Konsumentpriserna i mars jämförs alltså mot en ovanligt svag prisutveckling i mars förra året. Lägre priser för el och drivmedel drog då ned inflationstakten ovanligt mycket, med -0,8 procentenheter. Priserna på el och drivmedel i mars i år jämförs alltså mot relativt låga el- och drivmedelspriser i mars förra året. Årets inflationstakt i mars påverkades alltså också av högre boendekostnader, där prisuppgångar på el bidrog särskilt mycket. Trots att priserna på el föll från februari till mars i år låg de högre jämfört med mars förra året.
Inflationstakten kan väntas hoppa upp ytterligare i april, till något över 2 procent. Även när det gäller april kommer priserna jämföras mot ovanligt låga priser motsvarande månad förra året, som i hög grad förklaras av Coronakrisens effekter på konsumtion och prisutveckling. I april 2020 föll KPIF med så mycket som 0,4 procent (se diagram ovan till vänster), vilket avviker kraftigt från historiska mönster.
Priser på drivmedel, kläder, logi och rekreationstjänster avvek då från normala säsongsmönster. I årstakt föll priserna på drivmedel dessutom ovanligt djupt, med 21 procent. Något som dessutom påverkade inflationstakten var att flera delar av KPI inte kunde mätas på grund av att viss konsumtion närmast upphörde till följd av Coronakrisen. SCB saknade exempelvis prisuppgifter för flygcharter, utrikes resor, biljetter till idrottsevenemang, bio och teater. För dessa delar av KPI räknade SCB med samma prisutveckling som genomsnittet för samtliga övriga delar av KPI som kunde beräknas, enligt en särskild "imputeringsmetod".[1]
Fortfarande påverkas konsumtionen av restriktioner som gör att det inte går att mäta vissa priser. I mars imputerades exempelvis 0,8 procent av KPI-korgen eftersom det inte gått att konsumera vissa tjänster och det därmed saknades prisuppgifter för dessa. Så länge restriktioner omöjliggör viss konsumtion och därmed gör att prisuppgifter saknas kommer SCB behöva "imputera" en del av KPI-korgen i någon grad.
Inflationstakten per månad i år kommer i hög grad påverkas av hur konsumentpriserna utvecklades under det onormala fjolåret, då hushållens konsumtionsmönster påverkades markant av krisen. Efter den ovanliga nedgången i april 2020 började konsumentpriserna återhämta sig och jämförelser mot förra årets sommarmånader kommer i år visa en måttligare inflationstakt, sannolikt under 1,5 procent. Inflationstakten föll återigen under hösten förra året, vilket kommer driva upp inflationstakten i någon mån och temporärt även under hösten. Den underliggande inflationen, KPIF exklusive energi, kan ändå väntas ligga kvar och pendla kring de senaste fem årens genomsnitt, dvs. 1,5 procent.
Vi räknar för övrigt med att KPIF i genomsnitt kommer ligga fortsatt under inflationsmålet på 2 procent under helåret 2021. Vi återkommer med vår syn på inflationsutvecklingen både globalt och i Sverige i vår kommande konjunkturrapport i maj.
[1] Se vidare SCB:s beskrivning av metoden ”Särskilda imputeringar under coronapandemin”.
