Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 26 feb 2021

Svårare att få grepp om den aktuella arbetsmarknaden

SCB har nu publicerat siffror över utvecklingen på arbetsmarknaden i januari, men det går knappast att få en meningsfull bild över hur sysselsättningen förändrades i januari. Siffrorna är nämligen inte jämförbara med tidigare Arbetskraftsundersökning (AKU). Det beror på att nya mätmetoder och definitioner i undersökningen nu har införts i samtliga EU-länder enligt en ny EU-reglering. Det blir lättare att jämföra AKU-siffror mellan länder, men förändringen gör statistiken mer osäker, särskilt vid jämförelser över tid.

Foto: Emilia Bergmark- Jiménez / Bredda bilden
Foto: Emilia Bergmark- Jiménez / Bredda bilden

En av förändringarna i AKU är att definitionen av sysselsatta begränsats, dvs. personer som av vissa skäl varit helt frånvarande från arbetet tre månader eller längre klassas inte längre som sysselsatta.[1] SCB uppskattar att den nya definitionen samt ny mer aktuell hjälpinformation som nu används i AKU innebär att antalet sysselsatta under januari i år är cirka 90 000 färre än enligt tidigare metod. Enbart definitionsförändringen uppskattas dra ned antalet sysselsatta med cirka 60 000, men det är inte säkert att den siffran blir konstant över tid. Det blir följaktligen svårt att avgöra i vilken grad metodförändringarna respektive Coronakrisen, konjunkturen med mera påverkar förändringen av sysselsättningen.

Enligt AKU steg arbetslösheten från 8,6 procent i december till 8,8 procent i januari, säsongsrensat och trendskattat, se diagram till vänster nedan. Denna siffra ser lyckligtvis inte ut att ha påverkats så mycket av metodförändringarna. En bredare formulering av frågan i AKU om man sökt arbete och hur man gått till väga kan både ha medfört att fler kommer klassas som arbetssökande eller att fler faller bort som arbetslösa om svaren tolkas som att man inte varit aktivt sökande. Att dessutom fler fallit bort ur arbetskraften då definitionen av sysselsatt skurits ned talar för att nettoeffekten på arbetslösheten blir liten.

arbetslosheten-stiger-i-borjan-pa-2021.png

För att klassas som arbetslös i AKU ska personen vara utan arbete, kunna ta arbete samt ha sökt arbete. Således är personer som är utan arbete men som inte sökt eller kunnat ta arbete inte klassade som arbetslösa, utan står utanför arbetskraften. Under januari var det 81 000 som uppgav att de kunnat arbeta men som inte sökt något arbete som en följd av covid-19.

Vi har förväntat en uppgång i arbetslösheten i början på 2021 till följd av de fortsatt tuffa restriktionerna som fortsätter att dra ned försäljningen för många företag, främst inom hotell och restaurang. De tvingas alltså dra ned ytterligare på personal då de tappar kraftigt i omsättning jämfört med normalt.

Ett alternativ till AKU för att följa förändringen av sysselsättningen är den Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS). Medan AKU baseras på uppgifter från individer baseras KS på uppgifter från företag över antalet anställda (tillsvidare samt tillfälligt anställda). Även fast sysselsättningen i KS mäts med annan metod än i AKU har de två källorna visat en ganska god samstämmighet över tid när det gäller årsförändringen för sysselsättningen, se diagram till höger ovan. Till och med förra året stämde utvecklingen väl, men framöver får vi nog lita mer till andra källor än AKU, såsom KS med flera, för att bedöma utvecklingen av sysselsättningen.

En nackdel med KS är att den endast publiceras kvartalsvis medan AKU kommer månadsvis och därmed ger en snabbare indikation om utvecklingen på arbetsmarknaden. Nu har vi exempelvis nyligen fått siffror för fjärde kvartalet 2020 från KS, men får vänta ända till maj för att få siffror för årets första kvartal.

En fördel med KS är att den visar hur sysselsättningen förändrats inom olika branscher, vilket inte AKU gör på samma detaljnivå. Nu kan vi exempelvis notera vilken bransch inom näringslivet som drog ned kraftigast på antal anställda under förra året, vilket var hotell och restaurang med nära 40 000 färre anställda under fjärde kvartalet jämfört med motsvarande period 2019. Däremot hade branschen Information och kommunikation cirka 7 400 fler anställda fjärde kvartalet än ett år tidigare. Olika typer av företagstjänster klarade sig relativt väl från att behöva dra ned på personal under 2020, se diagram till vänster nedan. Det hör samman med den starka kopplingen som leverantörer till industrin, som ökade produktionen under andra halvåret i fjol.  

Inom industrin drog teknikindustrin ändå ned relativt kraftigt på personal under förra året och hade sammanlagt nära 10 000 färre anställda under fjärde kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal året innan. Sysselsättningen inom teknikindustrin vände till slut upp under fjärde kvartalet i samband med fortsatt återhämtning för produktionen sedan tredje kvartalet. Det var i huvudsak tidsbegränsat anställda som drog upp sysselsättningen under fjärde kvartalet. Det liknar ett normalt mönster i början av en återhämtning. I ett lite senare skede och i takt med att produktionen tar mer fart brukar sysselsättningen även för tillsvidareanställda börja öka.

För tillverkningsindustrin totalt hade sysselsättningen minskat med drygt 13 000 anställda under fjärde kvartalet i fjol jämfört med motsvarande kvartal året innan. Några branscher hade däremot något högre sysselsättning i slutet av förra året än ett år tidigare, exempelvis kemisk industri och trävaruindustrin, vilket hör ihop med att de mött ökad efterfrågan och ökat produktionen under pandemin. Flertalet industribranscher drog dock ned på antal anställda mer eller mindre under förra året.

antalet-anstallda-foll-kraftigt-inom-hotell-och-restaurang.png

KI-barometern från februari tyder på en fortsatt uppgång för antalet anställda inom industrin i början på 2021. Inom branscher där sysselsättningen ännu inte vänt upp i praktiken finns dessutom förväntningar om att öka antalet anställda i början av 2021.

Även inom tjänstesektorn pekar anställningsplanerna uppåt, men det gäller i huvudsak branscher inom företagstjänster, såsom datakonsulter, arkitekter, tekniska konsulter, PR-konsulter, bemanningsföretag med flera. Däremot har hotell och restaurang fortsatt att dra ned på personal i början av året, liksom resebyråer och researrangörer, som åter fått ta stora smällar av allt hårdare restriktioner kring pandemin som medfört exceptionellt stora försäljningstapp i dessa branscher.

Under helåret 2020 minskade industrins antal anställda med 11 000 och den privata tjänstesektorn drog ned med cirka 68 500, enligt KS. Utfallet enligt nationalräkenskaperna (NR), som inte är helt jämförbart med KS, visar att antalet sysselsatta inom industrin minskade med knappt 13 000 och inom den privata tjänstesektorn med cirka 52 000 under förra året. Redan i vår majprognos förra året räknade vi med att industrins sysselsättning skulle minska i ungefär samma storleksordning (-12 000) och att merparten av fallet under 2020 skulle komma inom tjänstesektorn. Sveriges sysselsättning totalt minskade med 68 000 under 2020 där även en minskning inom byggindustrin och offentlig sektor ingår.

 

[1] För mer information om omläggningen se Statistiknyhet från SCB, ”AKU anpassas till EU:s nya förordning för den sociala statistiken”, 2021-02-23.