Medlingsinstitutet, som ansvarar för lönestatistiken, har nyligen även presenterat rapporten ”Pandemin och löneutvecklingen” för att klargöra olika effekter. I sin senaste lönebildningsrapport beskriver även Konjunkturinstitutet motsvarande.
I denna text beskriver vi löneutvecklingen inom teknikindustrin. Redogörelserna för olika effekter bygger främst på de ovan nämnda publikationerna.
Konjunkturlönestatistiken – kraftig inbromsning sedan april
Enligt konjunkturlönestatistiken har löneutvecklingen för arbetare legat i princip stilla i årstakt under perioden april t.o.m. juli 2020. Detta enligt serierna exklusive övertid. Inkluderas övertiden noteras en minskning på ca en procent – till följd av att övertiden minskat. För tjänstemän noteras samtidigt en löneutveckling på närmare en procent enligt uppgifterna exklusive rörlig ersättning. Inkluderas rörlig ersättning uppgår ökningen till ca 0,3 procent. Att utvecklingen inklusive rörliga ersättningar utvecklats svagare beror helt enkelt på kraftigt minskade rörliga ersättningar till följd av pandemins effekter på verksamheten.
Utvecklingen med obefintlig löneökningstakt för arbetare stämmer väl överens med den förväntade med anledning av att befintliga kollektivavtal prolongerades så att de fortsatte gälla efter att de löpte ut sista mars 2020. För tjänstemän framstår den samtidigt som aningen hög med tanke på de prolongerade avtalen. Årstakten påverkas dock rent statistiskt uppåt av löneökningar utöver avtalen under det senaste året men under månaderna innan pandemin.
Andra generella faktorer som påverkar statistiken är enligt Medlingsinstitutet olika sammansättningseffekter på grund av uppsägningar. Främst på grund av att många visstids- och timanställda med lägre löner fått lämna företagen samtidigt som högavlönade tillsvidareanställda i större utsträckning behållit sina anställningar. Denna effekt bedömer vi dock som betydligt mindre inom industrin än inom diverse tjänstesektorer (som exempelvis handel, hotell och restaurang). Inom industrin är dock effekten något större för tjänstemän än för arbetare på grund av den relativt sett större lönespridningen där.
Ytterligare en effekt som skulle kunna påverka lönestatistiken är korttidspermitteringarna – vilka varit omfattande under perioden. En effekt av dessa är att arbetstiden minskat betydligt mer än lönen. Korttidspermitteringarna påverkar samtidigt inte konjunkturlönestatistiken eftersom Medlingsinstitutet håller effekterna av dem utanför statistiken.
Ökad sjukfrånvaro är ytterligare en effekt av pandemin. Även sjukfrånvaron påverkar arbetstiden mer negativt än lönen eftersom personer som är sjukfrånvarande får sjuklön av arbetsgivaren de första 14 dagarna. Inte heller detta påverkar dock konjunkturlönestatistiken eftersom sjuklönen inte ingår i statistiken enligt dess definition.
Arbetskostnadsindex – kraftigt minskande arbetskraftskostnader
En annan källa för att följa löneutvecklingen är SCB:s arbetskraftskostnadsindex (AKI). Såväl lön som total arbetskraftskostnad inklusive arbetsgivaravgifter enligt lag och avtal kan följas med hjälp av denna källa.
Löneutvecklingen 2020 överensstämmer väl med uppgifterna enligt konjunkturlönestatistiken (inklusive övertid respektive rörliga ersättningar) vilket är naturligt eftersom AKI baseras på just dessa uppgifter. Utvecklingen för de totala arbetskraftskostnaderna är samtidigt klart annorlunda än för löneutvecklingen. På arbetarsidan kan vi notera en minskning på drygt 5 procent i årstakt under perioden april t.o.m. juli. Motsvarande på tjänstemannasidan är en minskning på nästan 1 procent.
Huvudförklaringen till de sjunkande totala arbetskraftskostnaderna enligt AKI är statens övertagande av arbetsgivarnas sjuklöneansvar hittills under april t.o.m. juli. Principen för denna krisåtgärd är att företagen fortsätter att betala ut sjuklöner som vanligt, men blir krediterade för kostnaden på arbetsgivaravgiften. Detta via skattekontot. Därmed blir effekterna stora. Delvis, men i mindre utsträckning, förklarar också de tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifterna.
Nationalräkenskaperna – kraftiga effekter av korttidspermitteringar
Utvecklingen enligt nationalräkenskaperna (NR) påverkas i stor utsträckning av såväl korttidspermitteringar som ökad sjukfrånvaro. Speciellt effekten av korttidspermitteringarna är betydande eftersom faktisk lönesumma och faktiskt antal arbetade timmar används när timlöneutvecklingen beräknas enligt NR. Som vi nämnt tidigare är effekten för korttidspermitterade att arbetstiden minskar betydligt mer än lönen, vilket leder till en kraftigt ökad timlön. Bolagen får samtidigt en del av permitteringslönen ersatt av staten som en direkt utbetalning från Tillväxtverket.
Under andra kvartalet 2020 ökade lönen per timme enligt NR med drygt 13 procent inom teknikindustrin. Huvudförklaringen till den kraftiga ökningen är just korttidspermitteringarna även om också förhöjd sjukfrånvaro påverkar i viss utsträckning. Därutöver påverkar övriga effekter vi redogjort för ovan.
De totala arbetskraftskostnaderna per timme enligt nationalräkenskaperna ökade samtidigt med ”enbart” 8 procent. En förklaring till skillnaden är statens övertagande av arbetsgivarens sjuklöneansvar vilken sker i form av en kreditering på arbetsgivaravgiften.
Löneutvecklingen enligt NR påverkas i sådan utsträckning av krisåtgärderna att uppgifterna inte är relevanta för att beskriva den underliggande löneutvecklingen. När NR-data används för jämförelser mellan länder är det dessutom centralt att ha i åtanke att permitteringssystemen är utformade på olika sätt i olika länder, vilket inverkar olika på timlönen enligt nationalräkenskaperna. Den främsta skillnaden består i att stöden i vissa andra länder betalas ut till arbetsgivaren, på motsvarande sätt som i Sverige. I andra länder, däribland i Finland och Tyskland, betalas de istället ut till arbetstagarna – vilket gör att lönen per timme inte ökar på motsvarande sätt som i Sverige. Därmed blir det därmed svårt att göra relevanta jämförelser mellan länder för 2020.
Sammantaget
Den övergripande slutsatsen vi drar är att man bör vara medveten om hur statistiken påverkas av olika pandemiåtgärder vid analys av löneutvecklingen. Dessutom att konjunkturlönestatistiken (snarare än NR) bör användas för att följa den underliggande löneutvecklingen eftersom effekter av korttidspermitteringarna hålls utanför denna statistik. Utvecklingen med en kraftigt inbromsad löneökningstakt stämmer även väl överens med den förväntade med anledning av de prolongerade kollektivavtalen.
Företagen inom industrin har i stor utsträckning drabbats av nedstängningar och minskad efterfrågan till följd av pandemin. Därmed är det nu avgörande att höstens avtalsrörelse resulterar en fortsatt återhållen löneökningstakt – även innebärande att ökningstakten i Sverige inte bör överstiga den i viktiga konkurrentländer.
