Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 26 feb 2021

Double-dip även i Sverige

SCB överraskade med att redovisa en nedgång i Sveriges BNP mellan tredje och fjärde kvartalet förra året, se diagram en bit ned till vänster. Visserligen räknade vi med denna double-dip i vår konjunkturbedömning i november, men därefter har SCB:s snabbindikator för BNP-tillväxten visat en motsvarande uppgång fjärde kvartalet, som alltså gav en felaktig bild av utvecklingen. Nedgången från tredje kvartalet uppgick till 0,2 procent, i stället för en uppgång med 0,5 procent enligt den senaste BNP-indikatorn.

Observera att SCB nu har reviderat upp BNP-tillväxten för tredje kvartalet i fjol, vilket höjde nivån på BNP jämfört med den preliminära BNP-indikatorn. Det medförde att BNP-fallet under helåret 2020 inte blev djupare än 2,8 procent.

De fortsatta restriktionerna i Sverige i början av 2021 kan väntas hålla tillbaka framför allt konsumtionen av tjänster på samma sätt som under fjärde kvartalet. Vi räknar med att Sveriges BNP kan komma att minska ytterligare något under första kvartalet i år från föregående kvartal.

Exporten fortsatte upp fjärde kvartalet efter rekylen tredje kvartalet från den djupa nedgången andra kvartalet. Det var främst tjänsteexporten som bidrog till ökningen, men även varuexporten som främst drogs upp av en fortsatt ökning för investeringsvaror samt insatsvaror. Den totala exportens nivå understeg ändå motsvarande nivå fjärde kvartalet 2019. Tjänsteexporten fortsatte sin klättring upp då utländsk konsumtion i Sverige steg något ytterligare från tredje kvartalet. Nivån på tjänsteexporten totalt låg ändå drygt 4 procent under nivån innan raset för tjänsteexporten under andra kvartalet i fjol.

Sammantaget bidrog exportnettot med 0,8 procentenheter till BNP-utvecklingen. Det som drog ned BNP fjärde kvartalet i årstakt var främst hushållens konsumtion, men även lagerförändringen, se diagram till höger nedan. Den offentliga konsumtionen var oförändrad och påverkade alltså inte BNP-tillväxten. Nedgången motverkades av ett positivt bidrag från nettoexporten, då importen minskade mer än exporten i årstakt. BNP minskade med 1,7 procent i faktiska tal, och med 2,2 procent kalenderkorrigerat, jämfört med fjärde kvartalet 2019.

doubledip-aven-i-sverige.png

Den minskade konsumtionen och svaga investeringar speglar svag inhemsk efterfrågan som håller tillbaka importtillväxten. En gynnsammare utveckling för varuexporten gjorde att nettoexporten bidrog relativt starkt positivt till BNP-förändringen.

Som vi rapporterat tidigare minskade industriproduktionen med 4,5 procent i fjol i Sverige enligt månadsvisa produktionsvärdeindex. Första halvåret var minskningen åtta procent och andra halvåret en procent mätt i årstakt. Enligt nationalräkenskaperna som presenterades den 26 februari minskade industriproduktionen med 6 procent i fjol. Metoderna mellan de två källorna har syftet att vara harmoniserade. Men det är ändå en del skillnader. I nationalräkenskaper mäts produktionen som förädlingsvärde i fasta priser där man rensar för prisutvecklingen dels för produktionsvärdet, dels för värdet av inköpta varor och tjänster.

I fjol var metoden för att skatta förädlingsvärdet särskilt struligt då merparten av förädlingsvärdet är lönekostnader som påverkades av diverse korttidsarbete och subventioner av lönekostnader. Produktionsvärdet är bara ett värde rensat för prisförändringar. Allt detta är kanske av akademiskt intresse. Hur som helst minskade produktionen och nu handlar det ”bara” om att försöka få igång tillväxten ytterligare. Men det är fortfarande skakigt på virusfronten och bakslag kan mycket väl dyka upp framöver.