Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 12 feb 2021

Hur mycket orkar vi växa?

Fjolåret var speciellt. Efter ett dramatiskt fall i teknikindustrins produktionsvolym i Sverige mellan första och andra kvartalet följde ett näst intill lika dramatiskt lyft i produktionsnivån. I genomsnitt minskade dock produktionsvolymen med 10 procent enligt SCB:s produktionsindex. Fjolårets produktionsförlopp är knappast något som sker under ett normalår.

Foto: Jonas Bilberg / Bredda bilden
Foto: Jonas Bilberg / Bredda bilden

Industriproduktionens tillväxt är i och för sig volatil från tid till annan vilket främst är ett resultat av variationer i efterfrågan och produktion för tillverkare av investeringsvaror och motorfordon. Dessa typer av produkter används under loppet av flera år, och ett ökat behov av dem uppstår med jämna och ojämna mellanrum. När behovet är tillgodosett blir det lite lugnare tider. Variationer i produktionsvolym för dessa sektorer slår i sin tur igenom i underleverantörsleden i alla möjliga sektorer inom och utanför industrin.

Utöver normala variationer i tillväxten, som främst påverkas av investeringscykler, har världen en tendens att ibland uppvisa ekonomiska chocker och i de flesta fall är de negativa. Med en allt mer integrerad världsekonomi tenderar globala chocker påverka i stort sett samtliga världens länder samtidigt jämfört med några decennier sedan. Negativa chocker har också med största sannolikhet en permanent negativ inverkan på potentiell tillväxt.

Ekonomiska chocker har vanligtvis sitt ursprung i många faktorer. Erfarenhetsmässigt brukar de bestå av finansiella obalanser, ändrade efterfrågemönster, utbudsstörningar eller förändrade institutioner exempelvis regler för nationell eller internationell handel. Därutöver förekommer också chocker som kan bero på teknologisk utveckling.

Teknikindustrin bidrar i hög grad till teknisk utveckling, en utveckling som är ständigt pågående och ibland också omvälvande. Exemplen är många på de spridningseffekter teknikindustrin och dess produkter har haft på samhället. Vi har gått från uppvärmning av fastigheter med hjälp av vedpannor till app-styrda värmepumpar, från utedass på gården till kakelbeklädda inrättningar ”en suite” eller från telefoner med kopparsladd som var i Televerkets ägo till dito utan sladd i privat ägo och från vilka man kan lyssna på ljudböcker sittandes på pendeltåget.

Är teknisk utveckling en välsignelse? Ja, för det mesta. Den kan samtidigt skapa omfattande strukturomvandling som många länder inte klarar av att hantera. Populärt i dag är så kallade batterifordon som kanske kan karaktäriseras som omvälvande. Kan det bli en succé? Det beror på hur mycket av annan äldre teknik som slås ut eller transformeras till något annat och hur mycket av nya verksamheter som skapas. Med ett anglosaxiskt vokabulär talar man om nettot från värdeskapande av exit, transformation and entry.

Vad har Sverige mäktat med och hur mycket mäktar vi med?

I frånvaro av exceptionella ekonomiska chocker kommer vanligtvis en ekonomi och dess näringsliv visa ett lite annorlunda tillväxtförlopp än det vi såg i fjol. När Sveriges ekonomi eller världsekonomin är i hygglig balans och inte är utsatt för vare sig begränsade traditionella ekonomiska fluktuationer eller andra chocker som pandemier kan man resonera lite kring produktionstillväxt utifrån vad som är potentiellt möjligt med de produktionsresurser som finns till förfogande.

De produktionsresurser som industri eller någon annan sektor har till sitt förfogande är naturligtvis många. Men man brukar skala ner dessa resurser till arbetskraft, dess humankapital eller kompetens, det realkapital som behövs d.v.s. maskiner, verktyg, IT, FoU m.m. och sist men inte minst om vi klarar av att visa någon form av produktivitetstillväxt.

