Så fungerar kollektivavtal
Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse om anställningsvillkor mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund. Ett viktigt syfte med kollektivavtal är att få arbetsfred, det vill säga att förhindra strejker och andra konfliktåtgärder på arbetsmarknaden.
Varje kollektivavtal är ett resultat av förhandling mellan avtalets parter och reglerar bland annat löner, allmänna villkor om formerna för anställning, sjukdom, semester, övrig ledighet och arbetstid samt försäkringsskydd. Kollektivavtalens bestämmelser är specifikt framtagna och anpassade för en viss bransch så att förutsättningarna ska bli så bra som möjligt. Det finns ofta möjlighet att på företagsnivå enas om avvikelser från kollektivavtalets bestämmelser.
Totalt finns fler än 680 kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor tecknade mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer, inom såväl det privata näringslivet som inom stat, kommuner och regioner.
Våra kollektivavtal
Teknikföretagen tecknar konkurrenskraftiga kollektivavtal för våra ca 4 600 medlemsföretag. Våra kollektivavtal för arbetare och tjänstemän innehåller bestämmelser om löner, arbetsvillkor, pension och mycket annat. Hos oss på Teknikföretagen finns kollektivavtal som passar både produktfokuserade teknikföretag och företag fokuserade på tekniktjänster. Vi har också ett särskilt kollektivavtal anpassat för techsektorn.
I Teknikföretagen ingår två arbetsgivarföreningar, Teknikarbetsgivarna och Tech Alliance (tidigare Tekniktjänstearbetsgivarna). Teknikarbetsgivarna tecknar kollektivavtal med IF Metall, Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna (Teknikavtalen). Tech Alliance tecknar kollektivavtal med Unionen och Sveriges Ingenjörer (Techavtalet).
Lönebildningen och arbetsfreden
När Industriavtalet slöts den 18 mars 1997 lades grunden för en ordning som kommit att betyda mycket för svensk arbetsmarknad och svensk ekonomi. Trettio år senare finns det goda skäl att uppmärksamma avtalet – inte bara för den historiska milstolpen, utan också som en modell som under lång tid har bidragit till stabilitet, ansvarstagande och konkurrenskraft.
Vi har samlat riksdagsdebatter, utredningar och myndighetsrapporter mellan åren 2000–2025 för att summera värdet av ansvarstagande samarbete inom avtalet. Det är en styrka för svensk arbetsmarknad – och något att värna också framöver.
