Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop In English
Ekonomisk analys 22 okt 2021

Industrins återhämtning ledde till ökad sysselsättning

Under september i år låg andelen arbetslösa på 8,8 procent, säsongsrensat enligt Arbetskraftsundersökningen (AKU), se diagram nedan. Enligt Arbetsförmedlingens mått var nivån ännu mycket lägre, 7,5 procent samma månad.

Foto: Jonas bilberg / Bredda bilden
Foto: Jonas bilberg / Bredda bilden

Tidigare har arbetslösheten enligt de två olika källorna samvarierat ganska väl, men i år har de visat olika bilder. Det beror sannolikt på omläggningen av AKU från och med januari. Beräkning av både sysselsättning och arbetslöshet i AKU har förändrats markant från och med januari i och med en anpassning till EU:s nya ramlag för den sociala statistiken.

Det går därmed inte att jämföra nivån på varken sysselsättningen eller arbetslösheten med AKU-siffror för år bakåt i tiden.[1] Utvecklingen enligt AKU under loppet av 2021 kan i alla fall följas, även om den är skakig trots säsongsrensade siffror. AKU visar en mycket långsam nedgång för arbetslösheten till skillnad från Arbetsförmedlingens siffror. Frågan är hur snabbt arbetslösheten egentligen faller under loppet av 2021.

Enligt AKU har arbetslösheten knappt fallit jämfört med januari i år, från 9 procent till 8,8 procent i september, säsongsrensat. Enligt Arbetsförmedlingens mått har andelen arbetslösa fallit från motsvarande 8,7 procent i januari till 7,5 procent i september, säsongsrensat, alltså med hela 1,2 procentenheter.

arbetslosheten-faller-men-hur-snabbt.png

Vad gäller sysselsättningen i Sverige har den ökat hittills i år med 75 000 fler sysselsatta tredje kvartalet jämfört med första kvartalet, enligt AKU, säsongsrensat. Vi utgår från att sysselsättningen fortsätter att öka under resten av året och att arbetslösheten också enligt AKU kommer visa en fortsatt minskning.

Sysselsättningen vände upp redan mot slutet av 2020. I samband med den snabba återhämtningen för industrin från och med tredje kvartalet förra året vände efterfrågan på arbetskraft upp. Normalt ökar industrin inhyrd personal i början av en återhämtning, vilket återspeglas av en uppgång för bemanningsföretags anställningsplaner i slutet av förra året, se diagram nedan till vänster. Dessutom ökade samtidigt anställningsplanerna för andra typer av företagstjänster, som bland annat levererar tjänster som insats i industrins produktion, vilket också märks på anställningsplanerna för uppdragsverksamhet i övrigt, se diagram nedan till höger.

anstallningsplanerna-vande-upp-forst-for-exportsektorn.png

Vi har i våra löpande nyhetsbrev noterat att produktionen inom företagstjänster också fick ett uppsving under andra halvåret 2020 i samband med ökad efterfrågan på industriprodukter. Tjänsteleveranser utgör integrerade delar av industrins produktion, vilket tydligt märks då efterfrågan på industrins produkter svänger upp eller ned med konjunkturen. Det är något som vi belyst mer ingående i vår input-output-analys, som visar sambanden mellan branscher och både den direkta och indirekta sysselsättning som efterfrågan på industrins slutprodukter genererar.

Under den starkare konjunkturen 2016-2018 steg exempelvis efterfrågan på teknikprodukter och antalet sysselsatta direkt och indirekt inom teknikindustrins produktion steg med hela 48 000 personer. Nära 3/4 av denna ökning kom bland teknikindustrins leverantörer varav en stor andel inom tjänstebranscher. [2] 

Sambanden mellan direkt och indirekt produktion respektive sysselsättning är normalt stabila mellan enskilda år, men kan förändras gradvis över längre tidsperioder. Under de senaste decennierna har exempelvis industrin outsourcat alltmer av sin tjänsteproduktion till tjänsteleverantörer, vilket återspeglas av de numera starka sambanden mellan industrins utveckling och industrins tjänsteleverantörer. Vi utgår från att dessa samband fortsätter att gälla, vilket återspeglas i det senaste uppsvinget för industrin och företagstjänster.

Utvecklingen för branscher inom företagstjänster under pandemin skiljer sig markant från andra tjänstebranscher som drabbades av restriktioner. Den kraftigt minskade tjänstekonsumtionen under pandemin tvingade flera tjänstebranscher att dra ned på personal, särskilt inom hotell och restaurang.

Antalet sysselsatta i Sverige föll under förra året med totalt cirka 67 000, enligt nationalräkenskaperna. Hela 3/4 av nedgången kom inom privat tjänstesektor, och inom den var minskningen störst inom hotell och restaurang, drygt 30 000 färre sysselsatta jämfört med 2019. Först i somras lossnade konsumtionen ordentligt inom hotell och restaurang och islossningen fortsätter nu för fler delar av den tjänstekonsumtion som hållits tillbaka av restriktioner.

Anställningsplanerna vände upp för hotell och restaurang först i april i år, se diagram till vänster ovan. Då först räknade en större andel av företagen med att öka antalet anställda jämfört med andelen som planerade att dra ned på personal, dvs. nettotalet kom över nollan och steg till plus 25.

Med andra ord planerade drygt 40 procent av företagen att öka antalet anställda medan en mindre andel, 14 procent av företagen, räknade med en minskning under de närmaste tre månaderna. Senast i september hade andelen som planerar neddragningar minskat till 8 procent av företagen inom hotell och restaurang.

Samtidigt med den snabba uppgången för konsumtionen inom hotell och restaurang med flera branscher sedan i somras har det uppstått ökad brist på personal. Under krisen var det främst tillfälligt anställda och ungdomar som blev av med jobben. En följd blev att ungdomar lämnade arbetsmarknaden för studier, vilket är naturligt då de ofta har tillfälliga jobb vid sidan av studier.

Den äldre arbetskraften, särskilt från 45 år och uppåt, har å andra sidan i hög grad kunnat behålla sina jobb tack vare korttidspermitteringar. Frågan är om besöksnäringen nu får svårare att rekrytera till följd av att arbetskraft lämnat arbetsmarknaden för studier eller ställt om till nya yrkesområden i sektorer som inte drabbats lika hårt av neddragningar.

Sammanfattningsvis räknar vi med att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka, såväl inom industrin, industrinära tjänster och i tjänstebranscher som fått ett extra lyft i samband med att smittspridningen minskat kraftigt, större delen av befolkningen vaccinerats mot covid-19 och så gott som samtliga restriktioner kring pandemin släpptes i slutet av september.

Frågan om hur snabbt sysselsättningen kommer fortsätta öka och arbetslösheten minska kvarstår. Bristen på arbetskraft med just de kompetenser som företagen behöver har stigit snabbt i samband med återhämtningen för respektive bransch, vilket kan leda till en svagare förbättring på arbetsmarknaden framöver än vad efterfrågan på arbetskraft tyder på i dagsläget. Mer om detta i vår kommande konjunkturbedömning i mitten av november.


[1] Se utförlig information om omläggningen av AKU från SCB:s hemsida.

[2] Se ”Den konkurrensutsatta sektorn mer än industrin”, Teknikföretagens Input/Output-analys 2021, juni 2021.