- Ekonomisk analys
- 05 nov. 2026
- Sakområde:
- Riksbanken höjde som väntat styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Beslutet motiveras av en starkare konjunktur och tecken på ett högre inflationstryck.
- Flera indikatorer pekar på ett fortsatt högt pristryck i ekonomin. Producentpriserna ökar snabbt och företagens prisplaner ligger på förhöjda nivåer, samtidigt som energipriserna riskerar att ge upphov till indirekta priseffekter. Torsdagsmorgonens preliminära siffra för oktoberinflationen var dock betydligt lägre än väntat (läs mer i nyheten om inflationen).
- Det låga utfallet till trots så ser vi en risk för att inflationen om ett tag blir högre än Riksbankens prognos. Historiska samband mellan producentpriser, företagens prisplaner och konsumentpriser talar för att inflationstrycket kan bli högre och mer ihållande än Riksbanken räknar med.
Riksbanken höjde som väntat styrräntan med 0,25 procentenheter till 2 procent. Beslutet låg i linje med marknadens förväntningar och var väntat mot bakgrund av den räntebana som presenterades i september (se diagram 1). Riksbanken bedömer att utvecklingen för såväl konjunkturen som inflationen i stort har varit i linje med förväntningarna sedan det senaste penningpolitiska mötet i september. Den starkare konjunkturen och tecken på ett högre underliggande inflationstryck talar enligt Riksbanken för att det är lämpligt att normalisera penningpolitiken. Torsdagsmorgonens preliminära siffra för inflationen i oktober togs troligtvis emot med blandat förtjusning hos Riksbanken. Utfallet tyder på att inflationstrycket just nu fortsätter vara svagt, men innebär samtidigt en stor prognosmiss och riskerar att leda till en tolkning om att räntehöjningen var förhastad (se diagram 2).
Samtidigt finns det flera osäkerhetsfaktorer i omvärlden som kan påverka den ekonomiska utvecklingen. Riksbanken lyfter bland annat riskerna med ansträngda statsfinanser i flera länder i kombination med höga räntor. De pekar också på att den globala konjunkturen i relativt hög grad är beroende av investeringarna i AI-infrastruktur hos ett fåtal stora och sammanlänkade teknikbolag.
Riksbanken ser tecken på att utbudsstörningar, inte minst på energimarknaden, kan få indirekta effekter på prisutvecklingen framöver. Den inflationsprognos som presenterades i september, och som enligt Riksbankens kommunikation i stort fortfarande bedöms vara aktuell, indikerar dock ett begränsat genomslag på priserna i övriga delar av ekonomin. Samtidigt pekar flera indikatorer på att inflationstrycket är högre än normalt. Producentpriserna ökar snabbt och företagens prisplaner ligger på tydligt förhöjda nivåer.
Vi bedömer att det finns en påtaglig risk för att inflationen blir högre än vad Riksbanken räknar med. Energipriserna har varit förhöjda under en längre tid, vilket ökar risken för att kostnadsökningarna successivt sprider sig till andra delar av ekonomin. Därtill talar utvecklingen för producentpriserna och företagens prisplaner för ett högt pristryck. Historiska samband mellan dessa indikatorer och den efterföljande konsumentprisutvecklingen (se diagram 3 och diagram 4) ger stöd för att inflationen kan komma att stiga mer än vad Riksbankens prognos visar.
