Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 05 feb 2021

Konjunkturbarometrarna är instabila indikatorer

Mycket intresse och uppmärksamhet riktas fortfarande mot diverse konjunkturbarometrar och andra indikatorer som inköpschefsindex med flera, trots att de visat sig vara instabila som riktmärken för den faktiska utvecklingen.

Konjunkturinstitutets barometer har visserligen samvarierat relativt väl med årstakten i BNP i ett längre historiskt perspektiv. Att barometern samvarierar med BNP-tillväxten betyder att den inte är ett prognosinstrument i strikt mening, för detta krävs att barometern ska vara en ledande indikator. I praktiken skulle man dock kunna hävda att barometern ändå fungerar som ett prognosinstrument eftersom den publiceras månadsvis och med betydligt kortare fördröjning än BNP.

Barometerns toppnoteringar inträffade i samband med att BNP-tillväxten kulminerade åren 2000, 2007 och 2010 (se bilden nedan till vänster). På motsvarande sätt bottnade barometern i samband med att BNP-tillväxten också bottnade i början av 2009 och 2012.

sverige-instabilt-samband-mellan-ki-barren-och-bnp.png

KI-barometern förefaller dock ha tappat en del av sin kvalitativa prognosförmåga de senaste fem åren, särskilt under åren 2016-2019 (se bilden ovan till vänster). Barometern signalerade fortsatt mycket stark ekonomi samtidigt som BNP-tillväxten föll ordentligt; Teknikföretagen spådde under den tiden att ”barometern gradvis skulle anpassa sig till verkligheten” vilket också skedde.

KI-barometern överskattade således systematiskt BNP-tillväxten under åren innan Coronakrisen, även om en tillnyktring skedde mot slutet av perioden. De senaste kvartalen har ett nytt gap öppnats upp, i synnerhet var BNP-tillväxten preliminärt -2,5 procent under Q4 samtidigt som barometern i december nådde normalläget 100. Index 100 skulle alltså kunna tolkas som om ekonomin är tillbaka på en relativt högre tillväxttakt längre tillbaka i tiden, vilket inte stämmer med verkligheten. Det återstår att se om en konvergens sker även denna gång, i så fall med vilken hastighet och i vilken riktning.

KI-barometern kan inte fånga tillväxttakten

Även om KI-barometern har gjort ett hyfsat jobb att gaffla in de kvalitativa aspekterna av konjunkturen, åtminstone fram till de senaste åren, är det sämre beställt med den kvantitativa prognosförmågan. Detta är dock inte så konstigt, som nämns ovan ska barometervärdet 100 spegla normaltillståndet i ekonomin. Det betyder att det är helt rimligt att det kvantitativa sambandet mellan barometern och BNP-utvecklingen förändras i takt med verkligheten.

Teknikföretagen har ett flertal gånger de senaste åren påpekat att den potentiella BNP-tillväxten globalt, liksom i flertalet ekonomier inklusive Sverige, fallit påtagligt och stadigt under lång tid. Bilden ovan till höger visar också att den BNP-tillväxt som är förenlig med värdet 100 i KI-barometern (normalläget), fallit i takt med potentiell BNP-tillväxt. Exempelvis indikerade KI=100 en BNP-tillväxt kring 3,25 procent i mitten av 00-talet. Vid denna tid, när produktiviteten kulminerade efter en lång period av acceleration, var potentiell BNP-tillväxt cirka 3-3,25 procent. I takt med att produktivitets- och den potentiella BNP-tillväxten bromsat har även den tillväxt som enligt KI-barometern är förenlig med normaltillståndet förändrats. Estimatet för potentiell tillväxt gjorde ett tillfälligt skutt i samband med den mycket starka cykliska produktivitetstillväxten under 2018-2019. Bortsett från det indikerar KI=100 nu en BNP-tillväxt kring 1,5 procent, väl i linje med potentiell BNP-tillväxt.

KI-barometern: Lågt förklaringsvärde för tillverkningsindustrin

Konjunkturinstitutets barometer för tillverkningsindustrin presterar i allmänhet sämre än barometern för hela ekonomin; korrelationen mellan barometern och tillväxten i industriproduktionen (se bilden nedan till vänster) är lägre än motsvarande för BNP-tillväxten.

Liksom i fallet med BNP-tillväxten har de kvantitativa implikationerna av KI-barometern förändrats över tid. I takt med att tillväxten i industriproduktionen trendmässigt har avtagit har också den tillväxt som är förenlig med värdet 100 (normaltillståndet) på barometern fallit kraftigt (se bilden nedan till höger). I mitten på 00-talet implicerade KI=100 en produktionstillväxt på 3-3,5 procent. Efter att normalvärdet fallit till cirka -1 procent uppstod motsvarande puckel som i fallet med BNP-tillväxten under åren 2018-2019, en puckel som sedermera sjönk ihop igen.

sverige-ki-barren-och-industriproduktion.png

Konjunkturinstitutets barometrar ger således ofta men inte alltid en god indikation om riktningen i tillväxten, vare sig vi talar om BNP eller industriproduktionen. Emellertid kan man inte dra några välgrundade slutsatser om vilka tillväxttakter som kan förväntas utifrån KI-barometrarna. Dels är implikationerna instabila i det korta perspektivet, men väl så relevant är att sambandet trendar kraftigt över tid i takt med strukturella förändringar i ekonomin.