Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Nyhet 02 feb 2021

Horisont Europa lanseras: ”Teknikföretagen ser stor potential”

Idag lanseras EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, som ska stärka europeisk forskning och innovation. Det är ett ramprogram som Teknikföretagen ser stor potential i.

Ett forsknings- och innovationssystem i världsklass är grunden för Europas långsiktigt hållbara konkurrenskraft. Andra delar av världen satsar offensivt på forskning och innovation, vilket gör att konkurrensen om företagens investeringar ökar. Det är därför glädjande att EU:s nya framåtblickande ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa 2021-27, lanseras idag.

Det sker via ett digitalt event där forskare, företagsledare och politiker ger sin syn på hur det nya ramprogrammet ska på bästa sätt bidra till att ska stärka Europas konkurrenskraft och ta sig an de globala utmaningar som EU och världen står inför. Värd för eventet är det portugisiska ordförandeskapet i europeiska rådet tillsammans med EU-kommissionen. Jan-Eric Sundgren, som har lång erfarenhet av FoU inom industrin, deltar i eventet och representerar Teknikföretagen.

– Även om många har argumenterat för en total budget för Horisont Europa på 120 miljarder euro så är den allokerade budget en tydlig förstärkning gentemot tidigare ramprogram. Vidare kan vi glädjande nog konstatera ett starkt fokus på innovation och på både den gröna och digitala omställningen, säger Jan-Eric Sundgren.

Med en budget på cirka 95,5 miljarder euro inkluderandes förstärkningar på 5,4 euro från Next Generation EU stärker Horisont Europa EU:s politiska ambitioner i forsknings- och innovationssatsningarna. De tre delarna i programmet, de så kallade pelarna, kompletterar varandra väl innehållsmässigt. De är:

  • Vetenskaplig spetskompetens, med fokus på roll och strategi i ett föränderligt Europa
  • Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft, med fokus på missions och partnerskap
  • Innovativa Europa, med fokus på European Innovation Council, EIC

Även finansieringen mellan pelarna är avvägd insatserna, cirka 56 procent av ramprogrammets budget ligger i pelare två. Det är väl motiverat eftersom en rad initiativ som syftar till att nyttiggöra forskning återfinns här. Det sker företrädesvis genom satsningar inom sex olika kluster, exempelvis ”Digital, Industry and Space” samt ”Climate, Energy and Mobility”. I dessa kluster återfinns de för industrin viktiga partnerskapsprogrammen. De är public-private-partnerships grundade i en gemensam strategisk FoI-agenda, som länkar våra nationella och regionala satsningar med Horisont Europa, och möjliggör dessutom globala samarbeten.

Ett av dessa program är ”Made in Europe”, vars verksamhet stärker industrin på bred front i Europa. Totalt sett väntas partnerskapsprogrammen kunna ta del av cirka hälften av pelarens budget, cirka 23 miljarder euro, det vill säga en avsevärd del av ramprogrammet. Även i pelare tre återfinns partnerskapsprogram, inom ramen för EIT, European Institute of Innovation and Technology.

– Teknikföretagen ser stor potential att i Horisont Europa kunna utveckla partnerskapsprogrammen bland annat genom satsningar ett ökat deltagande av små- och medelstora företag och relevanta uppdaterade test- och demonstrationsmiljöer, kommenterar Peter Johansson, biträdande näringspolitisk chef Teknikföretagen.

Vid jämförelse med Horisont Europa kan vi konstatera att i Sveriges nyligen framlagda forsknings- och innovationsproposition får nyttiggörande och tillämpning av forskning inte på långa vägar samma uppmärksamhet, vare sig i innehåll eller monetärt.

– Vi menar att propositionen anger rätt inriktning men resurserna borde balanserats annorlunda mellan olika aktörer i systemet. Vi är oroliga att insatserna kopplat till innovation och industriellt strategiskt viktiga områden inte kommer vara tillräckliga för att kunna bibehålla konkurrenskraften, säger Peter Johansson och fortsätter:

– Mot den bakgrunden blir den ännu viktigare att våra nationella satsningar på ett tydligare sätt kopplar upp mot de satsningar som görs på EU-nivå.

När det gäller program för samverkan och internationalisering så uttrycker visserligen regeringen en ambition att de strategiska innovationsprogrammen, SIParna, ska öka samverkan med program inom EU och globalt. Eftersom EU:s partnerskapsprogram sträcker sig över många forskningsområden så krävs nationell samordning. Dessutom är offentlig medfinansiering ofta en förutsättning för deltagande i programmen. I budgeten aviseras att Vinnova ska avsätta cirka 24 miljoner kronor årligen för deltagande i europeiska partnerskapsprogram, vilket är långt ifrån tillräckligt för att nå önskvärd uppkoppling på bred front.

– Vi har i Sverige en lång tradition av samverkan mellan offentlig och privat verksamhet, men också mellan små och stora företag. Den erfarenhet vi samlat på oss är av stort värde också för att utveckla de europeiska partnerskapsprogrammen, säger Peter Johansson och avslutar:

– I forskningspropositionen aviserar regeringen att de kommer att presentera en strategi för svenskt deltagande i Horisont Europa under våren. Vi ser fram emot att delta i diskussionen om hur vi kan bidra till säkerställa ett starkt industriellt fokus i partnerskapsprogrammen för hållbar utveckling och stark europeisk konkurrenskraft, avslutar Peter Johansson.

Kontakt

 

Läs mer

Mer på Internet https://ec.europa.eu/info/horizon-europe

Horisont Europa

Mer på Internet https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2020/12/forskning-frihet-framtid--kunskap-och-innovation-for-sverige/

Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige

PDF 2,2 MB

Ett innovationssystem i världsklass