Kontakta oss Avtal 2020 Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 20 nov 2020

Nytt bakslag för Coronatyngda tjänstebranscher

Försäljningen inom tjänstebranscher som särskilt påverkats av Coronakrisen har försämrats i november enligt Konjunkturinstitutets extraundersökning[1] bland företag, som gjordes under 9-11 november. Jämfört med den förra mätningen i mitten av oktober har omsättningen minskat mer än normalt för en ökad andel av företagen inom handeln och fler tjänstebranscher till följd av Coronakrisen. Redan i oktober visade flera tjänstebranscher en försämrad omsättning på grund av krisen.

Då vi närskådade KI:s förra extraundersökning i oktober framgick tydligt att branscher som särskilt påverkats av restriktioner kring resande, folksamlingar etc. är fortsatt hårt påverkade, som hotell och restaurang och resebyråer och researrangörer. Ljusningen i augusti blev kortvarig för exempelvis hotell, då nästan hela branschen rapporterade lägre omsättning än normalt i oktober. I november har samtliga företag inom branscher rapporterat svagare försäljning än normalt, varav hälften hade 76-100 procent lägre omsättning än normalt. KI har räknat ut ett medelvärde för hela branschen som visar att omsättningstappet ökat med drygt 10 procentenheter i november och att tappet nu är på nästan 70 procent jämfört med normalt. Restaurangbranschen har klarat sig relativt bättre, med ett tapp i november på 40 procent jämfört med normalt, men kan förväntas påverkas mer negativt framöver av de betydligt hårdare restriktioner som regeringen nyligen annonserat, om bland annat förbud om alkoholförsäljning efter klockan 22 samt begränsning av folksamlingar till 8 personer.

Även inom handeln är det nu en större andel företag som rapporterat mindre försäljning än normalt jämfört med oktober, med andra ord 47 procent av företagen jämfört med 43 procent i den förra undersökningen. Dessutom är det nu en större andel företag som svarar att tappet är mellan 25–50 procent istället för som tidigare mellan 1–25 procent jämfört med normalt.

En annan bransch som nu får ett bakslag är resebyråer och researrangörer. Ett större tapp i försäljningen märks redan i början av november, då en ökad andel av företagen, 81 procent jämfört med knappt 70 procent i oktober, rapporterat en minskning av försäljningen med mellan 76 och 100 procent.

En annan, och dessutom stor del av tjänstesektorn som påverkats kraftigt negativt av Coronakrisen är företagstjänster. Dit hör bland annat bemanningsbranschen, som också visar ett större tapp i november jämfört med oktober. Nu har 3/4 av företagen mer eller mindre lägre omsättning än normalt jämfört med cirka hälften i förra undersökningen. Ett annat exempel inom företagstjänster är tekniska konsulter, som ännu visar stor påverkan av krisen. Omkring 60 procent av företagen inom branschen rapporterade lägre omsättning än normalt i november.

Den kraftigt nedtryckta försäljningen inom flera av de nämnda branscherna har medfört relativt stora personalneddragningar, trots årets mer generösa system för korttidspermitteringar. SCB:s Kortperiodiska sysselsättningsstatistik för tredje kvartalet som kom i veckan visar att antalet anställda inom hotell och restaurang minskat med 19,3 procent, motsvarande drygt 35 000 färre anställda jämfört med tredje kvartalet i fjol. Inom arbetsförmedling, bemanning uppgick fallet till 18,4 procent, dvs. drygt 18 000 färre anställda. Inom kultur, nöje och fritid uppgick minskningen till 21,9 procent, motsvarande nära 10 000 färre jobb. Resebyråer och researrangörer har också minskat kraftigt i förhållande till branschens totala antal anställda, en minskning med cirka 1700 jobb tredje kvartalet jämfört med tredje kvartalet förra året. Under 2019 uppgick antalet anställda i denna bransch till drygt 8000.  

Ännu en tjänstebransch som påverkats relativt kraftigt av restriktioner kring pandemin är transporter och magasinering, som hade omkring 10 000 färre anställda tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal förra året.

