– Trots att utredningens direktiv är begränsade till holdingbolagens och innovationskontorens roll och effektivitet, så är det positivt att strålkastarljuset riktas mot betydelsen av nyttiggörande av kunskap och forskning, ett område som lätt hamnar i skymundan, säger Teresa Jonek, expert forskning och innovation på Teknikföretagen.
Sverige har lång tradition av forskning och utbildning i framkant. Vi hamnar i topp i flertalet rankingar också vad gäller innovation. I EU:s Innovation Scoreboard 2020 intog vi första plats med omnämnda styrkor som mänskliga resurser, attraktiva forskningssystem samt innovationsvänliga miljöer. Vårt svagaste kort är dock förmågan att omsätta kunskap i företag och affärer – den så viktiga kommersialiseringsdelen. Därför är utredningen om innovationsstöd vid högskolan viktig.
Den samverkansforskning som bedrivs mellan forskare vid högskolan och industrin skapar global konkurrenskraft och är ett av skälen till Sveriges höga position på rankinglistorna. Parallellt med samverkanforskningen är det också viktigt för ett innovationsekosystem i världsklass att ny framtagen kunskap dessutom kan kommersialiseras i nya kunskapsintensiva startups.
– Båda delarna är viktiga och kompletterar varandra. De startups som är sprungna ur akademien blir viktiga samarbetspartners för större industribolag som i sin tur kan erbjuda såväl en etablerad attraktiv marknad som kunskap om industrialisering. Det är en vinn-vinn-situation som gynnar alla. Forskning och innovation utvecklas i ökande grad i växelverkan mellan industrins forskningsavdelningar, mindre underleverantörer och nya startups, säger Teresa Jonek.
Alf Karlsson, särskild utredare i utredningen, lyfter det oroande problemet att kommersialiseringsstödet vid våra lärosäten varierar så kraftigt. Teknikföretagen tycker att det är positivt att förslagen som läggs fram strävar efter att skapa likartade stöd över hela landet. Det ska inte spela någon roll vilket lärosäte den enskilde forskaren är verksam vid.
– Att hanteringen av immaterialrättsliga frågor också skiljer sig så kraftfullt mellan lärosätena är bekymmersamt. Ägandet av rättigheterna måste hanteras för att forskningssamverkan ska fungera och för att nya bolag kunna bildas. Förslaget att lärosätena ska ta fram immaterialrättsliga strategier är därför mycket välkommet, menar Teresa Jonek.
Teknikföretagen välkomnar också utredningens förslag om att högskolans arbete med nyttogörande ska utvärderas av bland annat Vinnova. Resultatet ska ligga till grund för beslut om vilka lärosäten som ska få innovationskontor.
Förslaget om tematiska innovationskontor där flera innovationskontor går samman inom ett visst område, exempelvis tillverkning, med ett utökat uppdrag kan också skapa ökad kraft. Inkubatorer, teknikparker, institutet RISE, holdingbolag och innovationskontor vid högskolorna är alla aktörer i innovationssystemet som på olika sätt och i olika faser har en viktig roll i kommersialiseringen av forskningen.
– Idag finns överlapp och svårigheter för företag, inte minst små och medelstora företag, att navigera i innovationssystemet. Teknikföretagen ser därför fram emot en fortsatt bredare genomlysning av det stödjande systemet för nyttiggörandet av kunskap. Det är nödvändigt för att vi ska stärka Sveriges innovationskraft och möta den gröna och digitala omställningen, avslutar Teresa Jonek.
Läs mer
Läs ”Innovation som drivkraft – från forskning till nytta” SOU 2020:59 på regeringens hemsida
