En betydande del av industrins förädlingsvärde utgörs av tjänsteproduktion bland industrins leverantörer. Under 2015-2017 ökade dessutom industrins multiplikatorer, vilket innebär att en ökning av produktionen inom industrins kärnverksamhet gav ett ännu större positivt genomslag på produktionen bland industrins leverantörer av varor och tjänster. Industrin skapade dessutom 25 000 nya jobb mellan 2015 och 2017, varav större delen bland sina tjänsteleverantörer.
Hur får man med även det värde som skapas hos leverantörerna?
För att kunna fånga upp såväl de direkta som indirekta effekterna av industriell verksamhet har vi utgått från SCB:s input-output-data (I/O). Direkta och indirekta effekter visar den förädlingsvärdekedja som behövs för att leverera industrins produkter för slutlig användning bland konsumenter och företag. Den direkta effekten avser det sista steget i produktionskedjan, den indirekta de tidigare stegen.
De senaste I/O-siffrorna bygger på de nya och reviderade beräkningar av nationalräkenskaperna som SCB gjort för 2015 t.o.m. 2017 baserade på mer detaljerad information om olika branschers insats- och produktionsstrukturer. Denna nya information redovisas med heldragna linjer i diagrammen nedan. Även SCB:s tidigare presenterade input-output-statistik visas med streckade linjer i diagrammen. Detta för att möjliggöra en längre tillbakablick än t.o.m. 2015. I samtliga fall där begreppet Industrin används avses såväl gruv- som tillverkningsindustrin.
Har industrins andel av Sveriges BNP varit fortsatt stabil under de senaste åren?
SCB:s nya siffror visar alltså att industrins andel av BNP stabiliserades under åren 2015-2017 kring 20 procent. Enligt SCB:s nationalräkenskaper (NR) har industrins andel av BNP legat fortsatt stabil även under 2018-2019, på drygt 15 procent, se diagram nedan. I själva verket ligger, som ovan nämnts, andelen på 20 procent när man summerar industrins kärnproduktion samt leverantörernas produktion som beror på slutlig efterfrågan på industrins varor och tjänster.
Som synes följer banorna för industrins andel enligt I/O respektive NR varandra väl men på olika nivåer. En notering är att de reviderade nationalräkenskaperna visar att industrins andel av ekonomin stabiliserades redan 2015 medan NR före revideringen visade en fortsatt nedgång det året. Nu återstår att se om I/O-data kommer att bekräfta bilden enligt NR även för 2018-2019.[1] Den fortsatt stabila industriandelen enligt NR talar för att industrins andel av BNP fortsatt att ligga kring 20 procent.
Bilderna nedan visar utvecklingen mer i detalj inom gruv- och tillverkningsindustrin för perioden 2008-2017 enligt input-output-statistiken. Vänster bild visar utvecklingen av förädlingsvärdet i löpande priser för industrin. Produktionsraset i kölvattnet av finanskrisen syns tydligt, men också återhämtningen efter bottennivån 2009. Industrins samlade förädlingsvärde, direkt och indirekt, var 2017 större än år 2008.
Den högra bilden visar förädlingsvärdet i industrin som andel av ekonomins totala förädlingsvärde. Observera att den markanta minskningen av industrins andel 2015, från drygt 22 procent 2014 till 20 procent, i hög grad förklaras av SCB:s omklassificering av Ericsson AB från industri- till tjänsteföretag från och med år 2015.
Höger bild visar även utvecklingen för kvoten mellan totalt förädlingsvärde och direkt förädlingsvärde inom industrin; den så kallade multiplikatorn. Den ökade under konjunkturuppgången 2017, från 1,8 till närmare 1,9. Det betyder att för varje krona förädlingsvärde som skapas direkt inom industrin skapas dessutom nästan lika mycket förädlingsvärde indirekt, nära 0,9 kronor, inom andra branscher som levererar till industrin.
Hur har industrins samlade sysselsättning utvecklats?
Med samma metodik kan även sysselsättning inom industrin analyseras. Bilderna nedan visar den totala industrisysselsättningen under åren 2008-2017. I analogi med bilderna ovan redovisas dels den sysselsättning som skapas direkt samt den sysselsättning som skapas indirekt bland industrins underleverantörer.
Som framgår av vänster bild har sysselsättningen i industrin gradvis minskat från drygt 1 miljon 2008, men vände upp 2017 till ca 800 000 sysselsatta personer. Av dessa var drygt 370 000 personer direkt sysselsatta medan cirka 425 000 var indirekt sysselsatta. Mellan 2015 och 2017 ökade industrins indirekta sysselsättning med cirka 23 000 fler jobb varav flertalet inom tjänstesektorn.
Den högra bilden visar att industrins andel av Sveriges totala sysselsättning har fallit från 22 procent 2008 till 16 procent 2017, i grunden samma utveckling som för förädlingsvärdet. Men även industrins andel av Sveriges totala sysselsättning har stabiliserats under de senaste åren, kring 16 procent. Höger bild visar att för varje direkt sysselsatt inom industrin skapas 1,1 jobb hos underleverantörer: sysselsättningsmultiplikatorn är alltså 2,1 enligt SCB:s senaste input-output-statistik.
Även teknikindustrin ökade antalet indirekt sysselsatta inom tjänstesektorn under 2017, drygt 15 000 nya jobb varav cirka 9000 inom företagstjänster av olika slag, såsom datakonsulter, teknikkonsulter, bemanningstjänster, säkerhetstjänster med flera. Då uppgick teknikindustrins sysselsättning bland dess leverantörer av företagstjänster till totalt cirka 60 500 vilket motsvarar 15 procent av teknikindustrins sysselsättning, direkt och indirekt. Teknikindustrin sysselsatte för övrigt nära 130 000 personer totalt bland leverantörer inom tjänstesektorn 2017, motsvarande 1/3 av teknikindustrins totala sysselsättning direkt och indirekt.
Sammantaget återspeglar dessa uppgifter det nära samspelet mellan industrin och tjänsteleverantörer i Sverige – som utgör en viktig förutsättning för industrins produktion i landet.
[1] Först nästa år, 2021, publicerar NR I/O-tabeller för år 2018.