Även företagstjänster har drabbats av kraftigt minskad efterfrågan under 2020, men hittills har flertalet delbranscher klarat att behålla arbetskraft relativt väl under krisen. Undantaget är som nämnts bemanningsbranschen, som minskat personalstyrkan relativt kraftigt. Sammantaget står de branscher som klassas till företagstjänster för cirka 30 procent av det totala antalet anställda inom den privata tjänstesektorn.

Som följd av de hårdare restriktioner som regeringen nu infört kring pandemin räknar vi med att sysselsättningen kommer att minska ytterligare, framför allt inom tjänstebranscher som redan tvingats dra ned på personal relativt mycket på grund av restriktioner (se vidare Teknikföretagens högaktuella konjunkturbedömning från 19 november).

Industrin har kunnat behålla personal i högre utsträckning hittills under krisen, mycket tack vare stödet för korttidspermitteringar. Totalt sett hade antalet anställda minskat med knappt 19 000 inom industrin under tredje kvartalet jämfört med tredje kvartalet 2019. Störst neddragningar inom industrin står teknikindustrin sammantaget för, med drygt 14 000 färre anställda tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Det är också teknikindustrins produktion som fallit djupast under Coronakrisen jämfört med industrin i övrigt.

Vi bedömer att antalet anställda inom teknikindustrin i år minskar med tre procent. En stor del av anpassningen i antal anställda (drygt hälften) har skett genom minskat antal anställda på viss tid. Detta som en följd av regler för korttidsarbete samt som en följd av normalt tillvägagångssätt i sämre tider. Normalt tillvägagångssätt innebär att antal inhyrda reduceras först, därefter anställda på viss tid och i sista hand anställda tillsvidare.

Produktivitetstillväxten blir starkt negativ i år eller omkring 20 procent per anställd (ej per timme) enligt kortperiodisk sysselsättningsstatistik. Detta är naturligtvis inte hållbart. Även om vi låtsas att andra kvartalet i år aldrig inträffat och hoppar över detta kvartal, det vill säga produktionstillväxten blir ett genomsnitt av första, tredje och sista kvartalet i år, minskar produktivitetstillväxten med omkring 12 procent. Årets produktivitetstillväxt hamnar därmed i samma härad som under finanskrisen år 2009, på minus 23 procent per anställd. Den följdes av en produktivitetstillväxt på 31 procent året därefter, vilket troligtvis inte blir fallet denna gång.

Över tid behöver produktivitetstillväxten i Sveriges teknikindustri öka någonstans mellan 2-3 procent i genomsnitt per år. Framöver behövs således någon form av produktivitetsmirakel för att hämta in årets tapp. Årets produktivitetsförluster i volymer har i någon mån maskerats av monetära faktorer i form att statliga subventioner vid korttidsarbete. Visserligen blir det en form av förlängning av detta system framöver, men på sikt behöver utvecklingen gå den hårda vägen. Har vi tur blir det en produktionstillväxt vi bara kan drömma om i dagsläget och med eller utan en anpassning av arbetsstyrkan beroende på styrkan i en återhämtning. Blir en produktionsuppgång svag och utdragen behöver arbetsstyrkan reduceras såtillvida än mer statliga subventioner pytsas in på arbetsmarknaden. Av förklarliga skäl vet vi inte exakt vad som komma skall, då vi är i händerna på vad myndigheter och politiker hittar på i Sverige och på våra exportmarknader. Här har vare sig Teknikföretagen eller våra medlemmar full eller önskvärd kontroll över politiken.

 

[1] Konjunkturinstitutet har ställt extra frågor sedan maj i år till de drygt 5 500 företag som ingår i Konjunkturbarometern för att samla ytterligare information om Coronapandemins påverkan på näringslivet. Dels om hur företagens omsättning har påverkats de senaste två veckorna samt hur de bedömer risken för att deras verksamhet kommer att behöva avvecklas.