Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 28 maj 2021

Prispress i teknikindustrin

Vid det här laget är det bekant att priserna på många råvaror som stål och metaller skjutit i höjden. Men för teknikindustri så väl i Sverige som i andra länder är det lite annorlunda. För många små och medelstora länder i Europa, men också giganten Tyskland är handelsberoendet högt och konkurrensen likaså.

Bara inom EU27+1UK finns 130 200 teknikföretag med fler än tio anställda. Internationell konkurrens och handelsberoende medför att det är svårt att avvika prismässigt från de priser som råder internationellt.

Då utrikeshandel betyder mycket för Sveriges teknikindustri påverkas prisutvecklingen i hög grad av hur växelkursen utvecklas. I statistiksnurrorna som siffermyndigheter kokar ihop påverkas exportpriser per definition av hur Sveriges växelkurs utvecklats under mätmånaden. Försvagas växelkursen finns utrymme för exportpriser för teknikvaror från Sverige att öka mätt i svenska kronor och vice versa. Sedan snart ett år tillbaka har den svenska kronan stärkts mot framför allt den amerikanska dollarn och i någon mån också mot Euron. Detta har följaktligen fått Sveriges exportpriser i teknikindustri att minska räknat i svenska kronor. Mellan april i fjol och april i år har kronan stärkts med 7,5 procent och exportpriser för teknikindustrin minskat med 5,2 procent.

Så kallade producentpriser (för icke ekonomer är det rätt och slätt försäljningspriser) för teknikindustri består dels av priser på hemmamarknaden i Sverige och dels av priser för exportmarknaden, där den senare utgör den största andelen. Detta medför att växelkurseffekter slår igenom även på producentpriser. Till skillnad från exportpriser som alltså minskat har priser för svensk marknad ökat med 2,2 procent mellan april 2020 och april i år. Nedgången i producentpriser sammantaget har då inte minskat lika mycket som exportpriser utan inskränkt sig till att minska med två procent. Trots att det kanske förefaller finnas utrymme för att öka priserna på den svenska marknaden är detta inte någon gratislunch. Vid stärkt krona pressas nämligen också importpriser räknat i svenska kronor. Konkurrensen från teknikvaror som är importerade till Sverige är inte på något sätt negligerbar.

Vi noterar dock i data för producentpriser för april som presenterades i veckan att det finns ett litet tryck upp på priserna. Boven är en omfattande ökning i råvarupriser. Detta syns särskilt i de produktionsled med hög andel förbrukning av just stål och metaller, dvs. delbranscher inom metallvaruindustrin. Högre upp i förädlingskedjan är pristrycket inte lika högt. Tvärtom är det en ganska omfattande prispress, inte minst inom delar av maskinindustrin och för flera underleverantörer.

Tack och lov kommer naturligtvis råvarupriser att minska

Vi gläds i alla fall åt att råvarupriser kommer, om än inte kollapsa, att börja minska när återhämtningen kommer tappa fart. Detta är erfarenhetsmässigt näst intill en naturlag. Exempelvis medförde konjunkturuppgången hösten 2016-hösten 2018 att exportpriser på varma och kalla coils samt grovplåt från Tyskland sammantaget ökade 30 procent för att därefter minska lika mycket under en knapp tvåårsperiod. Rejäla uppgångar i råvarupriser noterades också innan finanskrisen 2008-2009, följt av kollaps och återhämtning och återigen kollaps efter Eurokrisen år 2011.

Det hinner dock hända mycket elände innan råvarupriser börjar minska och allt pristryck från råvaror går inte att trolla bort med produktivitet eller indexregleringar i affärsavtal. Det blir också en press på vinstmarginaler.

Inflationshot - inte

Inflationshot har det skrivits om en hel del de senaste månaderna. Inflationstakten tilltar närmast slaviskt vid ekonomisk återhämtning och/eller när utbudet inte riktigt hänger med. Vi har därför sett en uppgång i inflationstakten i flertalet länder det senaste halvåret. Detta beror dels på återhämtningen, men också på att vi för närvarande jämför med en virusperiod första halvåret i fjol då det var särskilt svårt att mäta inflation.

Är högre inflationstakt här för att stanna? På den frågan kan man svara både ja och nej, men där det senare svaret dominerar.

Ett sjuttiotal länder plus Euroområdet har i dagsläget inflationsmål, alltifrån Albanien till Zambia. Mycket är investerat i så kallade inflationsmål från penningvårdande myndighet, vanligtvis benämnd centralbank. Skulle målen börja överskridas möts det rimligtvis av hårdare penningpolitik. Vi skulle kunna skriva sida efter sida om penningpolitik, inflationsmål och inflationsförväntningar men till marginell nytta. Så svaret är kort och gott nej, givet att penningpolitiken eller ekonomisk politik generellt inte ”ballar ur”. Samtidigt är det med lite bävan vi ser att det inte behövs mycket till räntehöjning för att sänka många ekonomier mot bakgrund av både privata och offentliga skuldsättningsnivåer.

Skulle man svara ja på frågan om hög inflationstakt är här för att stanna får man koncentrera sig på länder som inte tar målen på allvar eller som tidigare svajat i sin penningpolitik, länder med korrupta ekonomiska politiker inklusive centralbanksledning eller länder som inte har något mål över huvud taget. Venezuela kanske platsar in på den beskrivningen, men knappast Europa och USA.

Se även vår syn på inflationen i vår senaste konjunkturprognos, sidorna 5-6.

 

Fotnot: Det går att konstruera i stort sett vilka växelkursindex som helst. Två vanliga index för Sverige är KIX och TCW som bl.a. Riksbanken tillhandahåller. Teknikföretagen har flera växelkursindex bl.a. ett konkurrensvägt och ett handelsvägt. Skillnaderna mellan olika index är liten.