Kontakta oss Avtal 2020 Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 18 dec 2020

Teknikindustrin har tappat 130 000 kronor i förädlingsvärde per anställd i år

Global industri, global teknikindustri och Sveriges Teknikindustri har återhämtat sig efter det hemska första halvåret i år där andra kvartalet utgjorde en rejäl botten. Det värsta förefaller vara över, men helt säker kan man aldrig vara. Det dyker alltid upp vad ekonomer nonchalant brukar kalla slumpstörningar.

Foto: Jonas Bilberg / Bredda bilden
Foto: Jonas Bilberg / Bredda bilden

Det kan vara negativa som vulkanutbrott, containers som är på fel ställe, finanskriser inklusive för mycket investeringar i ”bridges to nowhere” eller åtskilliga lastbilar utan vinterdäck fylld med teknikvaror som så här års kör i diket. De kan också vara positiva, som ett lyckat vaccinationsprogram mot någon medicinsk farsot. Vi kommer påverkas av störningar, stora som små, och som påverkar en ekonomi såväl positivt som negativt även i framtiden.

Oftast brukar ekonomer analysera procentuella förändringar hit eller dit och då vanligtvis i volymtermer. Eventuella prisförändringar är just bara prisförändringar. Men vad kan utfallet skattas till i reda kronor ett hemskt år som detta?

Mycket pengar är det

Trots lite småstrul att skatta förädlingsvärdet i år bland annat som följd av olika subventioner av kostnader för arbetskraften räknar vi med att värdet minskar med 10 procent i löpande priser i år för Sveriges teknikindustri. Det betyder ett bortfall på i runda slängar 40 Mdr SEK i genomsnitt i år motsvarande 130 000 kr per anställd. För Sveriges tillverkningsindustri sammantaget räknar vi med att förädlingsvärdet minskar med 35 Mdr SEK i år. En del andra delbranscher än teknikindustri har gått påfallande bra i år som kemi- och läkemedelsindustri samt i någon mån också trä- och pappersindustri.

Produktionsvärde och produktionsvolym bedöms minska med 11 procent vardera i teknikindustrin i år (inga prisökningar sammantaget i genomsnitt). Produktionsvärdet (som ibland råkar sammanfalla med nettoomsättning) beräknas minska med 102 Mdr SEK jämfört med år 2019. Produktionsvolymen i teknikindustri minskar inte fullt lika mycket som vi räknade med i vår höstprognos då den ökat i osedvanligt hög omfattning mellan maj och augusti i år. Därefter har det varit lite lägre tillväxttempo. Men vi tackar ändå för den begränsade produktionsökningen för september och oktober. Trots allt bättre internationell efterfrågan på teknikvaror sedan andra kvartalet i år bedöms Sveriges teknikexport minska från 700 Mdr SEK i fjol till 625 Mdr i år. Sveriges teknikindustri har lite otur då 65 procent av dess export är destinerad till EU/Efta, ett område som påverkats och påverkas en hel del av virus.

Mycket pengar är det även här

Global BNP har återhämtat sig från botten under andra kvartalet i år och ökade under tredje kvartalet. BNP-tillväxten fortsätter att öka sista kvartalet i år, även det dröjer ett tag innan vi ungefär vet i vilken omfattning.

Vi skattar bortfallet i global BNP till 43 000 Mdr SEK i löpande priser i genomsnitt i år där merparten av detta belopp ligger på andra kvartalet. Det är naturligtvis en rejäl slant eller ungefär 8 stycken Sverige som försvann. IMF:s estimat ligger högre eller drygt 47 000 Mdr SEK. Det har inte så stor betydelse eftersom det är illa nog ändå. Merparten av bortfallet ligger i USA, Japan och EU27+UK. Kina väntas visa nolltillväxt i löpande SEK.

Skulle vi gjort en analys hur tillväxten i förädling respektive produktionsvärden skulle kunnat ha sett ut i år i frånvaro av virus blir naturligtvis bortfallen betydligt högre än de siffror vi redovisat ovan. Men nu räknar ju alla med att tillväxten ökar nästa år i genomsnitt och i stort sett överallt. Ja, det mesta pekar på det, men erfarenheten visar dessvärre också att svåra ekonomiska chocker ger permanenta negativa effekter och att den ekonomiska eftervården kan bli svår att hantera.

Avkastningen ramlar ned

Vid omfattande ekonomiska chocker minskar kapitalomsättningshastigheten i betydande grad. Detta noteras särskilt efter sviterna av Sveriges finanskris 1991-1992, den spruckna IT-bubblan 2001 och efter den internationella finanskrisen 2009 samt i någon mån efter Eurokrisen 2011-2012. Att så är fallet beror på att kapitalstocken inte försvinner utan i stället står outnyttjad i högre grad än vad som är brukligt samtidigt som nettoomsättningen minskar i hög omfattning.

