Kontakta oss Kurser och seminarier Val 22 Webbshop In English
Nyhet 26 jan 2022

Sverige behöver en agenda för EU:s utveckling

Brexit har fått omfattande politiska följder för Sverige. Det är uppenbart snart två år efter britternas utträde ur EU. En ny maktbalans inom unionen ställer krav på att Sverige blir mer strategiskt i EU-arbetet framgent. Inför onsdagens EU-politiska debatt i Riksdagen efterfrågar Teknikföretagen nu en tydlig svensk agenda för att påverka EU:s utveckling.

Joel Jonsson, ansvarig för EU:s inre marknad och handelspolitik, och Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen.
Joel Jonsson, ansvarig för EU:s inre marknad och handelspolitik, och Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen.

EU är oerhört viktigt för Sverige. EU:s inre marknad är svenska företags hemmamarknad och genom EU tar vi del av världens största nätverk av frihandelsavtal. EU-medlemskapet utgör idag en grundförutsättning för Sveriges säkerhet, välstånd och välfärd.

Samtidigt befinner sig EU i ett formativt skede. Utan Storbritannien har det uppstått en ny maktbalans inom unionen. Storbritannien har varit en viktig allierad till Sverige och stark röst för marknadsliberala värderingar. Utan britterna blir det allt svårare för Sverige att påverka EU:s utveckling, när inflytelserika industrinationer som Frankrike och Tyskland sluter samman bakom en gemensam agenda.

Tyvärr ser vi just nu att den agendan driver utvecklingen mot en ökad statlig inblandning i den europeiska ekonomin, mer detaljreglering i EU:s lagstiftning, och en slutenhet mot omvärlden som inte gynnar ett innovativt och handelsberoende land som Sverige.

Storbritanniens utträde har synliggjort behovet av att se över Sveriges arbete med EU-frågor. Sveriges reaktiva förhållningssätt i EU-politiken har tidigare maskerats av Storbritanniens förmåga att sätta tydliga gränser för vad de anser EU ska arbeta med och i ett tidigt skede markerat emot potentiella avsteg, ofta i linje med svenska intressen.

För att påverka EU i den riktning som är bäst för Sverige ställer det stora krav på att Sverige blir mer strategiskt i EU-arbetet. Vi efterfrågar nu en långsiktig svensk agenda för EU:s utveckling, som bör innehålla följande områden:

Vision

Först och främst krävs en tydlig vision för vilket EU vi vill se – och som Sverige behöver – som sätter konkurrenskraften i första rummet. Konkurrenskraftiga företag, innovation och teknikutveckling är grunden till Sveriges välstånd och välfärd. Det är även nyckeln till att nå högt ställda politiska mål, som att bemöta klimathotet.

Konkurrenskraften måste därför vara ledstjärnan i det svenska EU-arbetet. Det kräver ett förnyat fokus på fri konkurrens och tillgång till globala marknader. En vision för EU:s utveckling bör även omfatta vad vi vill och inte vill att EU ska göra. Utgångspunkten bör vara stärkt samverkan i frågor av gemensamt intresse medan medlemsstaternas befogenheter och unika förutsättningar respekteras.

Strategi

En tydlig vision är grunden för en långsiktig strategi för att påverka EU:s utveckling, med konkreta förslag att bygga allianser av likasinnade kring. Svenska riksdagspartier behöver stärka kontakten mellan riksdagsledamöter och EU-parlamentariker, samt samverka mer över partigränserna i viktiga frågor för Sverige. Likaså krävs det en ökad dialog med systerpartier runt om i Europa, i takt med alltmer olika syn på unionens framtid.

I både arbetet gentemot andra medlemsländer och mot EU:s institutioner finns även informella nätverk att tillgå, som exempelvis nätverken inom de europeiska branschorganisationer det svenska näringslivet är engagerade i. De är idag undernyttjade kanaler för gemensamma påverkansinsatser, men kräver mer transparanta och följsamma processer inom statsförvaltningen.

Process

Vi anser att det är påkallat att se över den svenska statsförvaltningens hantering av EU-frågorna och att en utredning bör tillsättas i syfte att stärka Sveriges inflytande i EU framgent. Fokus bör ligga vid att komma in tidigare i EU:s lagstiftningsprocesser, förkorta ledtider vid beredningar, samt en mer sömlös samverkan med näringslivet i prioriterade frågor för svenskt vidkommande. Här finns det många lärdomar att hämta från våra grannländer.

EU-frågornas gränsöverskridande natur kräver även en stärkt samordning inom Regeringskansliet, mellan departement och myndigheter, samt ökat informationsutbyte med riksdagen.

I september 2022 är det val i Sverige och vi går sannolikt en osäker regeringsbildning till mötes. Några månader senare, i januari 2023, tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Oavsett vilken regering som tillträder krävs en tydlig agenda för EU:s utveckling från första dagen. Vi står redo att bistå svenska beslutsfattare i detta viktiga arbete.