Remissvar ISO 22306 Säkerhet och resiliens - Organisationers förmåga vid krigsfara och krig
Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) och Teknikföretagen tackar för möjligheten att yttra sig. SOFF är en branschförening för företag inom säkerhets- och försvarsområdet med verksamhet i Sverige. SOFF har idag ca 500 medlemsföretag som har verksamhet inom försvar, samhällssäkerhet och cybersäkerhet.
Teknikföretagens 4500 medlemsföretag står för en tredjedel av Sveriges export och över en miljon jobb. Våra medlemsföretag utvecklar och producerar allt från avancerade industrikomponenter och digitala lösningar till försvarsmateriel, energiteknik och transportlösningar. Företagen är centrala för Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och totalförsvarsförmåga. Tillsammans med företag över hela landet formar vi teknikbranschens framtid – för vi är tekniksverige.
Inledning
Syftet med en standard bör vara att skapa harmonisering, tydlighet och gemensamma utgångspunkter. Enligt vår bedömning uppnår den föreslagna standarden inte detta syfte i sin nuvarande utformning. Tvärtom riskerar den att skapa ökad osäkerhet och ett betydande tolkningsutrymme, särskilt eftersom den är avsedd att tillämpas av både offentliga och privata aktörer med mycket skilda verksamhetsförutsättningar.
Ett grundläggande problem är att standarden i flera delar utgår från att organisationen själv ska identifiera sin roll, sina uppgifter och sina prioriteringar vid krigsfara och krig. Företag arbetar kontinuerligt med att identifiera och hantera egna risker, beroenden och. Samtidigt ligger ansvaret för planering, prioriteringar och inriktning inom totalförsvaret ytterst hos staten och ansvariga myndigheter. För många företag är således förmågan att förbereda sig för krig beroende av vägledning, planeringsförutsättningar och dialog med offentliga aktörer.
Den nuvarande utformningen av standarden medför även betydande tillämpningsproblem. Flera krav saknar tydliga ambitionsnivåer och mätbara kriterier, vilket försvårar såväl implementering som uppföljning och jämförelser mellan organisationer. Risken är särskilt stor om standarden används som underlag vid upphandlingar, certifieringar eller annan kravställning. Otydliga krav kan då leda till varierande tillämpning, osäkerhet på marknaden och svårigheter att bedöma efterlevnad på ett enhetligt sätt.
