- Det är givetvis positivt att det finns en överenskommelse mellan parterna, men i och med det osäkra politiska läget i Storbritannien kan vi fortfarande inte utesluta ett avtalslöst utträde, säger Joel Jonsson som ansvarar för handelspolitiska frågor på Teknikföretagen.
Det tidigare utträdesavtalet som förhandlades fram under Theresa Mays regering röstades ned tre gånger av det brittiska parlamentet. Det råder fortsatt stor osäkerhet kring huruvida Johnsons regering kan vinna stöd för det nya avtalet som läggs fram för omröstning nu på lördag.
Den stora frågan har varit hur man ska lösa gränsfrågan på Irland, utifall att EU och Storbritannien inte har kommit överens om ett frihandelsavtal innan det att övergångsperioden som utträdesavtalet stipulerar går ut den 31 december 2020.
Den nya lösningen förlägger tullgränsen och den regulativa gränsen mellan EU och Storbritannien i den Irländska sjön. Nordirland fortsätter att delvis tillämpa EU:s tullregler, men ingår i Storbritanniens tullområde. Storbritannien kan tillämpa egna tulltariffer för de varor från tredjeland som inte riskerar att nå EU:s inre marknad via Nordirland, men ska tillämpa EU:s tullregler för varor som riskerar att nå den inre marknaden. På så sätt undviks en hård gräns på Irland och Nordirland kan nyttja Storbritanniens framtida handelspolitik.
En snarlik lösning diskuterades under Theresa Mays tid, men som hon då sa att ingen brittisk premiärminister kunde acceptera. Det Demokratiska unionistpartiet på Nordirland (DUP) gick redan på morgonen innan överenskommelsen presenterades ut och tillkännagav att de inte kan stödja avtalet. DUP har spelat en vågmästarroll i det brittiska parlamentet under Brexit-processen och deras stöd anses avgörande för att Johnson ska få igenom det nya utträdesavtalet.
Om inte det nya avtalet godkänns, eller om Storbritannien inte beviljas en förlängning av övriga EU-länder, lämnar Storbritannien EU den 31 oktober utan ett utträdesavtal.
