Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 30 apr 2021

Världshandeln överstiger tidigare toppnivå

Världshandeln med bearbetade varor fortsatte att stiga i februari och översteg tidigare toppnivåer under högkonjunkturen 2018. [1]

Det var främst importvolymen till Kina, resten av ”Emerging Asia” samt till USA som lyfte världshandeln till den höga nivån i början av 2021, se diagram nedan. Ännu i februari visar inte statistiken några större negativa effekter av de leveransstörningar som förvärrats på grund av brist på containrar och insatsvaror till industrin. Möjligen kommer problemen synas i kommande månadsdata för mars och april.  

Importen till euroområdet har till skillnad från ovanstående marknader hackat i början av 2021. Nivån på importvolymen av bearbetade varor låg ännu i februari drygt 5 procent under tidigare toppnivåer under 2018-2019. Den långsammare återhämtningen inom Euroområdet kan sättas i samband med den ökade smittspridningen av covid-19, fortsatta restriktioner och en relativt långsam vaccinationstakt, vilket påverkar efterfrågan negativt.

Uppgången för industriproduktionen i olika regioner återspeglas i hög grad i världshandelns utveckling. I Kina var industrins produktion tillbaka redan i juli förra året på nivån innan raset i Kinas industriproduktion som inträffade under januari-februari 2020. I februari i år låg industriproduktionen i Kina 12,5 procent över nivån i december 2019, enligt CPB. Den starka uppgången för industrins produktion i Kina bidrar till att även importen av bearbetade varor ökar.

nivan-pa-varldshandeln.png

Mot bakgrund av att Kina som exportmarknad fortsatt att växa i början av 2021 noterar vi att Sveriges varuexport till Kina inte visat ett motsvarande lyft i början av året, se diagram nedan. Visserligen har Sveriges export till Kina ökat stadigt under flera år, men nivån på varuexporten har trappats ned under de senaste 12 månaderna. Exportvärdet för Sveriges varuexport till Kina senast i februari i år låg på en lägre nivå än 2019, se diagram. En del av förklaringen kan vara att Sveriges exportpriser för vissa varor, exempelvis teknikvaror, fallit i pris sedan början av förra sommaren. Det gäller dock inte samtliga exportvaror. Exempelvis har exportpriset på insatsvaror, bland annat trävaror och stål, stigit under samma period. Utöver effekter av prisutvecklingen på exportvärdet väcks frågan om Sveriges exportindustri i ännu högre grad säljer produkter direkt från produktionsenheter i Kina, vilket också skulle kunna vara en delförklaring till det minskade exportvärdet just till Kina, något som vi får återkomma till.

En ytterligare notering är att Sveriges varuexport till flertalet av våra största, enskilda exportmarknader vände upp efter svackan i början av pandemin förra året, se diagram till höger nedan. Dessutom har trenden för exportvärdet fortsatt stiga till flertalet av Sveriges största exportmarknader, som också visas i diagrammen nedan. Möjligen syns en liten tendens till avsaktning för exporten till Tyskland i början av året.

varuexporten-till-kina.png

Efter det djupa fallet i Sveriges varuexport under andra kvartalet 2020 hade den återhämtat nästan hela raset i slutet av förra året, räknat i fasta priser. Exporten av teknikprodukter föll ännu djupare under andra kvartalet i fjol än varuexporten totalt, men studsade upp kraftigare under tredje kvartalet. I början på 2021 har nivån på exporten av teknikprodukter legat på nästan samma nivå som i början på 2020 räknat i volym. Statistiken över exportleveranser från teknikindustrin visar att nivån på leveranserna i februari översteg motsvarande i februari förra året.

Utsikterna för Sveriges varuexport ser fortsatt ljusa ut, trots de leveransstörningar som noterats i början av året. Vi kommer presentera vår nya prognos för bland annat världshandeln och Sveriges export i vår kommande konjunkturrapport den 11 maj, där vi går in mer i detalj på vår bedömning.

 

[1] Enligt CPB World Trade Monitor, Netherlands Bureau for Economic Policy Analysis