Så gott som samtliga branscher i näringslivet och hushållen har bidragit till fallet. Endast ett fåtal branscher visar en uppgång i efterfrågan hittills i år. Deras förväntningar om fortsättningen pekar dock nedåt. Endast massaindustrin förväntar sig ökad orderingång i närtid och dagligvaruhandeln fortsatt ökad försäljningsvolym. Dess konfidensindikator fortsatte upp i april och till den högsta nivån någonsin, se diagram nedan till höger. Hushållen har till synes bunkrat dagligvaror inför risken att hamna i karantän om man smittats av covid-19.
Även datakonsulternas konfidensindikator föll kraftigt i april, se diagram till höger ovan. En radikal omsvängning skedde i företagens anställningsplaner. Nu förväntar sig hela 60 procent av företagen att antalet anställda kommer minska de närmaste månaderna, att jämföra med en andel på 18 procent i mars. Då ökade fortfarande antalet anställda i branschen, i 30 procent av företagen. Denna bransch som under den senaste högkonjunkturen hade enorm brist på arbetskraft i över 80 procent av företagen då bristen var som högst. Nu rapporterar endast 15 procent av företagen personalbrist. Även arkitekter och teknikkonsulter visar en historisk ökning i andelen företag som räknar med minskat antal anställda, från 22 procent i mars till 57 procent i april. Dessa branscher utgör tunga leverantörer till inte minst exportindustrin, vars efterfrågan också rasat i samband med coronapandemin.
I Konjunkturinstitutets barometer ombeds företagen att göra en kvalitativ skattning av antalet anställda det kommande kvartalet. Nu planerar hela 52 procent av företagen i industrin att minska antalet anställda och låga sex procent att öka antalet. Detta är det sämsta utfallet sedan serien startade år 1978, det vill säga även sämre än det tidigare sämsta utfallet under 1990-tals krisen flöjt av finanskrisen år 2009. Detta gäller för övrigt också teknikindustri och hela tjänstesektorn.
Företag inom både industrin- och tjänstesektorn har i stor omfattning ansökt om och börjat utnyttja möjligheterna till stöd för korttidsarbete sedan det tillfälliga systemet sjösattes för några veckor sedan. Systemet (nuvarande och den tidigare beslutade) är tänkt att försöka mildra en reducering i antalet anställda vid en ekonomisk nedgång. Inget hindrar förstås företagen att använda sig av både korttidsarbete och en omfattande reduktion av antalet anställda, vilket kan förklara en del av utfallet i barometern om företagens planer att minska antalet anställda. De kvalitativa svaren i barometern säger dock inget om i vilken omfattning företagen väntas dra ned på personal. Företagen svarar endast om antalet anställda förväntas öka eller minska eller vara oförändrat. Det kan också vara så att företagen inte ser någon som helst ljusning i affärsläget i nuläget, vilket utfallet i planerad produktion indikerar. Ändå är det lite förvånande att anställningsplanerna blivit så dramatiskt negativa mot bakgrund av att så många företag börjat utnyttja systemet med korttidspermitteringar. Vi står hur som helst inför en snabb ökning av arbetslösheten och kan bara hoppas på att vi inom kort får någon sorts återgång till i alla fall ett halv- eller kvartsnormalt affärsläge. Skulle en återgång dröja alltför länge kan effekterna bli förödande.
Undantag
Inom industrin förväntar sig samtliga branscher att efterfrågan kommer att vika under de närmaste månaderna, med ett undantag, massaindustrin, se diagram nedan. Även historiskt sett har just denna bransch kunnat stå emot kraftiga konjunkturnedgångar jämfört med övrig industri. Något som numera gynnar branschen är hållbarhetstrenden, där man alltmer går från plast- till pappförpackningar. Kraftliner används främst till ytskiktet i förpackningar som wellpapp och har en renhet som lämpar sig väl för livsmedelsförpackningar, men även exempelvis varor för e-handel, elektronik samt farligt gods och industriprodukter. Sveriges massaindustri har en konkurrensfördel med tillgång till barrskog som ger en stark långfibrig jungfrumassa som krävs för denna kraftliner. Uppgången för e-handeln har också bidragit till ökad efterfrågan på pappersmassa. Den nuvarande uppgången för livs- och läkemedel kan spä på efterfrågan på förpackningar för dessa varor. Även efterfrågan på hushålls- och toalettpapper har fått ett uppsving i dessa coronatider.
Inom övrig industri faller dock efterfrågan kraftigt för flertalet branscher. Exempelvis räknar nu så gott som samtliga företag inom motorfordonsindustrin, 94 procent, med minskad orderingång under andra kvartalet. Maskinindustrin ligger inte långt efter, där 80 procent av företagen räknar med orderminskning, se diagram ovan (diagrammet visar nettotal, dvs. andelen företag som svarat att orderingången ökar minus andelen som svarat att den minskar).
