Kontakta oss Kurser och seminarier Val 22 Webbshop In English
Ekonomisk analys 18 mar 2022

Arbetslösheten föll kraftigt i februari drivet av ökad sysselsättning

Den gradvisa förbättringen av situationen på arbetsmarknaden fortsatte i februari. Arbetslösheten föll tydligt drivet av en snabb uppgång i sysselsättningen. Cirka 45 000 fler var sysselsatta i februari i år jämfört med i slutet av 2021, samtidigt ökade arbetskraften med cirka 11 000 personer. Varslen fortsätter dessutom att vara historiskt låga och antalet nyanmälda lediga platser steg brant i februari.

Foto: Jonas Bilberg / Bredda bilden
Foto: Jonas Bilberg / Bredda bilden

Rysslands invasion av Ukraina, de sanktioner som kan följa i spåren av detta och en allmänt ökad osäkerhet väntas dock sätta stopp för en fortsatt snabb förbättring av arbetsmarknaden. Exakt hur stora negativa effekter som kriget kan få på den globala och svensk ekonomin är i dagsläget väldigt svårt att uttala sig om. Men klart är att krisen kommer dämpa tillväxten i ekonomin vilket i sig kommer spilla över på arbetsmarknaden.

Stort ras i arbetslösheten i februari

I februari uppgick arbetslösheten enligt AKU till 7,3 procent säsongsrensat, vilket innebär en kraftigt nedgång jämfört med i januari då den uppgick till 8,1 procent. Det innebar att cirka 435 000 personer var arbetslösa i februari, ej säsongsrensat. Statistiken från AKU och Arbetsförmedlingens blev därmed klart mer samstämmig än tidigare. Arbetsförmedlingens statistik visade på en arbetslöshet på 7,1 procent säsongsrensat i februari (se nedan till vänster).[1]

Någon större förändring i långtidsarbetslösheten, som under krisen ökade till historiskt höga nivåer, skedde dock inte. Nedgången i arbetslösheten i februari drevs av att antalet sysselsatta ökade snabbt medan antalet i arbetskraften däremot minskade något (se nedan till höger).

arbetsloshet-arbetskraft-och-sysselsattning.png

Historiskt hög vakansgrad och låga varsel

Sysselsättningen har alltså ökat i början av 2022. Antalet nyanmälda lediga jobb ökade också kraftigt mellan januari och februari i år, hela 26 procent (se diagram nedan till vänster). Antalet kvarstående lediga jobb fortsatte samtidigt att öka och vakansgraden[2] är historiskt hög, vilket liksom tidigare tyder på matchningsproblem på arbetsmarknaden.

Det låga antalet varsel indikerar också att arbetsmarknaden utvecklas starkt. I februari i år varslades endast cirka 1200 personer om uppsägning i säsongsrensade termer, varav cirka 110 inom industrin (se diagram nedan till höger). Konjunkturinstitutets senaste barometerindikator från slutet av februari visade liksom tidigare på positiva anställningsplaner. Det blir väldigt intressant att se hur företagens planer ser ut i dagsläget, vilket publiceras i slutet av mars. Arbetsmarknaden brukar förvisso reagera på konjunkturen med en viss eftersläpning, men vid en så stor chock till ekonomin som i detta fall kan effekterna komma snabbare.                                                           

lediga-platser-varsel.png

Sysselsättningen ökar

Under 2021 ökade sysselsättningen sammantaget enligt flera statistikkällor. Enligt nationalräkenskaperna (NR) var sysselsättningen i slutet av 2021 nästan tillbaka på samma nivå som i slutet 2019, medan antalet anställda enligt den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken hade ökat med 2,5 procent eller drygt 120 000 personer under samma period (se diagram nedan).

sysselsattning-och-anstallda-sysselsattning-i-tillverkningsindustrin.png

Minskad sysselsättning i tillverkningsindustrin

I många branscher har sysselsättningen ökat sedan fallet i början av 2020. Det är dock en stor skillnad på hur kraftig uppgången har varit. Att ge ett exakt svar på hur olika branscher utvecklats sedan slutet av 2019 är dock inte helt enkelt då olika datakällor ger olika svar. I fallet AKU och NR, som delvis baseras på AKU,  spökar sannolikt omläggningen av AKU, vilket gör denna statistik mindre tillförlitlig. AKU baseras på intervjuer av individer. Undersökningen har ett omfattat bortfall, cirka 50 procent, och den numera outsourcade insamlingen av data har haft omfattande data- och därmed kvalitetsproblem. Vid insamlingen till den kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) tillfrågas företag hur många anställda de har. Sannolikt har företag relativt bra bild av hur många anställda de har, tillsvidare eller tillfälligt, samt hur många som är inhyrda. Bortfallet är dessutom inte så stort. Innan omläggningen av AKU var samstämmighet god mellan olika källor vad gäller mått på antal i arbetskraft, anställda och sysselsatta. Så är tyvärr inte fallet längre (se bild 1.7).

Enligt båda statistikkällorna minskade sysselsättningen i tillverkningsindustrin i inledningen av 2020. Enligt NR bröts nedgången under det tredje kvartalet 2020. Enligt KS fortsatte nedgången fram till kvartal ett 2021. Detta indikerar att korttidsarbete och andra åtgärder inte räckte för till för att förhindra en minskad sysselsättning inom industrin. Därefter visar KS på en gradvis uppgång i antal anställda. NR däremot visar en gradvis försämring under 2021, vilket är en bild som inte alls stämmer överens med annan statistik över läget i industrin. Exempelvis visar Konjunkturinstitutets barometer på en brist på arbetskraft och även Teknikföretagens konjunkturbarometer visar en hög efterfrågan som endast delvis blev tillgodosedd med en uppgång i antalet anställda. Därutöver har antalet varsel inom tillverkningsindustrin, som i ekonomin i stort, legat på mycket låga nivå de senaste månaderna.

Den sammantagna utvecklingen från slutet av 2019 till slutet av 2021 skiljer sig dock inte åt allt för mycket. Enligt KS är sysselsättningen i tillverkningsindustrin i stort oförändrad medan NR visar på en mindre nedgång på cirka 24 000 personer.

 

[1] Arbetslösa enligt Arbetsförmedlingen avser öppet arbetslösa samt deltagare i arbetsmarknadsprogram, 16–64 år.

[2] Senast data är kvartal fyra 2021.