtidigt som nya tillkommer. Alla varor och tjänster får dessutom en ny uppdaterad vikt i varukorgen utifrån konsumtionsmönstret två år tillbaka. Den sammantagna effekten från en ändrad sammansättning av varukorgen och nya vikter benämns som korgeffekten. Den visar hur mycket inflationstakten, respektive månadstakten i januari, påverkas av de uppdateringar som har gjorts vid årsskiftet.
[2] Se vidare SCB, ”Hantering av mätproblem relaterade till coronapandemin”, 15/1 2020.