Utfallet i olika undersökningar som barometrar eller preliminära så kallade inköpschefers index som också presenterades i veckan visade i flera länder det sämsta utfallet sedan mätningarna startade. Samtidigt planerar nu i alla fall fordonsindustrin, inte bara i Sverige utan också alltifrån Indien till Martorell och Charleston, för en återstart från slutet av april eller under maj. Även om global fordonsproduktion inte på flera år kommer tillbaka till fjolårets produktionsnivå på 92 miljoner enheter kan rimligtvis barometersiffror här och där mot slutet av andra kvartalet komma att se lite bättre ut än under mars-april.
Överraskande uppgifter från SCB
För första gången publicerade SCB i dag, den 24 april, effekter på näringslivets försäljning under en enskild månad (mars i år), baserat på preliminär statistik ur momsregistret kompletterad med data från produktionsvärdeindex (PVI). Observera att uppgifterna är varken fastprisberäknade eller kalenderkorrigerade (ej korrigerade för olika antal arbetsdagar mellan mars i år och mars förra året). SCB bedömer att statistiken ändå håller hög kvalitet för hela näringslivet och delaggregaten varuindustri och tjänster. För enskilda branscher är osäkerheten större. Publiceringen sker utanför ordinarie produktion med anledning av det stora intresset för coronakrisens effekter på ekonomin.
Försäljningssiffrorna är överraskande starka för mars trots coronakrisens dramatiska effekter på vissa branscher med start den månaden. Totalt ökade försäljningen i näringslivet med 1 procent jämfört med samma månad förra året, alltså i löpande priser. Varuproducenters försäljning ökade med 1 procent i mars medan tjänsternas försäljning ökade med 2 procent.
För branscher som i första hand drabbades av coronakrisen föll dock försäljningen dramatiskt i mars jämfört med mars förra året. Resebyråernas försäljning föll med 60 procent, hotell och restauranger med 37 respektive 23 procent. Flygbranschen backade med 49 procent. Samtidigt gick det framåt för andra branscher, som dagligvaruhandeln vars försäljning steg med 9 procent.
Tillverkningsindustrin totalt ökade med 4 procent. Vi utgår från att det var ett fåtal branscher som drog upp totalsiffran för industrin, vilket bland annat KI-barometern indikerat.
Coronakrisen gav stort utflöde ur arbetskraften
Coronakrisens effekter på arbetsmarknaden syns nu allt tydligare i hårda data, senast i veckan i SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) för mars. AKU speglar ett genomsnitt för varje månad och fångar alltså in de växande effekterna på arbetsmarknaden av coronakrisen under andra halvan av mars. Effekterna kommer att synas än tydligare i AKU för april.
AKU för mars visar en signifikant minskning av antalet personer i arbetskraften för första gången sedan finanskrisen. I synnerhet minskade antalet unga i arbetskraften, mellan 15 och 24 år, med 77 000 personer i mars. Även antalet i arbetskraften upp till 54 år minskade. Däremot märks ännu en fortsatt ökning av äldre i arbetskraften, mellan 55 och 74 år. Totalt sett minskade antalet personer i arbetskraften med 76 000 personer jämfört med mars förra året och det var främst inrikes födda som stod för minskningen. Under de senaste åren har inflödet av utrikes födda till arbetskraften ökat, men samtidigt har arbetslösheten ökat främst bland utlandsfödda.
Att i första hand yngre lämnade arbetskraften i mars förklaras sannolikt av att de varit tillfälligt anställda i branscher som drabbades i första ledet av coronakrisen, såsom hotell och restaurang eller detaljhandeln.
Antalet arbetade timmar per vecka minskade också relativt kraftigt under senare delen av mars samtidigt som antalet sysselsatta som varit helt frånvarande från arbetet ökade, främst på grund av sjukdom, permitteringar och arbetsbrist. Antalet arbetade timmar minskade totalt med hela 4,9 procent jämfört med mars förra året, kalenderkorrigerat.
Bland branscher minskade antalet faktiskt arbetade timmar markant inom främst hotell och restaurang, personliga och kulturella tjänster, transport, men också inom tillverkning av verkstadsvaror och i industrin totalt sett. Nedgången i arbetade timmar för hotell och restaurang uppgick till nära 22 procent och för industrin till drygt 10 procent jämfört med mars förra året. Siffrorna för april kan väntas visa en ännu större nedgång.
AKU för mars fångar i viss mån även en nedgång i antalet sysselsatta, även om det stora antalet varsel under andra halvan av mars ännu inte hade realiserats i faktiska uppsägningar. Sysselsättningen minskade med 0,8 procent i mars jämfört med motsvarande månad 2019. En betydligt större nedgång kan väntas i april och under hela andra kvartalet.
