Detta var den lägsta nivån sedan finanskrisen år 2009. Med en gradvis återhämtning globalt och i Sveriges ekonomi har efterfrågan på arbetskraft ökat. Under tredje kvartalet i år rapporterade 37 procent av företagen brist på arbetskraft i form av det viktade behovet av yrkesarbetare och ingenjörer. Detta är klart över historiskt genomsnitt som är vart femte företag. Notera att det samtidigt betyder att 63 procent inte säger sig ha ett behov.
Tittar vi därutöver än längre bakåt i tiden är nuvarande rapportering relativt beskedlig eller vad sägs om att 66 procent av Sveriges teknikföretag rapporterade brist på ingenjörer första kvartalet 1985 eller 76 procent som hade brist på yrkesarbetare andra kvartalet 1989.
Sedan lång tid tillbaka samvarierar nyanmälda lediga platser som rapporteras till arbetsförmedlingen av teknikindustri med brist på arbetskraft. Detta är knappast förvånande. Sammantaget anmäldes 5460 nyanmälda lediga platser inom teknikindustri under tredje kvartalet. (säsong- och kalenderjusterat). Som vi rapporterade om för någon vecka sedan är fordonsindustrin intresserad av att anställa.
I september noterades här rejält med nyanmälda lediga platser, det högsta antalet sedan år 2016. Hoppet lever om att få ihop fordon framöver. Anmälda lediga platser uppräknat till årstakt i förhållande till antalet anställda i Teknikindustri sammantaget ligger därmed i dagsläget på en andel som vi inte sett sedan 1999-2000 eller precis innan allt barkade åt skogen under IT-krisen 2001-2002. Detta trots att lagen om platsanmälan försvann för fjorton år sedan.
Efterfrågan på arbetskraft är ingen påhittad efterfrågan. Den samvarierar med produktionsnivån, om än med eftersläpning genom institutionella regleringar på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft tilltar ett till två kvartal efter det att produktionsnivån ökat och vice versa. Just nu är det ganska hög efterfrågan, men då produktionsutvecklingen går i cykler och ibland är volatil i teknikindustri kommer bilden vara en annan om ett år.
Ett underliggande arbetskraftsbehov som inte varierar med affärsaktiviteten finns alltid. Detta behov är särskilt högt bland annat när utbildningssystemet inte hänger med, genom chockartad strukturomvandling (som exempelvis materialsubstitution från petroleumbaserade insats- eller komplementvaror till litium/nickel) eller av demografiska faktorer. Det är därför särskilt viktigt att decentraliserade marknadssignaler rörande kompetens och kunskap når trögrörliga offentliga institutioner.
Vi drar till Finland, Frankrike eller Tyskland. Där är det bättre.
Bortsett från att det kan vara lite si och så emellanåt med att få tag i rätt folk av strukturella skäl skiljer sig inte variationer i efterfrågan på arbetskraft i Sveriges teknikindustri från andra tekniknationer i Europa. Vi handlar med varandra, vare sig det är insatsvaror eller slutliga produkter. Det är få medlemmar i Teknikföretagen i Sverige som inte har egna dotterbolag i EU eller köper ”grejor” från andra medlemsländer. EU hänger faktiskt ihop, inte politiskt, men ännu så länge vad gäller marknaden för varor och tjänster. Indirekt hänger därmed också arbetsmarknaden ihop. Indikatorer för efterfrågan på arbetskraft för de flesta EU-länder utvecklas likartat till följd av att affärsaktiviteten utvecklas likartat. Som noteras i diagrammet nedan finns inga substantiella skillnader i Teknikindustri mellan exempelvis Sverige, Tyskland, Finland och Frankrike vad gäller arbetskraft annat än slumpstörningar, psykosomatiska faktorer vid rapportering av data eller i någon mån branschsammansättning.
Fram till 2007 hade Sverige en lag om platsanmälan. Den infördes på 1970-talet som en följd av att styrande politiker (och många akademiska ekonomer) inte tyckte att marknaden kunde leverera korrekt eller tillräcklig information tillgänglig för alla. Lagens efterlevnad var svår att övervaka och än svårare att lagföra i händelse av brott (ungefär lika svårt att bötfälla som att gå mot röd gubbe i trafiken en gång i tiden). Det känns därför lite som en paradox att anmälda platser i dag som andel av antalet anställda är lika hög som den var en gång i tiden när lagen gällde. Marknadsekonomin är lite snillrikare än vad man tror. I dag finns en uppsjö av webbtjänster som Monster eller Linkedin och även Arbetsförmedlingen där arbetskraftsbehov eller arbetsutbud kanske lättare än någonsin kan signaleras. Detta utöver allt annat decentraliserat informationsflöde som karaktäriserar en marknadsekonomi.
Haltande jobbmatematik bakom EU-tullar
EU-kommissionen fastställde antidumpingtullar på varmvalsade rostfria stålcoils från Kina, Taiwan och Indonesien i veckan och hänvisar till att bakgrunden till beslutet är att det räddar 2 350 jobb i stålindustrin i framför allt Belgien, Italien och Finland.
Vår inledande analys är att minst dubbelt så många, eller 4 700, arbetstillfällen kommer i förlängningen förloras i EU:s teknikindustri genom denna åtgärd. En preliminär åtgärd har pågått i över ett år, vilket medfört att importvolymerna från de tre länderna ovan redan i stort sett är borta.
