- Energikrisen fick naturligtvis stort fokus. Tyvärr kom flera förslag som riskerar att störa marknadsmekanismerna och därmed hämma investeringar i ny produktion.
- Inom handel lyftes det viktiga behovet av att minska import från odemokratiska länder. Det finns flera utmaningar med att tvinga fram ökad autonomi för utvalda råmaterial.
- Inom kompetens så presenterades flera positiva initiativ som syftar till att öka rörligheten och underlätta för internationell rekrytering.
Årets tal inleddes som väntat med Rysslands krig i Ukraina och de utmaningar som det har medfört såsom energikris och inflation. Det annonserades att Ukraina ska få ta del av EUs inre marknad och här passade kommissionsordförande på att lyfta vikten av framgångarna på EUs inre marknad. Följande tre områden är av särskild vikt för Teknikföretagens medlemmar:
Energi
Kommissionen föreslår ett antal drastiska åtgärder för att sänka elpriserna inom EU:
- Mål om att reducera el-efterfrågan med åtminstone 10%, där det ska bli obligatoriskt att minska förbrukningen med 5% under de timmar när förbrukningen är som högst. Medlemsstaterna får själva välja styrmedel för att sänka efterfrågan.
- Intäktstak för elproduktion med låg kostnad. Taket ska vara temporärt och ligga på €180 EUR/MWh. Staten ska kunna överföra vinsterna från producenter till konsumenter som lider av höga priser.
- En solidaritetsskatt på fossilbaserad elproduktion.
Teknikföretagen har analyserat förslagen och anser att det är vettigt att minska el-efterfrågan men inte att införa pristak och skatter på elproduktion. Det kan bli kontraproduktivt att störa marknadsmekanismerna och det kan leda till färre snarare än fler investeringar i ny produktion. Det viktigaste för Sveriges del just nu är att skyndsamt öka kraftproduktionen i södra Sverige samt att öka överföringskapacitet från norra till södra Sverige. Många företagare behöver också ett akutstöd och Teknikföretagen föreslår att Svenska Kraftnäts flaskhalsintäkter används för detta ändamål och frikopplas från elräkningen.
Handel
EU:s handelspolitik lyste till stor del med sin frånvaro. Von der Leyen betonade att EU:s frihandelsavtal inte endast medför ekonomisk vinning, utan även bidrar till att sprida europeiska värderingar globalt. Explicit utlovades att avtalen med Chile, Mexiko och Nya Zeeland ska skickas för ratificering, samt fortskridande förhandlingar med Australien och Indien. Därtill betonades vikten av gemensam transatlantisk samverkan för att bemöta Kinas framfart på tredjelandsmarknader, bland annat genom en utvidgning av EU:s Global Gateway-initiativ till Latinamerika.
Fokus låg snarare vid att minska Europas importberoende genom en alltmer aktiv, interventionists industripolitik. Von der Leyen lyfte diverse stödåtgärder för att tillgängliggöra finansiering för att bygga upp inhemsk produktionskapacitet inom strategiskt viktiga områden för omställningen. Explicit lyftes EU-kommissionens kommande förslag till ett nytt initiativ för att stödja framtagande och förädling av kritiska råmaterial inom EU. Därtill annonserade von der Leyen att EU-kommissionen avser lanseraen europeisk suveränitetsfond samt möjliggöra ytterligare stöd till projekt av särskilt europeiskt intresse (IPCEI) i syftet att öka industriell tillverkning i Europa.
Teknikföretagen har vid upprepade tillfällen varnat för att en ökad statlig inblandning i den europeiska ekonomin riskerar att snedvrida konkurrensen, vilket särskilt missgynnar innovativa företag och företag från länder med mindre vilja och möjlighet att subventionera den inhemska industrin. Detta riskerar i förlängningen att begränsa innovationsförmågan och därmed vara kontraproduktivt för att främja den teknikutveckling som är nödvändig för att nå EU:s ambitioner om grön och digital omställning, samt stärkt resiliens. Teknikföretagen betonar istället vikten av ett förnyat fokus på konkurrens och tillgång till globala marknader för en innovativ och långsiktigt konkurrenskraftig industri i Europa.
Kompetens
2023 kungjordes som året då kompetens ska sättas i fokus. En åtgärd som ska underlätta tillgången till rätt kompetens inom EU är att förenkla valideringen av utbildningar från länder utanför EU. Det är en tanke som Teknikföretagen stödjer. Vi är positiva till initiativ som ökar rörligheten och underlättar för internationell rekrytering. Kommissionens ordförande presenterar också ett nytt paket för att hjälpa små- och medelstora företag som kallas för BEFIT. Paketet kommer att inkludera mer harmoniserade skatteregler för att förenkla för företagare inom EU och revidera lagförslaget om sena betalningar som ligger bakom många små- och medelstora företagskonkurser.
Sist men inte minst presenterade von der Leyen tanken om ett europeiskt konvent för att fortsätta arbetet som påbörjades under Konferensen om EUs framtid. Ett europeiskt konvent syftar till att ta fram lösningar på hur EU ska utvecklas. Ofta handlar förslag om fördragsändringar som syftar till att anpassa EUs funktionssätt till förändringar som har skett i praktiken. Om vi kikar på de förslag som har dykt upp tidigare så finns det flera farhågor här med förslag som kan skapa ökad byråkrati men konventet kan också bli en möjlighet för Teknikföretagen att föreslå förändringar som förbättrar den internationella konkurrenskraften för svenska teknikföretag.