Avkastningen på sysselsatt/totalt kapital består som bekant av kapitalomsättningshastighet (nettoomsättning eller försäljning / sysselsatt kapital) multiplicerad med vinstmarginal. Även vinstmarginalen minskar i år. Korrelationen mellan nettoomsättning och kostnaden för inköpta varor och tjänster är mycket hög eller 0,99 i Sveriges Teknikindustri vilket skulle tala för att den senare borde minska i stort sett lika mycket som nettoomsättningen. Vi räknar dock med att så inte blir fallet vilket är brukligt i tider av ekonomiska problem. I de flesta fall ligger många företag kvar i affärskontrakt med leverantörer vars kostnader inte kan reduceras omedelbart. Till detta ska adderas fasta kostnader som vanligtvis kvarstår oavsett variationer i affärsaktivitet.

Det ekonomiska eländet i år har också lite paradoxalt inneburit att världsmarknadspriser på framför allt metaller eller andra ”hårda” insatsvaror ökat i år även räknat i SEK: Kinas tillväxt kom nämligen i gång ganska snabbt och de fortsatte därmed att sluka (även hamstra) rejält med råvaror vilket tryckt upp världsmarknadspriser. Kostnaden för inköpta varor och tjänster kommer därför inte minska mer än vad nettoomsättningen minskar och diverse subventioner av lönekostnader hjälper inte fullt ut. Vinstmarginaler pressas därmed.

Avkastningen på sysselsatt kapital för teknikindustri i Sverige förväntas därmed minska från 11 procent i fjol till 6,5 procent i år. Trots att det är 2,5 procentenhet högre än finanskrisen år 2009 är en sådan avkastning ändå på krisnivå.

För att avkastningen ska återhämta sig krävs naturligtvis att en mängd saker ska falla på plats. Vanligtvis ber de flesta till högre makter att internationell efterfrågan ska öka. Det brukar den göra med lite tur och har som sagt redan visat att så är fallet. Samtidigt har vi inte sett slutet på 2020 års virusproblem och vi vet inte med exakthet vad som händer framöver. En återhämtning förväntas bli en kombination av succesivt ökad efterfrågan på teknikvaror och givetvis produktivitetshöjande åtgärder i enskilda företag. Att försöka höja priser så man rodnar är ganska svårt.

Minns i november

I tidigare veckobrev har vi påpekat att november kan ha varit en ganska bra månad för industrin både i Sverige och globalt. Av de större industriländerna är det bara Kina och USA som levererat siffror för november. I Kina var produktionsnivån för industrin oförändrad mellan september och oktober. Högfrekventa data för Kina i november indikerade ett skutt uppåt för industriproduktionen i november jämfört med oktober, vilket också blev fallet.

Även industriproduktionen ökade i USA i november och för andra månaden i rad. Här bidrog särskilt fordonsindustrin men där produktionstillväxten varit särskilt volatil de senaste månaderna. Exempelvis ligger produktionsnivån 9 procent lägre i november än i juli i år. Även produktionsnivån i EU och Japan bedöms öka i november jämfört med oktober. För EU länderna sammantaget går kvarnarna långsamt och Eurostat lyckades skaka fram ganska bra siffror för industriproduktionen i oktober denna vecka. Det blev plus 1,8 procent från september som samtidigt var 3,3 procent lägre än oktober i fjol.

Mycket tyder också på att december blir en bra månad för ”the big four” eller Kina, EU, USA och Japan. Trots att fjärde kvartalet i år ser ut att bli lite bättre än förväntat minskar ändå global industriproduktion med omkring 4 procent i volym i genomsnitt i år och med 7 procent exklusive Kina (någon procentenhet bättre för båda än i vår höstprognos).

Produktionsbortfallet i termer av förädlingsvärde i löpande priser skattas ändå till bedrövliga 4 000 Mdr SEK för global industri sammantaget, varav EU 1 700 Mdr, USA 850 Mdr och Japan 350 Mdr SEK. Bortfallet i globalt förädlingsvärde motsvarar 6 ggr förädlingsvärdet för Sveriges industri.


Fotnot

  • Det finns flera sätt att skatta både vinstmarginaler och sysselsatt kapital. En del brukar använda resultat före finansiella kostnader i förhållande till nettoomsättning. Sysselsatt kapital består vanligtvis av totalt kapital reducerat med icke räntebärande skulder. I en marknadsekonomi är ingenting gratis, inte ens vid låga eller negativa räntor även om man kan tro att så kan vara fallet. Vad som är räntebärande eller ej är därför inte helt lätt att definiera.
  • Bortfallet i global BNP enligt samarbetsorganisationen OECD skattas till ca 50 000 Mdr SEK i år men med en lite annorlunda metod än IMF.
  • The big four omfattar 68 procent av global industriproduktion
  • För en skattning i hypotetiskt produktionsbortfall för global BNP i frånvaro av virus i år, se Teknikföretagens konjunkturrapport november 2020.
  • Problemet att skatta förädlingsvärde i år består i att löner och lönekostnader i år har inte helt och hållet belastat arbetsgivaren. Det är många intressenter som varit med och delat på den kostnad som borde ha varit fallet. Subventionssystemen skiljer sig också åt emellan länder. Beroende på hur man räknar uppgår lönekostnader till allt mellan ungefär hälften till två tredjedelar av förädlingsvärdet under ett ”normalår”.