Kontakta oss Kurser och seminarier Val 22 Webbshop In English
Nyhet 13 maj 2022

”Pengar till validering behövs redan i höstbudgeten”

Validering av kompetens blev temat för panelsamtalet som Teknikföretagen och tjänstemannafacket Unionen anordnade i veckan. Det finns ännu i dag – trots politisk samsyn – inget gemensamt nationellt system för validering av arbetslivserfarenhet.

Martin Linder, förbundsordförande på Unionen, och Frida Andersson, enhetschef för kompetensförsörjning på Teknikföretagen. Foto: Ana Cristina Hernández
Martin Linder, förbundsordförande på Unionen, och Frida Andersson, enhetschef för kompetensförsörjning på Teknikföretagen. Foto: Ana Cristina Hernández

Både Frida Andersson, enhetschef för kompetensförsörjning på Teknikföretagen, och Martin Linder, förbundsordförande på Unionen, menar att utbildningstiden kortas ner om individer kan tillgodoräkna sig arbetslivskompetens i samband med ansökan till studier. Det sparar tid och pengar för både personen och samhället.

Även arbetsgivare efterfrågar ett smidigare valideringssystem, säger Frida Andersson.

– När vi frågar våra medlemsföretag hur stor andel av deras medarbetare som de uppskattar behöver kompetensinsatser svarar de runt 25 procent. Det motsvarar runt 80 000 individer, enbart i våra medlemsföretag Det handlar om många människor och då är valideringen helt avgörande.

Ett av de främsta hindren mot att få en smidigare och mer enhetlig validering är resursfördelningen till lärosätena.

– Den som har blivit antagen på en utbildning har rätt att få sin reella kompetens tillgodoräknad men i praktiken är det ovanligt. Här tror vi att problemen är att lärosätena inte får någon ersättning för sitt arbete med validering. Om lärosätena lägger resurser på valideringen så förlorar de i stället intäkter eftersom personen inte går hela utbildningen, säger Martin Linder och tillägger:

– Ett annat problem är att det inte går att ansöka om att tillgodoräkna sig reell kompetens innan man har antagits till utbildningen, vilket gör att man inte vet hur lång ens utbildningstid kommer att bli.

Finns ingen statistik

I höst kommer det nya omställningsstudiestödet att börja tillämpas, vilket betyder att fler personer kommer att få möjligheten att vidareutbilda sig – och att det kommer att bli ett ökat tryck på omställningsorganisationerna.

Erica Sundberg är chef för den operativa verksamheten på Trygghetsrådet, TRR, vilket är en omställningsorganisation för tjänstemän. Hon säger att man har sett förändringar i arbetslivet i och med digitaliseringen under pandemiåren.

– Det går fort med kompetensbehoven. Folk vill lära sig och utvecklas, men inte läsa något som de redan kan, säger hon och fortsätter:

– Skulle det finnas samordnade riktlinjer skulle vi på ett effektivare sätt kunna guida de individer vi stöttar.

Erica Sundberg, chef för den operativa verksamheten på Trygghetsrådet, TRR. Foto: Ana Cristina Hernández

Jan Theliander, prorektor på Högskolan Väst, berättar att det inte finns någon tillgänglig statistik i dag för hur många människor som valideras varje år. Detta beror på att det inte finns något nationellt system.

Det som förekommer kring valideringsåtgärder är ofta mindre projekt, säger han.

– Högskolan i Väst är med i Valideringsnätverket Väst som innefattar sju lärosäten som erkänner varandras valideringar.

Jan Theliander påpekar att andra länder, som Frankrike och Irland, ligger i framkant när det kommer till att ha nationella valideringsriktlinjer på plats.

– Huvudsakligen skulle det behövas ett gemensamt system i Sverige där Universitets- och högskolerådet, UHR, stöttar högskolorna och universiteten.

Möjligt med reformer

Även två politiska representanter var med i diskussionen – Samuel Engblom, statssekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström (S), och Fredrik Christensson, riksdagsledamot för Centerpartiet och ledamot i utbildningsutskottet.

Båda förstår behovet av att få till lösningar för en snabbare validering av arbetslivserfarenhet. Samuel Engblom poängterar att det är något som politiken kommer att arbeta mer med i samband med trygghetsöverenskommelsen och omställningsstudiestödet.

– Vi har gjort en del saker på valideringsområdet, som yrkeslärarutbildningen eller YH-flex för yrkeshögskolan. Här finns något att inspireras av.

– Sedan är det viktigt att komma ihåg att det finns regler både om validering för behörighet och tillgodoräknande i samband med ansökan till högre studier. Det här är rättigheter och något som lärosätena måste göra.

fredrik-christensson-samuel-engblom.jpgFredrik Christensson, riksdagsledamot för Centerpartiet, och Samuel Engblom, statssekreterare hos utbildningsminister Anna Ekström. Foto: Ana Cristina Hernández

Fredrik Christensson nämner att det finns en utredning från 2019 om validering som inte har tagits vidare.

– Arbetsmarknadens parter tog, med anledning av omställningsstudiestödet, fram förslag som är precis som dem som utredningen pekade på, som att underlätta på nationell nivå för att ha mer samsyn.

Han tillägger att det på längre sikt också behövs ett resursfördelningssystem för lärosätena som ersätter den modell som finns i dag.

Som slutkommentar säger Frida Andersson att det verkar finnas stor samsyn kring vad som behöver göras och att det därför borde vara möjligt att få till politiska lösningar ganska snart.

– Det finns i alla fall möjlighet för C och S att kunna genomföra några av de reformer som vi behöver.

Martin Linder tillägger att han nu vill se ”valideringsresurser redan i höstbudgeten”.

– Också för att det är då som individer kan börja använda omställningsstudiestödet.