Idag är det ett år sedan Världshälsoorganisationen WHO klassificerade spridningen av covid-19 som en pandemi. Inom ett par dagar är det också ett år sedan regeringen presenterade ett nytt system för korttidsarbete. Ett system som industrin har identifierat allvarliga brister med sedan stödet infördes.
– Regelverket är administrativt betungande, både för mindre och större bolag. Det är flera företag i olika industrisektorer som vittnar om att snårigheterna i regelverket har gjort så att företag har låtit bli att ansöka om stöd, säger Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen.
De 14 industriorganisationerna menar också att regelverket är för stelbent när det kommer till möjligheten att justera nivåer för arbetstidsreduktion. Även under en pandemi finns tillfälliga produktionstoppar, och för hantera detta krävs ökad flexibilitet. Om förhållandena i produktionen förändras när företagen har korttidsstöd måste nya kollektivavtal tecknas och därefter följa de nivåer som anges i lagen. Det skapar merarbete och om företaget inte justerar nivåerna riskerar företaget att bli återbetalningsskyldig.
Industrin efterlyser också ett mer förutsebart och rättssäkert regelverk. I dagsläget ger Tillväxtverket olika besked i viktiga frågor om stödet. Det skapar en oro bland företagen att göra fel. Samma oro åtefinns vad gäller rapporteringskraven – det är inte rimligt att ett företag som är en dag sen med underlag ska bli återbetalningsskyldig för hela stödet.
Läs mer om industrins erfarenheter av korttidsstödet och förslagen från industrin i dokumentet nedan.
Ladda ner
PM: Industrins erfarenheter av krispaket till näringslivet med anledning av coronaviruset
