Företagsspioneriet i Sverige har under de senaste åren nått alarmerande nivåer och tagit sig nya former. Två aspekter är särskilt tydliga:
- För det första är det i stor utsträckning statsunderstödda utländska aktörer som ligger bakom spionaget.
- För det andra är lärosäten, institut och teknikparker som samarbetar med företag i ökande grad primära måltavlor. Det handlar om antagonister som vill komma över spetskunskap och nyckelteknologier.
Genom att infiltrera forskningssamarbeten kan de komma åt affärskänsliga uppgifter. Prislappen för de direkta skador företagsspioneriet genererar uppgår årligen till flera miljarder kronor.
Sveriges idéutbyte öppnar upp för stöld
Industrin är mitt uppe i den gröna och digitala omställningen. Utveckling av nya material, ny avancerad digital teknologi, cirkulära produktionsflöden, klimatsmart elproduktion är bara några exempel där behov tonat upp. Samverkan mellan akademi, institut och teknikparker är helt avgörande för kunskapsutvecklingen i Sverige. Företagen får förutsättningar att i slutändan generera nya, hållbara produkter och tjänster samt vara globalt konkurrenskraftiga.
– I Sverige präglas institut och lärosäten av öppenhet och idéutbyte där forskargrupper verkar med stor frihet och under eget ansvar. Återkommande incidenter där forskningsresultat stulits eller missbrukats har dock medfört att lärosätenas arbete med säkerhetsskyddsanalyser ökat i aktualitet, säger Teresa Jonek, näringspolitisk expert Forskning och Innovation på Teknikföretagen.
Medvetenhet i säkerhet ligger i gråzoner
Det har blivit en nödvändighet för företagen intensifiera sitt säkerhetsarbete för att kunna förhålla sig till säkerhetsskyddslagen, lagen om exportkontroll och kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Arbetet är välkommet och stärker säkerhetsmedvetandet genom att synliggöra risker för industrispionage. Frågan bör ständigt vara aktuell på lärosätesledningens bord.
Teknikföretagen kan dock konstatera att det i många fall finns en gråzon där lagutrymme saknas, men det ändå finns starka skäl att noga gå igenom vad som gäller för parterna. I denna gråzon kan företagen ha synpunkter på det strategiskt skyddsvärda, samtidigt som forskarnas drivkraft i akademien är att publicera och tillgängliggöra resultat.
– Gråzonsproblematiken kastar ljuset på en potentiell intressekonflikt som behöver synliggöras och hanteras. Vikten av förtroende i forskningssamverkan är en helt avgörande komponent för framgång, säger Teresa Jonek.
Forskningspropositionen behöver gemensamma riktlinjer
Nästa år lägger regeringen fram en forskningsproposition som ska den ha ett tioårigt perspektiv och behovet av en stark teknikutveckling är stort. För att minimera risken för konflikter bedömer Teknikföretagen att det vore önskvärt med gemensamma nationella riktlinjer för gråzonen. Industrin, instituteten och lärosätena behöver jobba tillsammans för att utveckla dessa. Genom utbildning och information kan också insikten om hur känsliga frågor, som inte prompt är säkerhetsklassade, bör hanteras öka. Genom att nogsamt beakta säkerhetsaspekten ökar också möjligheten att arbeta mer effektivt tillsammans och minska risken för att framtida svensk industris konkurrenskraft äventyras.