Teknikindustri består av mängder av produkter och branscher samt ett snillrikt sofistikerat underleverantörssystem. Med diverse statistiska metoder kan vi slå samman alla dessa produkter eller branscher till ”Teknikindustri”. Om vi begränsar oss till en period som inte var påverkad av alltför stora ekonomiska chocker, som perioden 2011-2018, visar data för Teknikindustrin i Sverige följande:

Produktionsvolymen ökade sammantaget med 3 procent per år i genomsnitt. Bidraget till denna produktionsökning räknat i procentenheter kom ifrån IT-kapital (hårt och mjukt) med 0,2, FoU 0,8, övrigt kapital (maskinutrustning, verktyg m.m.) 0,2, arbetade timmar 0,0 och arbetskraftens kvalitet -0,2. Produktivitetstillväxten har gett det största bidraget eller hela 2 procentenheter av produktionstillväxten på 3 procent. Är detta bra eller dåligt? Det finns perioder som varit sämre och perioder som varit bättre.

Sverige är en liten öppen ekonomi med högt beroende av omvärlden. Sveriges sammantagna ekonomiska tillväxt, BNP, är i hög grad ett resultat av hur global tillväxt gestaltar sig. Korrelationen mellan världens BNP-tillväxt och Sveriges är 0,9 för perioden 1998-2018 och vi får anta att kausaliteten går från världen till Sverige då vår ekonomi inte ens utgör en procentenhet av global ekonomi. Samtidigt är det svårt för så kallade mogna länder att växa snabbare än global ekonomisk tillväxt. Ur det perspektivet visar Sverige lite av ”mellanmjölk” för perioden 1998-2018. Vår BNP ökade under perioden med 68 procent i volym (2,5 % per år), världen totalt med 79 procent (2,8 % per år) där Kina bidragit starkt och med 62 procent exklusive Kina (2,3 % per år). Det är också svårt för såväl global teknikindustri som teknikindustri i Sverige att växa snabbare än global BNP-tillväxt även om det finns perioder där så är fallet.

Vi har tidigare resonerat lite kring global tillväxt[1]. Världen står inte för någon tillväxtboom framöver annat än en tillfällig återhämtning efter virusproblemen. Teknikindustri i Sverige kan med lite tur komma att växa med omkring två procent i volym per år i genomsnitt på medellång sikt framöver, indelat i ett bidrag från resursanvändning (arbetskraft, realkapital m.m.) på runt en procent och produktivitet på lika mycket. Det är ungefär vad också global ekonomi orkar att växa med framöver. Den potentiella tillväxten för Sveriges ekonomi och Sveriges tillverkningsindustri sammantaget ligger antagligen lite lägre, omkring 1,5 procent.

Har vi tur blir det bättre. Det beror på mängder av faktorer bortom vår kontroll, inte minst effekter av ovan nämnda exit, transformation och entry. Men mycket kan vi ju faktiskt påverka själva, som att utveckla smarta produkter som kunden faktiskt vill ha, smidiga leverantörssystem, teknisk mottagarkompetens, konkurrenskraftig arbetsrätt och lönebildning och ständiga förbättringar.

 

[1] Se artikeln "Post-Corona-politiken förstärker den nya Normalen".

Fotnot

En produktionsprocess kan analyseras utifrån användningen av olika produktionsfaktorer som arbetskraft, humankapital, realkapital m.m. Man försöker då skatta respektive produktionsfaktors bidrag till produktionsprocessen. Vanligtvis uppstår då ett residualt värde som benämns faktorproduktivitet. Det är det bidrag till produktionstillväxten som innebär att man inte använt fler produktionsresurser. Ibland blandas denna residual ihop med teknisk utveckling, men begreppet är så mycket mer än så. De data vi använt för perioden 2011-2018 är Statistiska centralbyråns databas över multifaktorproduktivitet. SNI 26 har exkluderats. Data för global BNP är från Världsbanken till marknadsmässiga växelkurser. Det går inte att tortera ekonomiska data till oigenkännlighet som passar ens syften. Perioden 2011-2018 innehåller naturligtvis därför cykliska faktorer. Vän av ordning kanske tycker att det är konstigt att bidraget från arbetskraftens kvalitet/humankapital är negativt för Sveriges teknikindustri 2011-2018. Här är vi hänvisade till metodologiska problem att skatta detta bidrag då främst formell utbildningsnivå ligger bakom utfallet.