I denna delbransch (SNI 256) är priserna upp 15,5 procent jämfört med ett år sedan (aug/aug) och 15 procent jämfört med januari i år. För teknikindustri sammantaget är motsvarande siffror 3,4 procent respektive 4,7 procent. Ju längre fram i förädlingskedjan desto mindre slår erfarenhetsmässigt råvarupriser igenom. Priser för teknikindustrin sammantaget har därutöver påverkats av en svagare kronkurs, som enligt vedertagen metod per automatik ökar exportpriser räknat i SEK.
Är denna prisutveckling unik för Sverige? Nej. Systematiken att mäta priser är harmoniserad inom hela EU (och i någon mån även mellan EU och USA). Då merparten av stål och metaller handlas på en global marknad möter användare av dessa i stort sett samma världsmarknadspris. I Tyskland och USA noteras samma mönster som i Sverige, såväl nu som under tidigare boom i priser på rå- och insatsvaror. Men i dessa två länder är prisökningarna inte riktigt lika höga som i Sverige.
Varmt i ugnen
Enligt Destatis, Tyskland statistikmyndighet, har exportpriset för belagd Alu-Zn >600 mm nått 1 550 Euro per ton, upp från 774 Euro per ton i augusti i fjol. Varmvalsat platt (ej överdragen eller pläterad) >600 mm har ökat från 430 Euro per ton till 830 Euro per ton det senaste året. Båda exempel visar alltså omkring ett fördubblat pris och en prisnivå klart över genomsnittet de senaste åren. Kommer dessa exportpriser från Tyskland återigen ha fördubblats till nästa år vid den här tiden?
Nej, självfallet inte. Efterfrågan för användare av stål och metaller, d.v.s. teknikindustri globalt, förväntas bli successivt knaggligare efter ett ganska starkt uppsving som följd av att virus i någon mån har klingat av. På de prisnivåer vi ser för tillfället kommer det också klia i fingrarna för ståltillverkare att blåsa på i ugnarna och för många företag som utvinner metaller att gräva djupare i backen. Därutöver sätts också vanligtvis någon form av substitutionsprocess igång till andra material.
Data för global råstålsproduktion i augusti som kom här i veckan visar att det rullar rätt bra. Exkluderas Kina, med remarkabel tillbakagång i råstålsproduktion sedan april i år, ökade global produktion med en miljon ton säsongs- och kalenderjusterat jämfört med juli i år. Av de större länderna exklusive Kina är det bara två där råstålsproduktionen i augusti i år ligger lite lägre än under den nära nog glödheta månaden augusti 2018. Hörsägen säger att stålproducenter nu i lite större omfattning börjar höra av sig till användare av stål efter att det tidigare i år tutat upptaget i telefonluren när användare hört av sig till diverse producenter. Nu är det ändå lite osäkert vad gäller timingen i efterfrågan på råvaror. Som vi rapporterat tidigare vet ju inte fordonsindustrin och inte heller någon annan exakt när de ska få till det med elektroniken.
100 procent eller 1,4
Sveriges inflationstakt, vanligtvis uttryckt enligt konsumentprisindex, visar naturligtvis lite annorlunda utveckling än priser på stål. Tittar vi på KPI med fast ränta exklusive energi var inflationstakten 1,4 procent i augusti i år eller som genomsnittet sedan år 2015.
Det är bra att särskilja på förändringar i relativa priser jämfört med förändringar i den allmänna inflationstakten, vilket vi påpekade förra veckan. Tar vi en titt i det internationellt överenskomna dataunderlaget för utrikeshandelsstatistik finner vi över 12 000 varor som kan passera gränserna eller alltifrån armbandsur till överspänningsskydd och löständer däremellan. Därutöver har vi kanske några tusen olika tjänster som tillhandahålls. Här och där och då och då hittar vi alltid omfattande prisökningar på enskilda varor och tjänster, likväl som vi hittar det motsatta.
Köp till midsommarsillen - sälj till kräftpremiären
En del användare av stål och metaller har lyckats förhandla till sig högre priser av kund, andra kanske har lyckats få in någon form av indexering i sina affärskontrakt eller tagit fram sitt allra bästa pokeransikte i förhandlingsspelet med leverantörer av råvaror. Finns det något annat sätt att kompensera sig för nära nog hiskeliga prisökningar på råvaror, stål och metaller? Ja kanske, om man tänker på finansiell portföljvalsteori. Vale, BHP, RioTinto och Anglo American visar i dagsläget vinster så man rodnar, likaså är vinstmarginaler för många ståltillverkare högre än någonsin. En peng över för en fattig och liten råvaruanvändare skulle kunna kastas in i en aktieportfölj bestående av råvaruproducenter. På så sätt kan användare få med lite av en börsuppgång eller någon utdelningskrona från dessa producenter.
Bli aldrig kär i aktier, särskilt cykliska sådana. Kliv på och kliv av i tid. Hur var det nu igen? Man köper på toppen och säljer på botten. Nej, nu blev det fel.
Fotnot
Som följd av bl.a. fallande järnmalmspriser har aktiekurerna för Vale, BHP, RioTinto och Anglo American minskat sedan augusti. Satsade man en slant på dessa fyra företag den 21 september i fjol kan värdestegringen ha blivit 66,5 procent räknat i svenska kronor till och med 9 september i år beroende på exakt portföljsammansättning. Därutöver har också börskurserna för sexton globala ståltillverkare som Teknikföretagen följer börjat svikta. Att VV,GM,Toyota,Hyundai/Kia m.fl. shoppar aktier i globala råvaruföretag till den milda grad att de får ett avgörande inflytande i råvaruföretagens affärsstrategier kan kanske vara en mindre lyckad strategi.
SNI är standard för svensk näringsgrensindelning. Intensiva användare av stål och metaller återfinns statistiskt i näringsgrenarna SNI 255 och 256.Dessa sifferkoder gäller även för hela EU. Motsvarande koder i USA är NAICS 3321,3327.
Handelskoderna för exportpriser på stål från Tyskland utgörs av 721061 för Alu-Zn och 720838,720839 för varmvalsade platta 0,5-3,75 mm. Tillbakagången i Kinas råstålsproduktion kan få en inverkan på världsmarknadspriset. Förvånansvärt lite av Kinas stål hamnar dock utanför rikets gränser.
Konsumentprisutvecklingen i Sverige, vanligtvis beräknad utifrån KPI, kan justeras på olika sätt. Då Riksbankens eventuella förändringar i styrräntan kan återspeglas i KPI finns ett mått KPIF, där F står för fast ränta. Eventuella ränteeffekter på bolåneräntor exkluderas i detta mått. KPIF kan också exkludera energipriser då dessa emellanåt kan vara särskilt volatila.
