Stark BNP-ökning mot krisnivån ett år tidigare
Under andra kvartalet i år steg Sveriges BNP med 0,9 procent från första kvartalet, säsongsrensat. Jämfört med andra kvartalet förra året var uppgången hela 9,7 procent, rensat för kalendereffekter.
Jämförelsen görs alltså mot den kraftigt lägre nivån under inledningen av Covidkrisen förra året. Därefter återhämtade sig i första hand industrin och bidrog till en snabbare återhämtning i svensk ekonomi än flertalet prognosmakare räknat med. Ändå har nivån på Sveriges BNP knappt nått upp till nivån på BNP i slutet av 2019. Det är delar av tjänstesektorn som ännu inte kommit tillbaka till tidigare nivåer medan produktionen i industrin börjat gå sidledes.
BNP-ökningen mellan första och andra kvartalet drevs främst av att fasta bruttoinvesteringar samt hushållskonsumtionen ökade. Investeringar i maskiner och inventarier ökade starkt, men även investeringar i övriga byggnader och anläggningar och bostäder bidrog till uppgången.
Exporten däremot minskade mellan första och andra kvartalet, med 1,1 procent, och drog ned BNP-tillväxten med 0,5 procentenheter. Det var framförallt exporten av investeringsvaror som höll tillbaka varuexporten. Trots den fortsatt starka efterfrågan på investeringsvaror handlar nedgången i exporten andra kvartalet i hög grad om leverans- och produktionsstörningar inom motorfordonsindustrin.
Sett till den starka BNP-tillväxten räknad i årstakt bidrog nettoexporten ändå positivt med nära en femtedel, (1,9 procentenheter av den faktiska BNP-ökningen på 10,2 procent), se diagram till höger nedan. Hushållens konsumtion bidrog mest, med lite mer än det dubbla, dvs. 4,1 procentenheter till BNP-tillväxten i årstakt. Hushållens konsumtion föll brant under andra kvartalet förra året och väntas i år bidra relativt kraftigt till BNP-tillväxten i samband med en återhämtning för konsumtion som hållits tillbaka under pandemin, främst av tjänster, som hotell, restaurang, resor, kultur och nöjen med mera.
