Kontakta oss Varumärkesportal Kurser & seminarier Webbshop In English

Genom att satsa på kompetenslyft, forskning och innovation tar vi Sverige starkt ur krisen

Coronakrisen drabbar företagen hårt och det finns en överhängande risk att värdefulla satsningar på forskning och innovation blir bromsade på grund av krisen. Inom industrin är oron stor att tappa konkurrenskraft och kompetens i pandemins spår. För att dämpa krisens påverkan på näringslivets forskning och utveckling krävs ambitiösa satsningar i den kommande forskningspropositionen. Teknikföretagen har därför lämnat in ett kompletterande inspel till regeringen för att uppmärksamma detta.

Peter Johansson, biträdande näringspolitisk chef på Teknikföretagen. Peter Johansson, biträdande näringspolitisk chef på Teknikföretagen.

Nyhet
13 maj 2020
Sakområde:

Teknikindustrin befinner sig i en industriell revolution. Digitalisering, automatisering, artificiell intelligens och elektrifieringen medför ett teknologiskt paradigmskifte som världen sällan har skådat. Det behövs omfattande forsknings- och innovationssatsningar för att teknikindustrin ska kunna utveckla den kunskap och de innovationer som krävs för att möta klimat- och samhällsutmaningarna.

– Teknikskiftet ställer delvis helt nya krav på kompetens och för att överleva måste industrin hänga med i den snabba utvecklingen. Därför ser vi ett akut behov av kraftfulla satsningar på forskning och innovation för att inte tappa fart, säger Peter Johansson, biträdande näringspolitisk chef på Teknikföretagen.

Nedan listar Teknikföretagen några av de förslag som vi har skickat in till regeringen för en snabb återhämtning från coronakrisen.

1. Inrätta en parlamentarisk Forsknings- och innovationsberedning för en ambitiös, långsiktig och robust forskningspolitik

En långsiktig och ambitiös forsknings- och innovationspolitik är en av grundstenarna i Sveriges specialisering som kunskapsnation och en avgörande faktor till att världsledande företag har sin verksamhet i Sverige. Vi ser behov av en blocköverskridande parlamentarisk Forsknings- och innovationsberedning som trots kris säkerställer att Sverige inte frångår ambitionen att vara en ledande kunskapsnation.

2. Satsa på ett sammanhållet strategiskt digitaliseringsprogram där infrastruktur, tillämpningar och kompetens prioriteras:

  • Uppbyggnad av systemdemonstratorer genom att etablera pilotanläggningar för prioriterade områden 

    Utveckla transformativa systemdemonstratorer där avancerad teknik, marknadsledande produkter och tjänster, beteendedesign och normer testas. Initialt skulle automationslösningar på avgränsade områden testas, såsom hamnar och flygplatser.
  • Etablering av infrastruktur på de ledande industriella/universitetsklustren för utbildning/kompetensutveckling, forskning och innovation 

     

    Utveckla kurser beståendes av mindre kunskapsmoduler (med digitalt innehåll, interaktiva lärarledda moment och kunskapskontroll/examination). På så vis möjliggörs ny form för utbildningar både för grundutbildningsstudenter och yrkesverksamma i industrin. Utöver ökad baskunskap behövs riktade insatser inom två prioriterade områden: mjukvaruutveckling och cybersäkerhet. 
  • Tillgängliggörande av 5G som en bas för innovation för svenska företag inom ett brett spektrum av sektorer

    Flytta fram positionerna för 5G för att möjliggöra 5G som en innovationsplattform. Det handlar om att utveckla och testa tillämpningar för att kunna övervaka och kontrollera autonoma enheter (exempelvis fordon) via 5G, effektivare distansarbete och utbildning och telemedicin. 

3. Erbjud flexibilitet och generositet i offentliga FoU-program där näringslivet deltar

Fortsätt utbetalningar enligt plan i beviljade projekt, även om upparbetningstakten minskar och projekten drar ut på tiden, för att undvika att pengar riskerar att frysa inne och för att säkerställa forskningsutförares kassaflöden. Öka flexibiliteten vad gäller deadlines för att öka möjligheterna att komma in med projektansökningar. 

Den ekonomiska krisen i näringslivet kan också innebära att företagen har svårt att teckna långa avtal om medfinansiering. Därför måste offentliga anslagsgivare vara beredda på att utforma projekt med mer flexibla, korta projekttider med option till förlängning.

4. Inför styrmedel så att lärosäten, institut och industri premieras att låna personal av varandra för att rädda både arbetstillfällen och forskningsprojekt

Det är generellt önskvärt att få en ökad rörelse av anställda mellan högskola, institut och industri. Coronakrisen tydliggör behovet och är ett tillfälle att testa hur det kan ske. Erfarenheterna kan sedan ligga till grund för ett utökat system för personrörlighet som fungerar permanent. Vid tillfällen då industrin tvingas dra ned på sin forskning kan personal förlora jobbet trots att deras kompetens behövs på lång sikt. Företagens önskan är att kunna övervintra kompetensen. Det kan handla om personal vars kompetens är efterfrågad och behövs på lärosäten och institut. Vi föreslår ett upplägg som kombinerar tjänstledighet från företaget med projektanställning i akademien, där staten står för lönen. 

5. Förläng och förstärk de strategiska innovationsprogrammen

Nya satsningar bör ske inom områden där näringslivets forskning och utveckling har drabbats särskilt hårt av krisen. De strategiska innovationsprogrammen är inriktade mot att möta industriella behov genom att i samverkan med akademi och institut bygga upp strategiskt viktig kunskap, verka för test och demonstration och tillgängliggöra kunskapen, inte minst för små och medelstora företag. Teknikföretagen anser att programmen måste stärkas och ges en ännu större roll i det läge vi befinner oss i nu.

6. Öka anslagen till forskningsinstituten samt inför generösare medfinansiering till forskningsprojekt i samverkan med näringslivet

Forskningsinstituten har en central och unik roll att fylla i Sverige bland annat genom att tillgängliggöra spetskunnande för industrin inom strategiskt viktiga områden, vilket är viktigare än någonsin. Industriforskningsinstitutet RISE fungerar som brygga mellan akademins forskning och industrin, där ny teknik kan verifieras och nya lösningar möjliggöras. Med mer resurser kan RISE i ännu högre utsträckning bidra till att skapa en starkare internationellt konkurrenskraftig plattform för behovsmotiverad och industrirelevant forskning samt test- och demomiljöer som möter industrins behov. RISE har också en viktig uppgift att bidra till att små och medelstora företag får tillgång till ny kunskap och teknik samt handfast stöd att nyttiggöra den. 

7. Behov av stöd till Sveriges forsknings och utvecklingsintensiva startups och scaleups 

Sveriges startups/scaleups drabbas hårt av coronakrisen. Det handlar om indragen finansiering, inställda projekt som tvingar dem att göra sig av med värdefull kompetens, vilket i sin tur ytterligare drar ner intresset hos investerare att skjuta till kapital. Företagen utarmas i rasande takt och situationen är allvarlig, inte bara för startupscenen i sig utan för Sveriges ekosystem för innovation där den fyller en viktig funktion. Vi ser behov av ett snabbt agerande för att stödja Sveriges forsknings- och utvecklingsintensiva startups och scaleups.